Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo

Recommendations

Info

2. Teori och metod 2.1 Teori: ny politisk ekonomi Ny politisk ekonomi: ett holistiskt och politiskt perspektiv på ekonomisk utveckling Uppsatsen utgår från en forskningsriktning som utvecklats sedan 1970-talet och kallas ny politisk ekonomi (new political economy). Politisk ekonomi är ett gammalt begrepp; ursprunget till vad som idag kallas nationalekonomi (på engelska economics) finns hos 1700- och 1800-talsförfattare – Smith, Ricardo, Mill, Marx – som kallade vad de sysslade med för politisk ekonomi/political economy/politische Ökonomie, och inte nationalekonomi eller economics. Sedan den marginalistiska revolutionen under 1870-talet och den neoklassicistiska teorins genombrott inom ekonomiforskningen har emellertid economics och nationalekonomi varit gängse begrepp för huvudfåran inom forskningen om samhällsekonomin. Politisk ekonomi har sedan dess betecknat olika heterodoxa inriktningar, som återanknutit till de ”klassiska” ekonomerna – inte minst Smith och Marx – och kritiserat neoklassicismen. Den politiska ekonomin har då vänt sig mot och kritiserat neoklassikernas modellbyggande, teoristyrning, historielöshet, brist på samhälleligt perspektiv, politiska (marknadsliberala) bias, alltför starka antaganden om (snävt ekonomisk) rationalitet) och så vidare 28. Det finns dock ingen exakt definition, ingen monopoliserad definition, av vad som är politisk ekonomi, utan snarare olika heterodoxa inriktningar 29. Gemensamt har den forskning som uppsatsen utgår från, den nya politiska ekonomin som utvecklats sedan 1970-talet, ett holistiskt, samhälleligt perspektiv på ekonomin och ett mer historiskt perspektiv än vad den neoklassiska nationalekonomin har 30. Jag menar att det politisk-ekonomiska perspektivet är relevant då ekonomihistoriska förlopp kan vara alltför komplexa för att kunna formaliseras i en neoklassisk teoretisk modell. Som ekonomihistorikern Douglass C North skrivit, ”from the viewpoint of the economic historian, [the] neoclassical model appears to beg all of the interesting questions” 31. Det innebär inte ett allmänt förkastande av neoklassisk teori utan endast ett konstaterande att olika syften 28 Pålsson Syll 2002 s 462-464 ger en sådan kritik av den idag ortodoxa neoklassiska nationalekonomin. 29 Dessutom kallas ibland den mycket annorlunda Public Choice-skolans forskning, som applicerar ekonomisk teori på politisk utveckling, för politisk ekonomi, men Public Choice skolans utvidgning av neoklassicismen är snarast motsatt den politiska ekonomi som denna uppsats utgår ifrån. 30 Om den politisk-ekonomiska forskningens uppsving och tendenser sedan 1970-talet, se Krätke och Underhill 2006 och Le Gales och Voelzhow 2001. I tidskriften New Political Economy (publiceras av Routledge sedan 1996) hittar man ny forskning i denna unga tradition. 31 North 1981 s 5 12
och undersökningar kräver olika teoretiska perspektiv 32. Patrick Le Gales och Helmut Voelzhow beskriver den nya politiska ekonomin, ”new political economy”, som ”political economists and economic sociologists who have concentrated on the analysis of diverse forms of national capitalism and the institutional embeddedness of the economy by stressing, not only the role of communities in the social construction of the economy (á la Polanyi or Bagnasco), but also that of institutions, systems of firms, social conflicts, organized interests, the state, political regulation and associations” 33 Den har utvecklats som forskning om samhällsekonomi, forskning med ett brett samhälleligt perspektiv snarare än snävt ekonomiskt perspektiv, den nya politiska ekonomin skriver således under på Joseph Schumpeters påstående att ”The social process is really one indivisible whole. Out of its great stream the classifying hand of the investigator artificially extracts economic facts” 34. Även den politiska ekonomin måste givetvis analytiskt extrahera vad som ses som viktiga fakta ur verklighetens ström, men gör det från ett mycket annorlunda perspektiv än neoklassicismen, med dess asociala uppfattning av ekonomin. Den nya politiska ekonomin är lika mycket relaterad till korporatismforskningen, sociologisk klassforskning och välfärdsstatsforskning som till den neoklassiska nationalekonomin. Samtida politisk-ekonomisk forskning: intressegrupper, konflikt, kompromiss och förändring Peter Swenson definierar den politiska ekonomins studieobjekt som ”a pattern of state-society interaction in which interest coalitions of organized societal and state actors produce market intervention policies whose central purpose, whether these actors explicitly acknowledge it or not, is to foster the organizational security and collaboration of interest groups.” 35 I citatet framgår en betoning på intressegrupper och på sociala och politiska ingripanden i marknadens förlopp. Enligt det politisk-ekonomiska perspektivet är ekonomi och politik omöjliga att skilja åt. Ekonomiska processer – produktion, handel – innehåller alltid intressegruppsförhållanden, 32 Robert Cox distinktion mellan ”problem-solving theory” och ”critical theory” är relevant för att definiera skillnaden mellan neoklassicism och politisk ekonomi. Se Cox 1981. 33 Le Gales och Voelzhow 2001 s 22. Se även Crouch och Streeck 1997. 34 Schumpeter 1951 s 3 35 Swenson 1989 s 3f 13
Page 1 and 2: Metallarbetarförbundet och den tre
Page 3 and 4: Innehåll Abstract s 2 1. Inledning
Page 5 and 6: Uppsatsen är strukturerad som föl
Page 7 and 8: inställningar skedde åren runt 19
Page 9 and 10: ackumulationsregimen, samt klass- g
Page 11: institutionaliseras, alltså befäs
Page 15 and 16: Bo Stråth står för ett liknande
Page 17 and 18: definierade som personer som har ti
Page 19 and 20: och politiska hållning. Även rapp
Page 21 and 22: Den strukturella förändring av sy
Page 23 and 24: Tabellen visar att Japans och Sydko
Page 25 and 26: Förhållandena konkurrensutsatt -
Page 27 and 28: utvecklingen och forskningen.” 68
Page 29 and 30: hållning till mjukvalutestrategin:
Page 31 and 32: diskussion om datorerna som, betrak
Page 33 and 34: exempel konstateras det 1980 i ett
Page 35 and 36: arbetsplatsreportage med både posi
Page 37 and 38: aktieägarna stoppade Volvos Norgea
Page 39 and 40: 5. Metall och globaliseringen 1975-
Page 41 and 42: var något för Metall att accepter
Page 43 and 44: fler rättigheter, utan med att de
Page 45 and 46: Vår tveksamhet till den nu nästan
Page 47 and 48: man med artiklar om den nya konkurr
Page 49 and 50: Studieresan till Bryssel 1988 är e
Page 51 and 52: erfarenheterna av facklig medverkan
Page 53 and 54: över gränserna; 1988 arbetade en
Page 55 and 56: oss och undersökningsperiodens slu
Page 57 and 58: Sydostasien, Östeuropa eller Afrik
Page 59 and 60: globaliseringskapitlet, kapitel 5,
Page 61 and 62: globaliseringen att kapitalet stär
Page 63 and 64:
Jutterström, Stig. 1985d. ”Visst
Page 65 and 66:
Wall, Carin. 1978b. ”Elektroniken
Page 67 and 68:
Cambridge: Cambridge University Pre
Page 69:
Stranne, Staffan. 2004. Produktion
show all

Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?