Hur vet vi att det hjälper? - Regionförbundet Uppsala län

Mellan medelvärdena för delskalan kamratproblem mellan före (2,4) och långt efter gruppen
(1,9), fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad p.g.a. det stora bortfallet mellan första
och sista mätningen. Valideringen av instrumentet visade dock, att det diskriminerade mellan
pojkar och flickor och mellan olika åldersgrupper. Pojkarna hade kamratproblem i större
utsträckning än flickorna och problemen ökade i åldern 12-15 år.
Den totala svårighetsprocenten för hela gruppen minskade, från medelvärdet 13,1 poäng före
gruppinterventionen till 12,0 efter gruppen och till 11,2 efter ytterligare 6 månader.
Medelvärdet för prosocialt beteende ökade från före (1,94), till efter (2,2) och långt efter
(2,4). Skillnaden var statistiskt säkerställd och värdena låg högre än för barn i nedre tonåren i
de nordiska länderna (Obel et al 2004).
Sammantaget visade prövningen av instrumentet att det var användbart för utvärdering av
resultat av denna typ av verksamhet, under förutsättning att uppföljning sker sex månader
efter gruppinterventionen.
SDQ F – föräldraskattningen
SDQ F, för föräldrarnas skattning av barnens beteende består, liksom barnens formulär, av 25
frågor fördelade på samma fem delskalor. Frågorna är också desamma, men formulerade
utifrån den vuxne.
Ålders- och könsfördelning
Formuläret hade besvarats för 224 barn. Barnen fördelade sig åldersmässigt så att 47,3
procent var 11 år eller yngre, 41,1 procent var 12-15 år och 9,8 procent var 16 år eller äldre.
Flickorna var mycket överrepresenterade, närmare 60 procent (59,9 %) var flickor, nästan 40
procent (39,3 %) pojkar. För fyra barn (1,8 %) fanns ingen uppgift om kön.
Bortfall
Bortfallet vid det första mättillfället var relativt få, bara 4 individer. Vid det andra mättillfället
var bortfallet hela 64 personer (30 %) och vid den tredje mätningen, 6 månader efter gruppen,
var bortfallet 117 personer, d.v.s. närmare 50 procent (48 %).
Emotionella problem
Resultaten från delskalan emotionella symtom visade att problembelastningen, enligt föräldraskattningen,
för hela gruppen barn före gruppstarten, var relativt hög. Medelvärdet för hela
gruppen var 3,6 poäng på den 10-gradiga skalan. Sammantaget för hela gruppen hade
problembelastningen vid mätningen 6 månader efter gruppinterventionen minskat till 2,6.
Barnens egen skattning visade en högre emotionell belastning än föräldrarnas, både vid
föremätningen (4,2) och mätningen 6 månader efter gruppinterventionen.
För att ta fram normalvärden för just denna grupp barn genomfördes inledningsvis en
normalisering och kategorisering. Svaren delades i fem kategorier utifrån svårighetspoäng:
Bra: (0 poäng) - ingen eller liten problembelastning
Mindre bra: (1-3 poäng) - en viss problembelastning
Inom gränsen: (4-6 poäng) - ganska stor problembelastning
Dåligt: (7-8 poäng) - en stor problembelastning
Mycket dåligt: (9-10 poäng) - mycket stor problembelastning
40