Från Bunker till Växthus - Företagsekonomiska institutionen ...

”Vi har från och med nu på måndag, klockan åtta till åtta och fyrtiofem, personalinformation för
dom som är intresserade, i anledning av FB04. Oavsett om chefen har två saker att säga eller
hundra saker och säga så kan den som vill komma dit.”
Intern-TV ses som ett stort hjälpmedel hos alla intervjuade informationschefer. Med hjälp av
detta medium kan man snabbt nå ut till de försvarsmaktsanställda för att komplettera annan
information som vanliga TV- eller radiostationer och tidningar ger eftersom man på mycket kort
varsel kan få ut olika budskap.
Lokala kanaler för extern kommunikation
De olika aktiviteter som sker i syfte att kommunicera Försvarsmakten och de förändringar som
sker är av olika slag och har, till synes, olika syften. Initialt kan nämnas de hemsidor som alla
förband har, men som man tror att allmänheten besöker i olika stor omfattning.
”Där går ju kanske mest ’frälsta’ in, som har lärt sig att hitta till hemsidan. Vi har relativt många
besök på hemsidan. Men hur många som är helt externa är svårt att säga.”
Då ser man, på ett av förbanden, istället en större nytta av att besöka allmänheten regionalt på
det lokala torget eller på olika events och tillställningar. Man menar att det finns behov av att ge
ytterligare information.
”Vi ska försöka ha en aktivitet på torget snart igen, då vi verkligen åker ned till ’Svensson’ på
torget. Då åker vi ned med fordon, slår upp master och har med en informationsvagn. […] På så vis
når vi ut till dem som inte vill komma hit, och ’tvingar’ ut information.”
Åter andra förband ser visserligen nyttan i att ha besöksdagar eller olika uppvisningar, men
hänvisar till ekonomiska skäl till varför man inte kan ha öppet hus eller uppvisningar.
Näraliggande till besöksdagar och studiebesök på förbanden finns ett antal skolinformatörer som
går ut i skolorna cirka en och en halv timme och informerar. Även ett dataspel på en CD-skiva
skickas ut till ungdomar tillsammans med informationsmaterial, vilket har givit resultat i form av
ett ökat antal ansökningar från unga kvinnor om att göra värnplikten. Även invandrarungdomar
har fått en ökad kunskap om, och intresse för, värnpliktstjänstgöring vilket upplevs som positivt
eftersom just invandrarungdomar är en grupp som tidigare varit svår att nå.
Även olika former av sponsring till idrott m.m. sker, men där väcks kritik mot att
Rekryteringscentrum väljer att marknadsföra hos ”fel” ungdomsgrupper. Bland annat menar
man att sponsring till slalom- och snowboard-utövare kanske är felaktigt, eftersom:
”Den målgruppen av ungdomar får man ändå inte till Försvarsmakten, medan mer uthålliga
idrotter – det är dom som man kanske skulle vilja ha. […] Det gäller att hitta rätt målgrupper, men
där bör man satsa rätt mycket.”
Vad gäller inflöde för information har man inte några fastställda rutiner eller riktade kampanjer,
utan det sker genom samma kanaler som information förmedlas ut, men alltså tvärtom. Några
nämner att chefen (dvs. förbandschefen) tar in information när han är ute i organisationen, vilket
säkerligen fyller en viktig funktion. C INFO på förbanden ser som sin uppgift att vara
37