Underlag för framtagande av idéprogram för Motala kommuns ...

inflytandet och skillnaden mellan drift i förvaltningsform och drift genom vissa slags
privaträttsliga organ minskar.
När kommunen anlitar ett icke-kommunalt privaträttsligt organ (entreprenör) saknas såväl
den formella som den informella påverkansmöjligheten av organet som sådant. Det
kommunala inflytandet över verksamheten beror uteslutande av kommunens förmåga att
påverka utformningen av entreprenadkontraktet och däri intagna möjligheter till
uppföljning av givna kravspecifikationer.
Om en kommunal förvaltning kan tillåtas arbeta med allmänna inriktningsmål eller
effektmål (målstyrning), måste entreprenören ges tydliga och avgränsade uppgifter.
Entreprenörens strävan är och måste vara att (åtminstone på sikt) driva en lönsam rörelse
och kan inte förutsättas ta några andra än affärsmässiga hänsyn. Entreprenören är
kommunens motpart i en kommersiell avtalsrelation.
Den kommunala styrningen bör dock inte vara så snäv eller detaljerad att entreprenören
saknar utrymme för rationaliseringar med bibehållen eller förbättrad kvalitet. Att styra in
entreprenörerna i ett hörn så att verksamheten och organisationen skall kopiera
kommunens tidigare verksamhet kan hota att förstöra själva idén med entreprenadformen.
Det kan dessutom ifrågasättas om kommunen har rättslig kompetens att reglera detta.
Entreprenörernas inre angelägenheter bör därför lämnas utanför avtalsreglering.
Detsamma gäller hur eventuella effektivitetsvinster skall få disponeras.
Kontraktet är vid sidan av associationsrättslig och stiftelserättslig lagstiftning som regel de
enda normer som gäller i verksamheten sedan den överlämnats till entreprenören. Inom
vissa specialreglerade områden, t.ex. enskilda hem för vård eller boende, finns dock
bestämmelser som tar sikte på enskilt bedriven verksamhet.
Den kommunala nämnd som är ansvarig för verksamheten (beställaren) är skyldig att
kontrollera att de villkor som intagits i kontraktet med entreprenören följs. Kontrollen kan
utformas på olika sätt beroende på vilken verksamhet det gäller. I verksamheter där
kvalitetskrav inte kan bedömas utifrån en okulär besiktning kan kommunen komplettera
uppföljningen med intervjuer och enkäter.
För att säkerställa att entreprenaden utförs kontraktsenligt bör uppföljningen kopplas till
någon form av kvalitetssäkringssystem. Utformningen av ett sådant system kan variera. Om
entreprenören skall ges ett ekonomiskt incitament för att uppfylla de uppställda
kvalitetskraven krävs "mätinstrument" vars tillförlitlighet är så stor att mätresultaten kan
accepteras av såväl kommun som entreprenör.
Brukarnas villkor
Konflikter mellan olika intressen vid entreprenaddrift
När det gäller idrottsanläggningar och kanske framförallt simhallar kan konflikter uppstå
mellan en privat entreprenörs vinstintresse och de simklubbar eller andra föreningar som
bedriver sin verksamhet i anläggningen. Det kan vara handikapporganisationer och
föreningar med inriktning mot vissa etniska grupper som har speciella önskemål för sin
verksamhet. När kommunen tidigare drivit anläggningen har föreningen vanligtvis haft stor
frihet att bedriva inkomstbringande verksamhet. Överskottet har kunnat användas i
föreningens ordinarie verksamhet. Det kan i en simhall handla om simskoleverksamhet,
plask och lek för små barn, tävlings- och lägerverksamhet. I vissa fall har föreningen också
haft rätt att bedriva kaféverksamhet, sälja badkläder, handdukar m.m.