Fältbiologen 2/2012.pdf - Fältbiologerna

faltbiologerna.se

Fältbiologen 2/2012.pdf - Fältbiologerna

Historien om

S cker

Det är lätt att tro att småkakor

till fikat är en svensk tradition

med djupa historiska rötter.

Man bör då betänka att den

som på 1600-talet var spekulant på tio kilo

socker fick vara beredd att betala med ett

ton spannmål. Då var sockret fortfarande

en exklusiv importvara som framställdes av

sockerrör som främst odlades på Atlantöar

som Madeira, Azorerna och Kanarieöarna.

Det höggräs som kom att kallas sockerrör

var den första råvaran som kunde förädlas

till kristalliserat socker. Det

växte ursprungligen på

ögrupperna Polynesien

och Melanesien i

Stilla havet och var

länge något helt

okänt för de europeiska

gottegrisarna som fram

till 800-talet fick

dämpa sitt begär

med honung.

Det kristalliseradesockret

fördes till

vår kontinent i

samband med den

arabiska etableringen

i Sydeuropa. De

belägg som finns

tyder på att det

först på 1300talet

förekom

socker i Sverige.

Vid denna tid betraktades

sockerröret

som medicinalväxt och

under flera århundraden

ansågs det vara

rena dunderkuren

mot allehanda krämpor.

Faktum är att söt smak ger en

milt smärtlindrande effekt.

På 1800-talet blev sockret ett livsmedel

som var tillgängligt för allmänheten.

Dess popularitet var

intimt förknippad med den stegrande

konsumtionen av kaffe och

te. Inte helt förvånande ansågs

dessa storheter förstärka varandra,

men främst var det ett sjunkande

sockerpris som låg bakom

att svenskens sockerkonsumtion i

genomsnitt ökade med 3,5 procent

per år under 1800-talet. Helt avgörande

för denna utveckling var att

man vid sekelskiftet 1800 lyckats

utvinna kristalliserat socker ur

sockerbetan.

Spridningen av sockerbetan

som källa till socker fick

sig en rejäl skjuts av tidens

storpolitiska konflikter. Slaget

vid Trafalgar 1805 resulterade i att

Storbritannien lyckades nedgöra

Napoleons flotta. Engelsmännen

kunde därefter skära av hela det europeiska

fastlandet från långväga

sjöfart vilket gjorde att sockret från

de karibiska kolonierna snart började

försvinna från de franska butikshyllorna.

Detta oroade Napoleon eftersom

sockret vid denna tid

hade blivit en populär guldkant

betaversionen

Från exklusivt läkemedel till folklig stapelvara: hur sockret fann sin väg in i skafferiet.

24 | Fältbiologen 2/2012

på tillvaron för

de bemedlade

skikten. Efter

misslyckade

försök att basera

den inhemska

sockerproduktionen på stärkelse,

druvor och sav visade

sig sockerbetan vara den

mest framkomliga vägen

för att ersätta sockerröret.

Produktionen drogs igång

med raketfart. Med hjälp

av kraftiga subventioner

hade Frankrike redan

inom ett par år grundlagt ett

fyrtiotal fabriker som hade kapacitet

att raffinera 100 000 ton sockerbetor.

Faktum är att Frankrike än

idag är världens största producent

av betsocker.

I Sverige började den söta betan odlas

för industriell förädling under 1830-talet

men produktionen gick långt trögare än

på kontinenten. Det skulle krävas dryga

tullavgifter och generösa skattelättnader

för att Sverige vid sekelskiftet 1900 skulle

vara självförsörjande på socker. Det var

alltså under 1800-talets senare hälft som

de otaliga småkakorna med något varierande

halt av vetemjöl, smör och socker

började få verklig spridning i den svenska

allmogen. •••

text: Svante Hansson

bild: Olof Åström

More magazines by this user
Similar magazines