Nukleär comeback - Veckans Affärer

More documents

Recommendations

Info

för landet så viktiga Nordsjögasen sinar snabbare än väntat samtidigt som fl era av landets gamla kol- och kärnkraftverk ska stängas av ålders- och miljöskäl. I dag har Storbritannien tio kärnkraftverk som tillsammans genererar en fjärdedel av landets elenergi. Även i Tyskland börjar det bubbla i kärnkraftsgrytan igen efter regeringsskiftet. Den nya förbundskanslern Angela Merkels kristdemokratiska CDU är visserligen bundet vid en överenskommelse med koalitionspartnern socialdemokraterna att det gamla avvecklingsbeslutet ska ligga fast. Det innebär att den tyska kärnkraften ska stängas senast 2020. Men nu trycker fl era partikolleger och regeringschefer ute i delstaterna på för att få till stånd en ny syn på kärnkraften i landet, något som har drivits på av naturgaskonfl ikten mellan Ryssland och Ukraina kring nyår. Även på andra sidan Atlanten har kärnkraften hgar gjort <strong>comeback</strong> på den politiska agendan. I George W Bushs årliga tal till nationen i början av denna månad var USA:s, som han uttryckte det sjukliga oljeberoende ett viktigt inslag. Presidenten lovade att invetestera mer på utvecklingen av andra alternativa energislag som sol- och vindkraft, renare kolkraftverk – och ny kärnkraft. Efter olyckan i Harrisburg 1979 har det inte byggts några nya kärnkraftverk i USA. I takt med det globalt nymornade intresset för atomkraften börjar det också röra på sig igen i kärnkraftsindustrin. Häromveckan köpte det japanska industrikonglomeratet Toshiba kärnkraftsbolaget Westinghouse av statliga, brittiska BNFL. I Westinghouse ingår numera också det tidigare ABB Atom med 800 anställda som bland annat tillverkar kärnbränsle i Västerås. Toshiba har byggt Japans två senaste kärnkraftsreaktorer som togs i drift så sent som förra året. I Asien som, än så länge, inte har haft några kärnkraftsolyckor av den typen som inträffade i Tjernobyl och Harrisburg har kärnkraftsoptimismen aldrig rubbats. Också i Kina, Sydkorea, Taiwan och Ryssland är nya kärnkraftverk just nu under konstruktion. Kina har i dag nio kärnkraftverk och bygger i år två nya. Ytterligare 30 är planerade. Men även med en så pass massiv satsning anses ändå inte kärnkraften svara för mer än omkring 5 procent av landets enorma energibehov 2030. I det här nya klimatet börjar den statliga svenska energijätten Vattenfalls vd Lars G Josefsson vädra morgonluft. Bolaget har i dag kärnkraft i både Tyskland och Sverige. I Tysk- land har man delägande i tre kärnkraftverk. ”Intresset för kärnkraften har ökat kraftfullt den senaste tiden”, konstaterar Lars G Josefsson och pekar på tre faktorer som förklaring till renässansen. ”Det ena är klimatproblemet, kärnkraften är ju en icke-växtgasutsläppande energiform. Dessutom har försörjningstryggheten blivit allt viktigare efter det rysk-ukrainska gasbråket. Och slutligen har de kraftigt stigande olje- och gaspriserna lett till ökade kostnader för energi över hela världen och därmed har kärnkraften kommit i ett ekonomiskt fördelaktigare ljus.” I ett globalt perspektiv är han övertygad om att kärnkraften kommer att öka men börjar också skönja öppningar på Vattenfalls marknader. ”Diskussionen är också i högsta grad levande i Tyskland. Vi har ju växthuseffekten som ställer sina krav och om man ska ersätta kärnkraftverken i Tyskland med andra kraftverk så kommer man med all säkerhet att få stora ökningar av koldioxid. Det är kolkraftverk som är det ekonomiska alternativet.” När tror han då att den svenska kärnkraftsdebatten kommer i gång igen? ”Vissa anser nog att vi har en debatt redan. Industrin är ju väldigt tydlig och LO gick också ▼ KÄRNPROBLEM. Följer Forsmark Finlands exempel? OMEBACK 11 VECKANS AFFÄRER | NR 7 | 13 FEBRUARI 2006
▼ VECKANS AFFÄRER | NR 7 | 13 FEBRUARI 2006 KÄRNKRAFT ”Det är tyvärr tvärstopp i alliansen. Vi har krävt att det ska tillsättas en sjunde arbetsgrupp om energin och kärnkraften, men det har fortfarande inte skett. Centern måste deklarera att de inte längre står bakom uppgörelsen med socialdemokraterna” LARS LEIJONBORG ut häromdagen. Men riktigt skarpt tror jag inte att det blir förrän i slutet av nästa valperiod.” Faktum är att det kan hetta till betydligt snabbare än så. Regeringen förslog i december att den så kallade tankeförbudsparagrafen ska tas bort ur kärntekniklagen. Den som lyder: ”Ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor.” Det betyder inte fritt fram för ny svensk kärnkraft, men det är i alla fall tecken på början till islossning i frågan. SOCIALDEMOKRATIN är splittrad när det gäller kärnkraften. I LO:s näringspolitiska program som presenterades i förra veckan var som sagt ett av kraven att kärnkraften inte avvecklas i förtid. Med en mer kärnkraftsvänligt inställd socialdemokrati kan Göran Persson tänkas söka en 12 ny energiuppgörelse med den borgerliga alliansen där kärnkraftsfrågan också snart måste lösas. Centern har sakta men säkert börjat svänga om i kärnkraftsfrågan, en av partiets verkliga hjärtefrågor, efter uppgörelsen med socialdemokraterna och vänsterpartiet, och i dag kräver centern inte längre den snabba avveckling som var partiets linje i folkomröstningen 1980. Men samtidigt motsätter sig de övriga partierna i den borgerliga alliansen över huvud taget en förtida avveckling och kärnkraften är därför fortfarande en av de stora knäckfrågorna för alliansen inför höstens val. ”Det är tyvärr tvärstopp i alliansen. Vi har krävt att det ska tillsättas en sjunde arbetsgrupp om energin och kärnkraften, men det har fortfarande inte skett”, säger folkpartiledaren Lars Leijonborg som har gått i bräschen och försökt väcka liv i den svenska kärnkraftsdebatten igen. SCANPIX ”Centern måste deklarera att de inte längre står bakom uppgörelsen med socialdemokraterna.” Folkpartiet känner också att den opinionsmässiga motvinden i kärnkraftsfrågan börjar mojna. En färsk opinionsundersökning från EU-kommissionen, Eurobarometern, visar att av alla EU-länderna är det i Sverige som kärnkraften har det starkaste folkliga stödet just nu. Här är 32 procent av befolkningen positivt inställd till ökad kärnkraftsutbyggnad som ett alternativ till fossila bränslen som olja, kol och gas. EU-snittet ligger på bara 12 procent kärnkraftsförespråkare. DET ÄR INTE SÅ KONSTIGT. Även bland dem som till och med utesluter miljö- och samhällskostnaderna ur kalkylen finns lönsamhetsskeptiker. Kärnkraften kräver enorma initiala investeringar som kräver finansiering. De ekonomiska förespråkarna pekar på att dagens reaktorer är så mycket enklare och billigare än tidigare generationers samtidigt som det finns mycket att vinna på mer av standardisering, att bygga flera kraftverk av samma typ vilket sällan har varit fallet tidigare. När det gäller hanteringen av det radioaktiva avfallet däremot verkar inte utvecklingen ha kommit så mycket längre. I Barsebäck producerar de två reaktorerna inte längre någon el. Den andra och sista reaktorn stängdes i maj förra året och nu planeras det långa och mödosamma arbetet med att riva och montera ner anläggningen. Någon rivning kan det dock inte bli förrän 2020. Tidsplanen för det definitiva slutförvaret av det problematiska kärnavfallet sträcker sig ändå längre in i framtiden. Först 2045 beräknas en slutförvaringsplats stå klar. Sverige är inte ensamt om att fortfarande inte ha löst slutförvaringsfrågan. Det har inte ett enda av världens dryga 30 kärnkraftsländer gjort. Uranrusch I EN VÄRLD med såväl gruv- och råvarufeber som en ny kärnkraftsvår i sikte blir naturligtvis också uran, den viktiga råvaran till atomenergin, allt intressantare. Uranpriset har rusat i höjden med nästan 300 procent på tre år. I den svenska berggrunden anses 15 procent av världens totala uranfyndigheter gömma sig. Det betyder uran värt uppskattningsvis 400 miljarder kronor. Det finns redan flera stora internationella gruvbolag som är igång och prospekterar framför allt i trakterna i södra Norrland. Det stora kruxet är att det krävs tillstånd från regeringen för att bryta uran på svensk mark. SCANPIX
Page 1: VECKANS AFFÄRER | NR 7 | 13 FEBRUA

Nukleär comeback - Veckans Affärer

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?