mEdBorgarBLadEt - SFP

inte bara motgångar för svenskan
I•Esbo•gör•man•annorlunda
– i den fina förhandlingskultur
som råder i Esbo har vi nått
många positiva lösningar när det
gäller service på svenska. de nya
lösningsmodeller som arbetats
fram har därför bred förankring i
hela kommunens beslutsfattande,
berättar sfp:s gruppordförande,
riksdagsledamot Christina
gestrin.
TEXT•&•BILD:•RABBE•SANDELIN
De svenskspråkigt registrerade i Esbo
är idag cirka 20 000 till antalet och utgör
cirka nio procent av invånarna. Trenden
med familjer och unga som flyttar till
Esbo från Helsingfors har även gällt de
svenskspråkiga, och det betyder att trycket
på dagis- och skolverksamheten varit
stort de senaste åren. Sfp kan emellertid
peka på en rad segrar när det gäller
den svenskspråkiga servicen, och alla de
hotbilder som målats upp den senaste tiden
känns egentligen lite främmande för
Christina Gestrin.
– Vi bygger hela tiden svenskspråkiga
daghem och skolor. Den senaste stora
framgången är Mårtensbro skola, som
äntligen får ett nybygge på ny tomt, efter
att ha verkat i sju olika lokaler, berättar
Gestrin.
Vindängen-projektet är en annan stor
seger efter mångårigt segt arbete, där ett
svensk rum byggs i Hagalund i samarbete
med Folkhälsan och fonderna, och där
serviceboende kombineras med svenskspråkig
kulturverksamhet, bl.a. med
musikinstitutet Kungsvägen.
– Vindängen vittnar om sfp:s goda
samarbete med alla andra grupperna i
fullmäktige. Platsen är en av de attraktivaste
i södra Esbo, nära Hagalunds centrum
och kulturverksamheten i samband
med det nya WG-museet. Det är just i de
södra delarna vi saknat ett svenskt rum
tidigare.
Även många av de förslag som den s.k.
Grupp 14 slog fast i rapporten ”Service
på svenska i huvudstadsregionen” är nu
på gång i Esbo.
– I Esbo slog vi ihop den svenska skol-
och dagvårdssektorn med nämnd, förvaltning
och ekonomiskt ansvar redan 1999.
Den sammanslagningen utföll så väl att
även den finska sidan planerar samma
sak just nu. För esbosvenskarna har
det varit en bra sak att förvaltningen av
dagvården och utbildningen sköts inom
en egen svensk central. För sfp var detta
en stor framgång som bl.a. Margareta
Pietikäinen, Kristina Wikberg och Ole
Gustavson skall ha tack för.
Riktigt•politiskt•sfp-inflytande•i•Esbo
Men Christina Gestrin tror inte på alltför
många funktionellt autonoma lösningar
när det gäller de svenskspråkiga i
kommuner där den procentuella andelen
är liten [se Med 5-08]. För den enskilda
medborgaren är det servicen i slutändan
som är viktig, administrationen spelar
ändå en mindre roll.
– Inom socialvårdens äldreomsorg, i
vården av handikappade, i barnomsorgen
och i planeringen av all övrig verksamhet
måste staden alltid utgå från att båda
språkgruppernas behov skall beaktas. En
skild svensk förvaltningsenhet för hälsovården
tror jag ändå inte på. Vår målsättning
är att staden i alla situationer pa-
Finlandssvensken
– uppdatering
rallellt med utvecklandet av servicen för
finskspråkiga skall utveckla motsvarande
service för svenskspråkiga.
– Just nu jobbar vi i Esbo på en svensk
servicetelefon i ”medborgarkontor”-anda.
Det skall räcka med ett nummer för att få
vägledning i de viktigaste frågorna.
Också den kommunala social- och
hälsovården har Esbo ordnat på annat
sätt än i Helsingfors.
– Vi har satsat på att det skall finnas
svenskspråkiga team på varje hälsostation,
inte bara garanterad svensk service
på några stationer, som i Helsingfors.
Tidsbeställningen skall också i alla skeden
kunna skötas på svenska. Men när
det gäller svensk service för specialgrupper
som blir för små i de egna kommunerna
– t.ex. barnpsykiatripatienter, dementa
och missbrukare jobbar sfp nu för
ett utökat samarbete i huvudstadsregionen.
Grup 14 föreslog samma modell.
Likadant•språktillägg••
i•hela•huvudstadsregionen
Andra projekt i Grupp 14-anda som är på
gång i Esbo är att få sektorvisa kontaktpersoner
i förvaltningen som ser efter de
svenska frågorna, att stärka språkundervisningen
för anställda (så att de bl.a. kan
ta språkkurser under arbetstid), att betala
ordentliga språktillägg, att göra det lättare
att välja servicepunkt eller t.ex. dagis över
kommungränserna samt förbättra rekryteringen
av svenskkunnig personal.
– Språktilläggena är precis en sådan
fråga som huvudstadsregionens kommuner
måste komma överens om gemensamt.
Det är ingen mening att börja konkurrera
om personal med språktilläggen.
KSSR•kan•inte•bara•betyda•
Helsingfors•behov
Christina Gestrin är lite orolig för att
Helsingfors tolkar kommun- och servicestrukturreformen
så att samarbetet skall
utgå från Helsingfors behov och värderingar.
Det fina åtgärdsförslaget som
Grupp 14 arbetat fram gällande svensk
service har i skrivande stund fastnat i den
helsingforsiska byråkratin, efter att förslagen
godkänts utan problem i Esbo, Vanda
och Grankulla.
– I Helsingfors har rapporten skickats
ut på remissrunda till alla instanser, men
man kan med fog fråga sig varför t.ex direktionen
för Högholmens Zoo behöver
ta ställning till den. Förhoppningsvis går
ärendet framåt denna vår.
positiv•förhandlingskultur
Framgångarna för sfp i Esbo handlar en-
det går att jobba för svensk service även
om den procentuella andelen svenskspråkiga
är liten, berätttar cHRistina gEstRin
från Esbo.
ligt Gestrin dels om en positivare förhandlingskultur
och på att sfp fortfarande
är den fjärde största gruppen i Esbo
efter samlingspartiet (med nästan hälften
av platserna), sossarna och de gröna.
– I Esbo deltar fullmäktigegruppernas
ordförande i en förhandlingsdelegation
där alla grupper är representerade, och
där ordförandeposten roterar mellan de
fyra största grupperna, berättar Gestrin.
Med det här förhandlingssystemet
förankras även stora och svåra beslut på
en bredare bas. På det sättet basade t.ex.
sfp för delegationen och för budgetförhandlingarna
senaste höst.
– Det var ett intressant uppdrag och
det kändes mycket bra då alla politiska
gruppers gruppordföranden undertecknade
budgetöverenskommelsen, säger
Gestrin, som fungerade som ordförande.
Kommunalvalet•oerhört•viktigt
Trots alla framgångar för sfp är Christina
Gestrin lite orolig inför höstens kommunalval.
– Valet blir oerhört viktigt för de
svenskspråkiga. Inflyttningen sedan förra
valet har varit 16 000 personer, så fast
de svenskspråkiga inte minskat i reella
tal, blir den procentuella andelen med tiden
mindre.
En minskad sfp-representation i Esbo
skulle enligt Gestrin ha återverkningar
på sfp:s inflytande i hela huvudstadsregionen
eftersom den politiska tyngden i
Esbo hittills gett sfp plats i fullmäktiges
presidium och den vägen i huvudstadsregionens
samarbetsdelegation.
– Sfp har aktivt stött arbetet för att
förbättra samarbetet mellanhuvudstadsregionens
städer, men vi motsätter oss
förslagen om en jättestad. Det skulle
innebärar ett hot mot närdemokratin
om huvudstadsregionens kommuner gick
ihop och styrdes av ett enda fullmäktige
med 85 fullmäktigeledamöter. För mindre
befolkningsgrupper skulle inflytandet
minska. Jag tror inte heller att beslutsfattandet
skulle bli lättare eller bättre sett
ur invånarnas perspektiv. Det skulle bli
svårt att greppa och kräva heltidspolitiker.
Helsingfors dominans skulle bli stor.
Sfp är inte ensamt om motståndet i
Esbo, där alla politiska grupperingar delar
sfp:s syn att en sammanslagning skulle
ha negativa effekter. Städerna har dessutom
kommit bra igång på frivillig väg.
- Kollektivtrafiken blir gemensam liksom,
vatten- avlopps-, och avfallshanteringen.
På trafik- och markplaneringssidan
ökar samarbetet , och även randkommunerna
kommer med. Esbo och kyrkslätt
har också nyligen ingått ett samarbetsavtal
där man särskilt omnämner servicen
för svenskspråkiga som bor i kommunernas
gränsområden. Det råder en
kreativ stämning just nu där nya samarbetsmodeller
formas på olika håll i huvudstadsregionen
och i kranskommunerna.
Det enda rätta är att låta detta arbete,
som sker på frivillig grund, fortsätta och
se vart de leder.
2 • M E D • 1 _ 0 8 M E D • 1 _ 0 8 • 2