Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Historien om<br />
S cker<br />
Det är lätt att tro att småkakor<br />
till fikat är en svensk tradition<br />
med djupa historiska rötter.<br />
Man bör då betänka att den<br />
som på 1600-talet var spekulant på tio kilo<br />
socker fick vara beredd att betala med ett<br />
ton spannmål. Då var sockret fortfarande<br />
en exklusiv importvara som framställdes av<br />
sockerrör som främst odlades på Atlantöar<br />
som Madeira, Azorerna och Kanarieöarna.<br />
Det höggräs som kom att kallas sockerrör<br />
var den första råvaran som kunde förädlas<br />
till kristalliserat socker. Det<br />
växte ursprungligen på<br />
ögrupperna Polynesien<br />
och Melanesien i<br />
Stilla havet och var<br />
länge något helt<br />
okänt för de europeiska<br />
gottegrisarna som fram<br />
till 800-talet fick<br />
dämpa sitt begär<br />
med honung.<br />
Det kristalliseradesockret<br />
fördes till<br />
vår kontinent i<br />
samband med den<br />
arabiska etableringen<br />
i Sydeuropa. De<br />
belägg som finns<br />
tyder på att det<br />
först på 1300talet<br />
förekom<br />
socker i Sverige.<br />
Vid denna tid betraktades<br />
sockerröret<br />
som medicinalväxt och<br />
under flera århundraden<br />
ansågs det vara<br />
rena dunderkuren<br />
mot allehanda krämpor.<br />
Faktum är att söt smak ger en<br />
milt smärtlindrande effekt.<br />
På 1800-talet blev sockret ett livsmedel<br />
som var tillgängligt för allmänheten.<br />
Dess popularitet var<br />
intimt förknippad med den stegrande<br />
konsumtionen av kaffe och<br />
te. Inte helt förvånande ansågs<br />
dessa storheter förstärka varandra,<br />
men främst var det ett sjunkande<br />
sockerpris som låg bakom<br />
att svenskens sockerkonsumtion i<br />
genomsnitt ökade med 3,5 procent<br />
per år under 1800-talet. Helt avgörande<br />
för denna utveckling var att<br />
man vid sekelskiftet 1800 lyckats<br />
utvinna kristalliserat socker ur<br />
sockerbetan.<br />
Spridningen av sockerbetan<br />
som källa till socker fick<br />
sig en rejäl skjuts av tidens<br />
storpolitiska konflikter. Slaget<br />
vid Trafalgar 1805 resulterade i att<br />
Storbritannien lyckades nedgöra<br />
Napoleons flotta. Engelsmännen<br />
kunde därefter skära av hela det europeiska<br />
fastlandet från långväga<br />
sjöfart vilket gjorde att sockret från<br />
de karibiska kolonierna snart började<br />
försvinna från de franska butikshyllorna.<br />
Detta oroade Napoleon eftersom<br />
sockret vid denna tid<br />
hade blivit en populär guldkant<br />
betaversionen<br />
Från exklusivt läkemedel till folklig stapelvara: hur sockret fann sin väg in i skafferiet.<br />
24 | <strong>Fältbiologen</strong> 2/2012<br />
på tillvaron för<br />
de bemedlade<br />
skikten. Efter<br />
misslyckade<br />
försök att basera<br />
den inhemska<br />
sockerproduktionen på stärkelse,<br />
druvor och sav visade<br />
sig sockerbetan vara den<br />
mest framkomliga vägen<br />
för att ersätta sockerröret.<br />
Produktionen drogs igång<br />
med raketfart. Med hjälp<br />
av kraftiga subventioner<br />
hade Frankrike redan<br />
inom ett par år grundlagt ett<br />
fyrtiotal fabriker som hade kapacitet<br />
att raffinera 100 000 ton sockerbetor.<br />
Faktum är att Frankrike än<br />
idag är världens största producent<br />
av betsocker.<br />
I Sverige började den söta betan odlas<br />
för industriell förädling under 1830-talet<br />
men produktionen gick långt trögare än<br />
på kontinenten. Det skulle krävas dryga<br />
tullavgifter och generösa skattelättnader<br />
för att Sverige vid sekelskiftet 1900 skulle<br />
vara självförsörjande på socker. Det var<br />
alltså under 1800-talets senare hälft som<br />
de otaliga småkakorna med något varierande<br />
halt av vetemjöl, smör och socker<br />
började få verklig spridning i den svenska<br />
allmogen. •••<br />
text: Svante Hansson<br />
bild: Olof Åström
Change language