Från Bunker till Växthus - Företagsekonomiska institutionen ...

allmänheten känner för försvarsmakten, vilket gör att kommunikationsprocessen måste styras
noga för att verkligen ge den bild – varumärke – man vill ha hos omgivningen. Det kan ske
genom en grafisk utformning och profil, organisationsstruktur och åsikter i policys och slogans.
Media har här en viktig roll i hur en organisation framställs och uppfattas hos den breda
allmänheten. Genom att kommunicera kan man förmedla budskapet att det man sagt att man
skall göra (ord) även överensstämmer med det man faktiskt gör (handling) vilket är grunden för
att uppfattas som trovärdig.
Kommunikationen blir ett styrverktyg som FM bör använda sig av för att uppnå det man har som
målsättning för hela förändringsprocessen: att skapa en trovärdig försvarsmakt.
SYFTE
Studien avser att fokusera den strategiska styrningen av Försvarsmakten så att den uppfattas
som trovärdig gentemot medborgarna. Särskilt syftar studien till att kartlägga
kommunikationsprocessen. Med det menar vi de tre frågorna: med VEM Försvarsmakten
kommunicerar de förändringar som myndigheten står inför, VAD som är budskapen i denna
kommunikationsprocess samt HUR, dvs. genom vilka kanaler som används. Studien syftar även
till att lägga grunden för fortsatta delstudier vid FM.
AVGRÄNSNINGAR
Parallellt med de stora förändringarna, ominriktning av identiteten och neddragningarna av de
ekonomiska ramarna, pågår flera utvecklingsprojekt vid HKV. De mest betydelsefulla är HKV
NY med en processorientering av verksamhetsledningssystemet, Prio-projektet som avser att
införa ett integrerat informationssystem och H5-projektet med en utvecklad
ekonomistyrningsmodell. Arbetet vid transformationskontoret med en accelererad
försöksprocess och ledningens balanserade styrmodell i form av en strategiska karta kommer
inte att explicit ingå i studien. Alla dessa projekt och andra är verktyg i den omfattande
förändringen av FM och därigenom kommer vi i kontakt med dessa på olika sätt. Denna studie
kommer inte att beakta och ta med dessa projekt, mer än som en del av en komplicerad
omgivning.
I rapporten avhandlas inte heller hur kommunikationen sker till de personer som påverkas av
nedläggningar m.m. i anledning av FM:s omställning till insatsförsvar, liksom de regionala
samhällsekonomiska effekter som omstruktureringen av FM kan komma att medföra.
METOD
Studien bygger på den kvalitativa fallstudiemetodiken (Merriam 1994, Yin 1984). Insamlad data
kommer från intervjuer, försvarsmaktsinterna dokument, offentliga utredningar, propositioner
och regleringsbrev samt från olika slag av debatter och inslag i massmedia, centralt från
Stockholm och lokalt på olika förbandsorter.
19