Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo

och planeringen har centraliserats.” 108
I detta citat återfinns det sena 80-talets huvudfrågor för Metall vad gällde den tredje industriella
revolutionen, i koncentrerad form. Artikeln är skriven under en tid när kvalitetscirklar, vinstdelning
och konvertibler används av arbetsgivarna för vad som för Metall framstår som oklara motiv, men i
alla fall någon blandning av att stärka arbetarna, att stärka sammanhållningen och
intressegemenskapen mellan arbetare och företagsägare och –ledning, och att stärka arbetsgivarna.
Samtidigt blev de anställdas kunskaper, humankapitalet, allt viktigare. Men Metall kunde inte vara
säkra på om arbetsgivarnas ”charmoffensiv” var en allvarligt menad strategi för att skapa bättre
arbetsförhållanden för arbetarna, eller endast en strategi för att stärka deras egen makt. Därav kom
skribentens osäkerhet: ”kommer industrin verkligen att acceptera att verkstadsarbetarna får en större
betydelse?” Frågan löses inte inom undersökningsperioden. 1989 intervjuade Metallarbetaren forskaren
Göran Brulin på Arbetslivscentrum, som varnade för toyotismen, som han menade skulle komma att
försvaga det svenska facket och därmed öka ojämlikheterna i samhället 109.
Metall var alltså osäkra på hur pass mycket samarbetsvilja och stöd man kunde förvänta sig av
arbetsgivarna i arbetet med att förverkliga ”det goda arbetet”.
Metalls projekt var i vilket fall konsekvent efter den strategi för industrins konkurrenskraft som
förbundet hävdat under 70-talets industrikris. Även under 80-talets slut hävdade Metall att Sverige
borde satsa på kunskapsintensiv, kvalificerad produktion med höga löner. I nr 47 1988 hämtade man
stöd för denna ståndpunkt från nationalekonomen Lennart Erixon, som då just publicerat en rapport
för Statens industriverk om industrins konkurrenskraft. Erixon hävdade att devalverings-
/låglönestrategin som den socialdemokratiska regeringen fortsatt med var förfelad, eftersom
låglönestrategin konserverat den svenska industristrukturen och förhindrat en omvandling till ny
produktion 110.
108 Lindstedt 1985
109 Bojs 1989
110 Gatu 1988
38