Från Bunker till Växthus - Företagsekonomiska institutionen ...

”Försvarsmakten skall utveckla ett modernt, flexibelt och användbart insatsförsvar med hög
tillgänglighet. Tonvikten skall ligga på operativ förmåga i närtid. Förmåga till
internationella insatser skall öka såväl kvantitativt som kvalitativt.
[…]
Flexibiliteten bör öka så att insatta förband vid behov skall kunna växla mellan olika
konfliktnivåer, uppgifter och geografiska miljöer. Vidare skall förbanden också kunna
samarbeta med ett brett spektrum av internationella samarbetspartners, inklusive civila
aktörer.
Försvarsmakten skall ha en sådan kompetens och flexibilitet att den kan utvecklas i takt
med de krav som omvärldsutvecklingen ställer. Transformeringen är den del av
försvarsreformen som ska öka de militära styrkornas användbarhet enligt rådande behov
och krav. Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar (NBF) är ett viktigt medel inom
ramen för transformeringen.” (Prop. 2004/05:5, s. 42)
Den identitetsomvandling som framträder vid en jämförelse mellan ”det gamla” och ”det nya”
försvaret är sålunda omfattande och ställer nya krav på organisationens medlemmar. Kraven
innefattar att acklimatisera sig till den nya identitet som blivit nödvändig för FM att anta.
Thomas Garbett beskriver identiteten och dess funktion så här:
”Beskrivningen av verksamheten, uttalanden om den övergripande missionen samt
uppförandekoder utgör företagets profil, med dess värden. Företagets anställda förväntas
dela och följa dessa. Det kräver kommunikation.” (Garbett, 1988, s. 29, vår översättning)
Försvarsmaktens visioner, mål och uppgifter måste alltså delas av alla inom FM. Såsom
debattören i SvD (Malmgren, Utan artilleri – inget försvar, SvD, 2004-10-01) framställer sin mening
är det tydligt att FM:s alla organisationsmedlemmar inte delar den framtida bild som FM ställt
upp. Alla delar inte de framtida uppgifter och målsättningar och hur de kommer att se ut, hur en
framtida fiende ser ut – och därmed hur det framtida försvaret måste se ut. Den identitet man
från statsledningen vill skall råda är alltså långt från självklar, och den förutsättning som Garbett
anger (dvs. ”shared and followed by the company employees”) har alltså inte uppfyllts.
Den nya identiteten av försvarsmakten regeringen har formulerat i propositionen (2004/05:5, s. 42)
är samtidigt både klar och otydlig. Fram till idag har den säkerhetspolitiska doktrinen varit att
”bevara vårt lands fred och självständighet” (Ds 2004:30, s. 53), medan denna målsättning nu har
skiftats något. Visionen för framtiden inbegriper främst det faktum att hotbilderna ändrat
karaktär beroende på att omvärlden ser annorlunda ut idag än för bara femton år sedan.
Försvarsberedningen menar att genom att låta framtidens målsättningar för FM omfatta de
viktiga omvärldsförändringarna, kommer detta att medföra en förbättrad utgångspunkt i det
fortsatta arbetet i organisationen. (Detta arbete kan liknas vid ett aktivt identitetsbyggande.)
Dessutom bör de framtida säkerhetspolitiska målen innefatta även strävan mot en internationell
prägel på verksamheten i Försvarsmakten. Följaktligen föreslås en ny säkerhetspolitisk linje:
”I enlighet med ovan anser Försvarsberedningen att mål för Sveriges säkerhetspolitik bör
kunna omformuleras i följande riktning: målet bör vara att genom ett integrerat nationellt -
internationellt agerande
- bevara Sveriges fred och suveränitet
- värna samhällets grundläggande värden
- bidra till stabilitet och stärka internationell fred och säkerhet.” (Ds 2004:30, s. 54)
17