Hur vet vi att det hjälper? - Regionförbundet Uppsala län
Hur vet vi att det hjälper? - Regionförbundet Uppsala län
Hur vet vi att det hjälper? - Regionförbundet Uppsala län
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Total problembelastning före, efter och långt efter interventionen<br />
Vid mättillfället efter gruppinterventionen var andelen barn och ungdomar i kategorin med<br />
flest svårighetspoäng (Mycket dåligt) 0,4 procent mot 3 procent före. Andelen barn och<br />
ungdomar med den minsta belastningen (Bra) var 20,5 procent efter gruppen mot 21,4 procent<br />
före. Bortfallet av svar var mycket större - 64 <strong>vi</strong>d mätningen efter 6 månader mot 5 indi<strong>vi</strong>der<br />
<strong>vi</strong>d föremätningen. Skillnaden mellan före och efter var trots <strong>det</strong>ta statistiskt signifikant,<br />
liksom skillnaden mellan före och långt efter.<br />
Tabell 35: Total problembelastning före, efter och långt efter interventionen. Antal=118<br />
Par 1<br />
Par 2<br />
Medelvärde Antal Standardav<strong>vi</strong>kelse<br />
Total problembelastning före 11,43 156 6,744<br />
Total problembelastning efter 9,62 156 6,091<br />
Total problembelastning före 11,51 104 7,072<br />
Total problembelastning långt<br />
efter<br />
9,19 104 6,233<br />
Paired Sample-testet <strong>vi</strong>sade <strong>att</strong> skillnaderna var signifikanta.<br />
Medelvär<strong>det</strong> för barnens och ungdomarnas totala svårighetspoäng 6 månader efter gruppinterventionen<br />
(9,9) var betydligt högre än i två föräldrask<strong>att</strong>ningar av 11-åringar i Danmark<br />
(5,4 p.) och Norge (6,3) (Obel et al 2004), men lägre än i barnens och ungdomarnas sk<strong>att</strong>ning,<br />
där medelvär<strong>det</strong> sex månader efter gruppinterventionen var 11,1 belastningspoäng.<br />
Prosocialt beteende<br />
Den sista delskalan, prosocialt beteende, gäller barnens förmåga <strong>att</strong> skapa goda relationer.<br />
Högt poängtal betyder här positivt resultat. Medelvär<strong>det</strong> för föräldrarnas sk<strong>att</strong>ning före<br />
gruppen var 8 poäng. Det skiljde sig inte väsentligt från barnens och ungdomarnas sk<strong>att</strong>ning<br />
eller från föräldrask<strong>att</strong>ningen av prosocialt beteende hos 11-åringar i Danmark (8,5) och<br />
Norge (8,3) (Obel et al 2004). Vid mätningen sex månader efter gruppinterventionen fanns,<br />
liksom i barnens och ungdomarnas egen sk<strong>att</strong>ning, ingen statistiskt säkerställd förändring.<br />
Normalisering och kategorisering<br />
Liksom för övriga delskalor gjordes inlednings<strong>vi</strong>s en transformering till normalpoäng och<br />
kategorisering, utifrån antalet poäng i kategorierna:<br />
Mycket bra (10 poäng) - mycket bra prosocialt beteende,<br />
Ganska bra (9 poäng) - ganska bra prosocialt beteende<br />
Inom gränsen (7-8 poäng) - <strong>vi</strong>ssa problem med prosocialt beteende<br />
Ganska dåligt (4-6 poäng) - dåligt prosocialt beteende och<br />
Mycket dåligt (0-3 poäng) - mycket dåligt prosocialt beteende.<br />
50
Change language