Från Bunker till Växthus - Företagsekonomiska institutionen ...

naturlig koppling mellan sin verksamhet och den framtida Försvarsmakten, vilket ger en inte helt
okomplicerad situation. En av intervjupersonerna ställde sig t.ex. frågan ”vad har jag för del i den
nya battle groupen?” Här kan alltså spåras vissa budskap som i och för sig är korrekta, men som
inte riktigt förmedlar det man vill förmedla. Och FM, som har satt som mål att få En försvarsmakt,
har kanske inte fullt ut lyckats förmedla just gemensamhetstanken när vissa delar av
organisationen inte känner en naturlig förbindelse mellan sin egen verksamhet och
organisationens framtida verksamhet, där alla skall ha en viktig funktion att fylla. Detta
framkommer även genom intervjuerna:
Och:
”Det finns ett överskott på sjöstridskrafter och luftstridskrafter internationellt sett vilket gör att vi
har ingenstans att sätta in våra styrkor om vi ska vara riktigt ärliga. […] Det handlar mycket om
markstridskrafter och Swedint och bygga broar i Liberia. Jag har svårt att få gehör för att just vår
insatsstyrka ska kunna bli insatt.”
”I battle group talar man ju bara än så länge om markstridskrafter. Jag kan ju inte tala om nyttan
med markstridskrafter, det får ju dom göra.”
Det sista anförandet är signifikant så till vida att man gärna vill se sig själva (hos luft- och
sjöstridskrafterna) som delaktiga i dessa battle groups, men i dagsläget inte kan göra det. Detta
skulle kunna utgöra ett problem under den fortsatta förändringen eftersom
organisationsförändringar är beroende av att alla ”är med på tåget”.
En annan sådan framgångsfaktor kan vara att förankra framtidsvisioner och målsättningar hos,
framför allt, organisationsledningen eftersom det är denna som leder förändringen och måste
vara drivande när det gäller att påverka den underställda personalens vilja att förflytta sig.
Budskapet som organisationsmedlemmarna mottar måste vara klart och tydligt, eftersom det kan
vara svårt att börja gå, om man inte vet vart man skall gå. Här kan bilden av en battle group som
bara innehåller arméstridskrafter bli missvisande, om inte även de två andra
försvarsmaktsgrenarna klart och tydligt ser framför sig sin del i den framtida Försvarsmakten.
En mängd andra budskap
Till det resonemang som förts ovan kommer det faktum att en mängd andra bilder av FM och
hur framtiden kommer att gestalta sig förekommer i samhället i stort. Inte minst står media för en
stor del av detta. En fara i att det förekommer många varianter av samma budskap är att det
verkliga budskapet som man verkligen vill förmedla blir förvanskat, vilket resulterar i
missuppfattningar m.m. Detta påverkar i sin tur bl.a. trovärdigheten, vilket för FM kan vara
riskabelt, särskilt med tanke på den situation man befinner sig i just nu. De olika budskap som
här avses är t.ex. förlorade arbetstillfällen i regionen, minskat samarbete med försvarsindustrin,
stöd till samhället vid t.ex. översvämningar och olyckor, försvarsanställda misstänkta för brott
samt FM ur ett genusperspektiv.
Ett exempel på denna splittrade bild som förs fram i media är en tre sidor lång artikel i en av
landets största morgontidningar. Reportern redogör noggrant för den systematiska minskningen
av värnpliktiga varje år (med understöd av stora grafer som visar minskningen av
organisationen), regementsdöden och andra nedskärningar som pågått de senaste trettio åren.
45