mEdBorgarBLadEt - SFP

maffia eller inte?
125-åriga SFV skiljer sig från andra fonder
Svenska Folkskolans Vänner hör visserligen till den grupp som man
ofta drar över en kam under beteckningen ”fonderna”, men till skillnad
från många andra arbetar SFV även med alldeles konkreta saker på
fältet i tillägg till stöd- och stipendieutdelning. det berättar kanslichef
Christoffer grönholm.
TEXT•&•BILD:•RABBE•SANDELIN
– Ett bra exempel är den nya yrkesutbildningsskolan
Axxell som startar i augusti,
och som skapas genom en fusion av
många mindre yrkesskolor, institut och
folkhögskolor i Åboland och Nyland.
Enligt Grönholm har utvecklingen
många fördelar. Och det handlar inte
bara om att säkra statsbidragen efter att
staten uppmanat till starkare, mer livskraftiga
enheter.
– Det handlar också om att göra
yrkesutbildningen på svenska lättare att
överblicka och mer lockande. I slutändan
handlar det alltså även om finlandssvenskhetens
fortlevnad – vi kan inte alla
bli statsvetare eller ekonomer, vi behöver
även svenskspråkiga närvårdare, husbyggare,
mekaniker, kockar, frisörer och
djurskötare.
I praktiken innebär det att den svenska
yrkesutbildningen på andra stadiet i
södra Finland efter sommaren sker i två
stora helheter: Axxell, där SFV är ägare
med 65 procent, och Practicum, där
Folkhälsan med Esbo och Helsingfors
är ägare. Christoffer Grönholm vill ändå
lugna dem som ryggar tillbaka då de hör
ordet privatisering.
– Då verksamhet som tidigare drivits
i olika samkommuner samlas under
ett tak kan man förstås kalla det privatisering.
Men det är viktigt att minnas att
Axxell, trots att det är ett aktiebolag, inte
har som mål att skapa vinst för sina ägare.
All eventuell vinst skall plöjas ner i verksamheten,
berättar Grönholm.
Större enheter som är lättare att leda
och utveckla ser enligt Grönholm ut
att vara en megatrend i samhället just
nu. Även tredje stadiets yrkeshögskolor
i Svenskfinland samlas som bäst under
bredare och stabilare tak. Christoffer
Grönholm tror även starkt på ett närmare
samarbete mellan Axxell och Practicum
i framtiden. För SFV är samarbete med
Folkhälsan inte längre något nytt, då båda
sedan en tid är största ägare i Solvalla
Idrottsinstitut [se sidan 26].
Stark•fond•bättre•än•svag•kommun
Christoffer Grönholm berättar att Axxells
födsloprocess gått i stort samförstånd.
Aktiebolagsformen, och en stark och stabil
huvudägare som SFV underlättar
långsiktig verksamhet på ett helt annat
sätt än tidigare strukturer.
– Kommunekonomierna är mycket
sårbara när det gäller ekonomiska nedgångar,
och kommunernas ekonomier
kommer även efter kommun- och servicereformen
att ansträngas av ökande
vårdkostnader. I trängre lägen får ofta då
mångsidig och småskalig utbildning stryka
på foten.
– Det finns förstås de som ser kon-
spirationer även i den här utvecklingen.
Man frågar sig om fonderna tar över hela
Svenskfinland, och om fonderna bestämmer
vem som får vara med eller inte. Även
diskussionen kring tankesmedjan visar på
de här rädslorna, säger Grönholm.
Christoffer Grönholm vill ändå betona
att ”fonderna” är mycket olika, trots
att de kanske har samma mål – att bevara
finlandssvenskheten – och att det målet
dessutom råkar sammanfalla med svenska
folkpartiets mål.
Fonderna•ingen•”maffia”
– Svenskfinland är ganska grälsjukt och
det finns stora interna avundsjukor, så
några regelrätta ”maffiabeslut” kan det
aldrig bli fråga om. SFV är en politiskt
oberoende folkrörelse med tiotusen medlemmar.
Vårt kansli får hundra kontakter
per dag från fältet. Till skillnad från
många av de andra fonderna bedriver vi
dessutom egen verksamhet i våra utbildningsenheter
och i vår barn- och ungdomsverksamhet.
”Fonderna” kan alltså enligt Grönholm
inte samlas bakom kulisserna för att besluta
om hela Svenskfinlands framtid.
– Det stämmer att vi är goda vänner
och att vi gärna samarbetar, men vi
är många gånger mycket oense om idéer
och hur de skall utvecklas. Den nya
tankesmedjan blir även den en sammanjämkning
av många olika viljor.
Tips•till•tankesmedjan:•ett•tredje•krux•
i•mantalsskrivningen
Då det gäller den omdebatterade smedjan
hoppas Grönholm på att diskussionen
småningom kunde börja gälla dess
– det stämmer att ”fonderna” är goda vänner och att vi gärna samarbetar, men vi är många gånger mycket oense om idéer
och hur de skall utvecklas. cHRistoffER gRönHolM framför en rad Sfv-kalendrar som dokumenterar fondens 125 år..
program, inte bara personvalen. Själv har
han ett konkret förslag redan nu, innan
forskarkollegiet och de obundna tänkarna
ens samlats.
– Det borde i Finland bli möjligt att
mantalsskriva sig på annat sätt än enbart
som finsk- eller svenskspråkig. Ett tredje
krux borde vara möjligt för människor
som kan svenska, som stöder svenskan,
men som inte vill registrera sig med
svenska som modersmål.
Ett sådant system tillämpas i Kanada
för franskan, och det minskar enligt
Grönholm radikalt på mentaliteten och
attityderna kring ”smältande isflak”.
– I det postmoderna samhället känns
den snäva indelningen från nationalismens
tider i vilket fall som helst omodern.
En reform av det här slaget förutsätter
förstås att sfp på riktigt tillåter pluralism
– farhågorna och rädslorna för att
man då ”säljer ut” kommer att vara starka
motståndskrafter.
Finlandssvensk•pluralism•och•
konkurrens•–•men•inte•till•döds!
Christoffer Grönholm vill också se pluralism
på hela det finlandssvenska fältet,
inte bara mellan många, och till sin natur
olika finlandssvenska fonder.
– SFV äger Schildts förlag, och jag ser
nog inga fördelar med att Schildts och
Söderströms skulle slås ihop. Skulle man
bara ha ett stort finlandssvenskt förlag
får man ju precis den ”maffia” som konspirationsteoretikerna
målar upp. En
sund konkurrens, trots att vi är vänner, är
mycket bättre – den kritiska massan finns
nog där, säger Grönholm.
Konkurrensen mellan Schildts och
Söderström är enligt Grönholm egentligen
ett bra exempel på den särprägla-
de finlandssvenska konkurrensen, vare
sig det gäller bokutgivning, tidningsutgivning
eller kulturverksamhet.
– Konkurrensen behövs och skall understödas,
men vi är ändå så små att det
inte är någon idé att driva marknadskrafterna
till sin spets, till exempel att Schildts
skulle konkurrera ut Söderströms, eller
att en finlandssvensk tidning på riktigt
skulle konkurrera ut en annan.
Stöd•till•public•Service?
Frågan om de finlandssvenska fonderna
borde satsa på Public Service i etermedierna
då licenspengarna tryter anser
Grönholm vara ett tveeggat svärd. Några
öppna checkar vill han inte skriva ut,
men han utesluter inte enskilda, riktade
satsningar.
– Grundidén är förstås att statsmak-
1 • M E D • 1 _ 0 8 M E D • 1 _ 0 8 • 1