Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo
Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo
Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Chile, intresset för Kina, osv.: dessa politiska fenomen torde ha påverkat fackets internationella<br />
medvetande (under 70-talet var <strong>Metall</strong>arbetarens insändarsidor fulla av insändare om förhållanden i<br />
andra <strong>och</strong> <strong>tredje</strong> världen), även om ett sådant förhållande inte finns uttalat i materialet.<br />
Man bör dock framför allt ha förskjutningen i industrianställningar i svenska verkstadsföretag,<br />
där företagen anställde allt fler utanför Sverige (se tabell 5), i bakhuvudet när man studerar<br />
<strong>Metall</strong>arbetarens rapportering under 70-talets andra hälft. Under året 1975 publicerade LO en rapport<br />
om multinationella företag, <strong>och</strong> den behandlade <strong>Metall</strong>arbetaren i nr 35, i en artikel av <strong>Metall</strong>s<br />
internationelle sekreterare Jan Olsson som varit med <strong>och</strong> utarbetat LO-rapporten. Olssons artikel går<br />
pang på rödbetan <strong>och</strong> konstaterar att ”Vi vill kontrollera de multinationella företagen” 118. Olsson<br />
pekar på att de tjugo största svenska företagen stod för ungefär en <strong>tredje</strong>del av<br />
industrisysselsättningen <strong>och</strong> nästan hälften av landets export. Olssons perspektiv är klart <strong>och</strong> tydligt<br />
ett maktperspektiv:<br />
”Det är viktigt att de här företagen förblir i svensk ägo. Då flyttas inte makten över dem<br />
till direktörer <strong>och</strong> aktieägare i ett annat land. Då blir det lättare att genomföra<br />
företagsdemokrati <strong>och</strong> ekonomisk demokrati.” 119<br />
Artikeln uttrycker stöd för frihandel <strong>och</strong> ekonomisk integration, men hävdar att den svenska<br />
näringspolitiken också måste ta hänsyn till maktbalansen i världen, vilket inte minst innebär att söka<br />
ekonomiskt samarbete med företag som inte kommer från USA, den rådande hegemonen. Olssons<br />
artikel tar alltså ett grepp om verkligt stora frågor i den globala ekonomin. Det är en programmatisk<br />
artikel, en av få sådana som publicerades i <strong>Metall</strong>arbetaren om globaliseringen under<br />
undersökningsperioden. Som sagt publicerades det under 70-talets andra hälft en del om<br />
multinationella företag, men oftast är artiklarna nyhetsbetonade <strong>och</strong> mindre programmatiska. En<br />
annan intressant artikel av <strong>Metall</strong>s internationelle sekreterare Jan Olsson från 70-talet publicerades i<br />
nr 7 1977 <strong>och</strong> behandlar en central fråga för <strong>Metall</strong> i frågan om globaliseringen: multinationella<br />
företags flytt av produktion till länder med svagare arbetarrörelse 120. I nr 7 1977 handlade det om<br />
Spanien, som en delegation från LO <strong>och</strong> TCO besökt. Fackdelegationen hade besökt fabriker<br />
tillhörande de svenska företagen LM Ericsson, SKF, Alfa Laval, Atlas Copco <strong>och</strong> ASEA, <strong>och</strong> var<br />
besviken över de svenska företagens personalpolitik; artikelns rubrik var ”Svenska företag lever ett<br />
skyddat liv i Spanien”. Något förvånande uttryckte Olsson inte missnöje framför allt med att de<br />
svensk-spanska fabrikerna på så vis konkurrerade ojuste med de fabriker i Sverige där arbetarna hade<br />
118 Olsson 1975<br />
119 Olsson 1975<br />
120 Olsson 1977a<br />
42