Från Bunker till Växthus - Företagsekonomiska institutionen ...

sekretesskydd. Det är visserligen sant att delar av FM är och ska förbli hemliga för allmänheten.
Men genom att visa och berätta att vissa delar inte kan visas upp har man likväl visat upp dem,
utan att för den sakens skull röjt några hemligheter. En viktig distinktion kan alltså göras mellan
att blottlägga organisationens beståndsdelar och att avslöja dess innehåll. Det finns mycket som
är öppet och tål insyn och transparens.
Eftersom stora resurser läggs på att informera framför allt internt under förändringen, framstår
detta faktum som att man insett vikten av att kommunicera till organisationens medlemmar för
att få dessa att ”förflytta” sig: Det kan vara svårt att börja gå, om man inte vet vart man ska gå.
Lika viktigt som att vända sig inåt är det att föra fram budskap även till allmänheten. Men denna
information innehåller andra budskap än den information som ges till anställda. Det torde också
vara logiskt att det är så, eftersom kommunikation till organisationsmedlemmar under en
förändring görs för att dessa skall veta vart man är på väg och varför samt hur detta skall ske,
medan information till andra – exempelvis allmänheten och andra intressenter – sker för att
erhålla förtroende och legitimitet. Ett citat från rapportens inledningskapitel kan illustrera hur
organisationens kärna utgör grunden för organisationen, att det är en förutsättning att
organisationsmedlemmarna känner sig delaktiga samt att identiteten slutligen måste
kommuniceras:
”Beskrivningen av verksamheten, uttalanden om den övergripande missionen samt
uppförandekoder utgör företagets profil, med dess värden. Företagets anställda förväntas
dela och följa dessa. Det kräver kommunikation.” (Garbett, 1988, s. 29, vår översättning)
Men för att en kärnidentitet skall kunna kommuniceras krävs att denna är klar och fri från
tvetydigheter, vilket många av de anställda idag anser att det finns. Den intressent som utgörs av
”försvarsmaktsanställda” upplever att budskapet om vad FM är och skall vara i framtiden är
oklart och diffust, vilket får till följd att man inte uppnår den delaktighet som Garbett menar är
en förutsättning för en lyckad förändring.
Analys av budskapen
Huvudbudskapet och budskapet om neddragningar
ÖB:s skrift ”Vägen framåt” har betytt mycket för att förklara huvudbudskapet i FM:s stora
förändring från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Ett problem är att den endast vänder sig
inåt i organisationen. Den breda allmänheten har troligen inte läst boken även om den finns att
hämta på FM:s hemsida.
En av de intervjuade sammanfattade budskapet genom uttrycket ”från ett förrådsställt
invasionsförsvar hemma och ensam till ett insatt insatsförsvar borta tillsammans med andra”.
Den urgamla doktrinen att Sverige ska vara neutralt och alliansfritt vid en konflikt har lett till att
FM har utvecklat ”system, regelverk och arrangemang som över tid etablerats som
förutsättningar för ett (fungerande) invasionsförsvar” (Halldén, 2004). FM hade under årens lopp
”hemma och ensam” utvecklat ett samarbete med den svenska försvarsindustrin och därmed
kunnat agera säkerhetspolitiskt med en viss trovärdighet.
Nu är budskapet, ”borta och tillsammans med andra”. Det kan innebära att insatser kommer att
ske på utländsk mark och i nära samarbete med andra försvarsmakter. Flera insändare har
43