Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo

Ekonomihistorikern Christer Lundh pekar på tre fundamentala förändringar 55 inom industrin
på grund den tredje industriella revolutionen. För det första innebär datorerna möjligheter att ersätta
arbetskraft med kapital, att öka automatiseringen (som Stråth påpekar innebär detta ett stärkande av
arbetsgivarsidan i arbetsmarknadsrelationerna 56). För det andra ökas kapaciteten att hantera
information drastiskt, vilket förbättrar möjligheterna till ekonomisk styrning av verksamheten, att
kundanpassa produktionen och införa (i enlighet med toyotistisk managements föreskrift) lagerlös
produktion. För det tredje har kompetenskraven, arbetsorganisationen och hierarkierna inom
industrin förändrats med de nya maskinerna och datorerna.
Den nya internationella arbetsdelningen
Under perioden efter andra världskriget har världsekonomin ”globaliserats” då kontakterna och
utbytena (handel, finansintegration) mellan nationella ekonomier har ökat både kvantitativt och
kvalitativt. Geografen Peter Dicken kallar denna process för ett ”globalt skifte”. Dicken pekar på att
från 1952 till 1997 minskade de gamla i-ländernas (OIC, Old Industrial Core) andel av
världsproduktionen i tillverkning från 95 till 77 procent, och nya industriländers (NIEs, Newly
Industrialized Countries) andel ökade från 5 till 23 procent 57. Denna förändring är avhängig tre faktorer:
informations- och kommunikationsteknologins utveckling som möjliggör effektivare globala
produktionskedjor; transportteknikens utveckling som möjliggör frakt av varor till lägre priser vilket
överkommer geografiska avstånd; och politiska utvecklingar som öppnar stater mot varandra 58. För
att exemplifiera och tydliggöra den nya internationella arbetsdelningen används här två tabeller som
visar arbetsdelningen i två verkstadsindustrisektorer: tillverkningen av skepp och av bilar 59. Tabell 3
visar förändringen i produktionen av skepp.
Tabell 3. Länders andelar av världens skeppsbyggande, 1956 och 1982, procent
1956 1982
Sverige 7.7 < 2
Storbritannien 23.1 2.6
Västtyskland 17.3 3.7
Japan 24.4 48.8
Sydkorea - 8.3
Källa: Stråth 1987 s 9
55 Lundh 2002 s 236f, om kompetenskraven s 245
56 Stråth 1998 s 205f
57 Dicken 2003 s 37. Amsden 2002 analyserar NIEs utifrån ett perspektiv som ligger mycket nära ny politisk ekonomi.
58 Jfr Dicken 2003 s 89; Gustafsson 1983 s 72f
59 Om den nya internationella arbetsdelningen och Sveriges tekoindustri, se Gustafsson 1983
22