Fältbiologen 2/2012.pdf - Fältbiologerna

ledare och notiser
Alltid total
sockerchock
Den som besöker en matbutik har möjlighet
att erfara något om den egna kroppens begär.
Inte nog med att mjölken alltid står längst
bort från entrén vilket tvingar oss att passera
allehanda varor som vi kan få för oss att vi behöver. I
de varuhyllor vi passerar i brådrasket regerar sockerprincipen.
Apelsiner och druvor är utan undantag mer
exponerade än rovor och potatis, man får alltid leta mer
efter knäckebröd än efter bullar och fikabröd. Detta
når givetvis sitt crescendo vid kassaapparaterna, detta
nålsöga som varje kund måste passera. Där möts vi av
en aldrig sinande flod av glass och läsk samt den mur
av lösgodis där jag faller till föga. Min annars så exemplariska
matkorg, full av råvaror och mjölkprodukter, får
allt för ofta en skamfläck av färgämnen och gelatin.
Det jag i och för sig uppskattar med lösgodis är att
ingen kan göra sig några illusioner om dess innehåll.
Skulle jag till äventyrs köpa en sirapslimpa känner jag
mig dragen vid näsan. Det som vid en hastig anblick ser
ut som ett bröd är i själva verket en hårdprocessad industriprodukt,
som jäst kortare tid än vad ett riktigt bröd
ska knådas. Bedrägeriet fullbordas med ett aptitretande
varunamn såsom ”Skördeglädje” eller ”Lingongrova”
som ger intryck av att det rör sig om en fiberrik naturprodukt.
I själva verket är bröd ett lysande exempel på
hur sötningsmedel smugit sig in i våra dagligvaror vilket
förmodligen inte gjort att de säljer sämre.
Det korta svaret på vad som spökar när vi ger vika
för sötsuget stavas Tas1r2 och Tas1r3, så betecknas de
gener som gör att våra smakreceptorer kan känna söt
smak. Funktionen är givetvis att uppmuntra till att äta
mer av det näringsrika sockret. Men alla som haft saftkalas
ute i det gröna vet att vi är långtifrån ensamma om
att åtrå den söta smaken. Oftast är det insekter som är
snabbast med att anmäla intresse. Deras sötsug utnyttjas
av blommorna för att dra till sig pollinerare.
Så strövar även vi mellan snabbköpets färggranna dekaler,
vissa på vällustig jakt efter sötma, andra i våndorna
av att försöka förneka sitt begär. Nog känns det alltid
bättre att ge sig hän vid fruktdisken än vid godishyllan.
Eller än bättre: i en prunkande sommarträdgård.
4 | Fältbiologen 2/2012
Svante Hansson
redaktionen
Plasthavet
Skräpbältet i Stilla Havet har
sagts vara lika stort som Texas.
Nu beräknas plastmängderna
täcka ett område som är två
gånger så stort som Texas.
Se filmen om plastkatastrofen
här. miljoaktuellt.idg.
se/2.1845/1.448033/sex-gangermer-plast-an-plankton-i-stillahavet
Det finns mat på Internet
skogsskafferiet.se Här hittar du ätliga vilda växter
sorterade efter skördetid och bra beskrivna med både
bilder och användningsområden.
gatsmart.eu En inspirerande sida om stadsodling.
Här står till exempel om Statsjord, som odlar i gamla
plåtburkar, plastsäckar och alla möjliga kärl som de
kommer över, på en öde industritomt i Göteborg.
Och visste du att alla pelargoner är ätliga?
Mångfald längs
med vägen
Sveriges alléer utgör ett
viktigt, och ofta förbisett,
bidrag till den biologiska
mångfalden. Inte minst i det
annars öppna slättlandskapet kan de
gamla träden längsmed vägarna vara en oas
för lavar, mossor, insekter och fåglar. Men
många alléer är hotade av exploatering, eftersatt
skötsel och den farsot som drabbar många almar.
Att motverka den utvecklingen är också viktigt
ur kulturminnesvårdande synpunkt då
alléerna utgör viktiga element i det
kulturhistoriska landskapet. Med
sin stora artrikedom kan de givetvis
också bli ett smultronställe för
artjägare.