Hur vet vi att det hjälper? - Regionförbundet Uppsala län

Att omarbeta och utveckla det befintliga datasystemet, så att det passade projektets behov,
visade sig vara betydligt mer omfattande och tidskrävande än förutsett. Under hösten 2009
prövades den första, men ännu inte helt färdiga, versionen av systemet vid Trappan i Uppsala.
Sedan hösten 2010 har den färdigställda portalen använts för datainsamling där, och även av
andra gruppverksamheter i länet. Den omfattar samma instrument som den ursprungliga
modellen samt ett digitalt formulär för bakgrundsuppgifter om barnet och familjen. Data är
fortfarande anonyma i systemet och kodade med barnets födelseår, ett idnr och gruppens
beteckning. För att få tillträde till systemet krävs registrering vid Journal Digital, personliga
inloggningsuppgifter och en digital ”nyckel” med kodbyte var minut, för varje användare.
När uppgifter och data matats in, kan analyser relativt enkelt genomföras med hjälp av
systemet och redovisas som tabeller och grafer för jämförelser mellan mättillfällena.
Systemet är nu användbart för denna typ av utvärderingar, inte bara av grupper i Uppsala län
utan även av verksamheter i andra delar av landet. Det gör det möjligt för gruppledare och
gruppsamordnare, att på ett enkelt sätt själva ta ut resultat för sina grupper och att göra
jämförelser utifrån ålder, kön och problembild hos barnen/ungdomarna, vid tre mättillfällen.
En nackdel med systemet är att det krävs en del kunskap och vana för att det ska vara enkelt
att använda. Företrädesvis bör en person i personalen ges ansvar för inmatning och datauttag.
Det är också förenat med en viss kostnad, för Journal Digitals tjänster och för ”nyckeln”. En
klar fördel är att personalen vid Journal Digital är tillgängliga för stöd, support och utbildning.
Sammanfattning
Projektets andra fas omfattade flera delmoment. För det första, fortsatt datainsamling för en
säkrare bedömning av instrumentens användbarhet för mätning av effekter av stödgruppsinterventioner,
med olika inriktning. För det andra, språkbearbetning av KASAM 13, för att
anpassa det till dagens språkbruk utan att innebörden i frågorna går förlorad. För det tredje,
fortsatt sökande efter alternativ till BarnKASAM för lågstadiebarnen - 7-9 år. Till sist, att
bidra till utvecklingen av en digitaliserad version av den framtagna utvärderingsmodellen,
som skulle göra utvärdering till en hanterbar och meningsfull uppgift för gruppledarna i länet.
Den fortsatta datainsamlingen genomfördes inledningsvis som tidigare, och matades in i den
befintliga databasen, men efter hand som det digitala systemet blev alltmer utvecklat matades
insamlade data istället in i det. För resultat av datainsamlingen se separat resultatavsnitt.
KASAM 13 språkbearbetades av en liten arbetsgrupp och valideras för närvarande av en
magisterstudent vid Karlstad Universitet med hjälp av några högstadieklasser i Västsverige.
Att hitta ett alternativ till BarnKASAM för de yngsta, visade sig svårare än förväntat.
Idén om att skapa ett nytt liknande formulär övergavs, då det krävde större psykometriska
kunskaper än vad projektgruppen besatt. En omarbetad version av Livsstegen - ”Trappstegen -
togs dock fram och prövades vid Trappan. Eventuellt kommer den efter ytterligare prövning
och validering visa sig användbar och läggas till övriga formulär i modellen. Frågan om
formulär för de yngsta var dock vid projektets slut fortfarande inte helt löst.
Utvecklingen av den digitala versionen av utvärderingsmodellen tog längre tid än förväntat,
men den är nu genomförd och har lett till ett positivt resultat. Systemet, som har utvecklats i
samarbete med Journal Digital AB, är relativt lätt att använda och ger användaren möjlighet
att jämföra resultat för kön, åldrar och problemtyper. I systemet är det också möjligt att lägga
till ytterligare testformulär, om det visar sig finnas ett lämpligt formulär för de yngsta eller
andra användbara formulär. Det kan med fördel användas både för löpande utvärdering och
forskning, och det har redan efterfrågats av gruppverksamheter i andra delar av landet.
24