Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo
Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo
Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
fler anställda utanför Sverige än i Sverige. 12 Fackklubben i Motala hade ändå under 1950- <strong>och</strong> 60-<br />
talen föga internationella kontakter med andra fack inom koncernen. 13 Det första koncernfackliga<br />
mötet ägde rum 1946 men var ett helsvenskt arrangemang. 14 Emellertid blev under 1970-talet inom<br />
LO frågan om multinationella företag <strong>och</strong> flytt av jobb till utlandet allt viktigare. 15 1972 etablerade de<br />
nordiska fackliga centralförbunden Nordens Fackliga Samorganisation (NFS). Brevskolan <strong>och</strong> ABF<br />
publicerade 1975 ett studie material om de multinationella företagen <strong>och</strong> facket, Storbolagens värld eller<br />
vår, <strong>och</strong> på LO-kongressen 1976 presenterades rapporten Fackföreningsrörelsen <strong>och</strong> de multinationella<br />
företagen. Det var också 1975 som det första transnationella samarbetet etablerades mellan de svenska<br />
<strong>Metall</strong>klubbarna på Electrolux, <strong>och</strong> deras motsvarigheter i andra länder. Då besökte svenska<br />
metallare Electrolux fabrik i Luton i England. 16<br />
Sociologen Bertil Rolandsson skrev sin avhandling om svenska LO:s strategier <strong>och</strong> agerande<br />
gentemot den nya informationsteknologin från 1976 till 1996. Hans material var protokoll från LO-<br />
kongresserna, rapporter presenterade på dessa, samt ytterligare några rapporter från centrala LO.<br />
Rolandsson sätter facket <strong>och</strong> IT i perspektiv genom att diskutera hur svenska fackförbund tidigare<br />
förhållit sig till ny teknik. Rolandsson konstaterar att det finns två alltid närvarande<br />
argumentationslinjer: dels en rationaliseringsvänlig, produktionsorienterad inställning, dels en linje<br />
som fokuserar på emancipation <strong>och</strong> varnar för att tekniken kan dekvalificera <strong>och</strong> alienera arbetarna 17.<br />
Rolandsson urskiljer tre centrala teman i LO:s diskussion om IT: Arbetets utarmning, Samhällsansvar<br />
<strong>och</strong> IT, <strong>och</strong> En meningsfull IT. Rolandsson analyserar på ett förtjänstfullt sätt hur LO i sina<br />
diskussioner om IT ständigt förhåller sig till ett antal andra samhällsaktörer – framför allt till<br />
arbetsgivarna (SAF), till andra fackförbund <strong>och</strong> till politiker – för att söka allianser <strong>och</strong> skapa <strong>och</strong><br />
föra en politik enligt LO:s intressen. 18<br />
Historikern Staffan Stranne analyserade i sin avhandling den <strong>tredje</strong> <strong>industriella</strong> <strong>revolutionen</strong> på<br />
ett företag, golvindustrin Tarkett i Ronneby. Strannes studie utgår från Lars Magnussons diskussion<br />
om den <strong>tredje</strong> <strong>industriella</strong> <strong>revolutionen</strong>, Castells tes om informationell kapitalism, Robert Reichs tes<br />
om övergång från högvolym- till högvärde-produktion, reguleringsskolans analys av den fordistiska<br />
12 Åkerman 2003 s 51, s 61. Jfr denna uppsats tabell 5 om svenska verkstadsföretags anställda i Sverige <strong>och</strong> utomlands.<br />
13 Åkerman 2003 s 71<br />
14 Åkerman 2003 s 47<br />
15 Åkerman 2003 kapitel 4<br />
16 Åkerman 2003 s 203<br />
17 Rolandsson 2003 s 31-33<br />
18 Se till exempel diskussionen om inflytande <strong>och</strong> relationen till staten <strong>och</strong> SAP, Rolandsson 2003 s 132-134<br />
8
Change language