Hur vet vi att det hjälper? - Regionförbundet Uppsala län
Hur vet vi att det hjälper? - Regionförbundet Uppsala län
Hur vet vi att det hjälper? - Regionförbundet Uppsala län
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Den totala problembelastningen enligt SDQ S<br />
Den totala svårighets- eller problembelastningen utgjordes av summan av alla de olika<br />
delskalorna. Maximal svårighetspoäng var 40. Medeltalet för hela gruppen barn och<br />
ungdomar var före gruppinterventionen 13,11 av 40 poäng 10 .<br />
Liksom tidigare genomfördes först en normalisering och kategorisering utifrån antalet<br />
belastningspoäng till kategorierna:<br />
Mycket bra (0-7 poäng) - ingen eller mycket liten total problembelastning<br />
Ganska bra (8-13 poäng) - <strong>vi</strong>ss total problembelastning<br />
Ganska dåligt (14-18 poäng) - ganska stor total problembelastning<br />
Mycket dåligt (19-33 poäng) - stor eller mycket stor total problembelastning.<br />
Barnen och ungdomarna fördelade sig så <strong>att</strong> 15,7 procent fanns i kategorin Mycket bra och<br />
hade ingen eller mycket liten problembelastning; 40 procent fanns i kategorin Ganska bra<br />
hade <strong>vi</strong>ss problembelastning; en dryg fjärdedel, 25,7 procent fanns i Ganska dåligt och hade<br />
en stor total problembelastning och 18,7 procent i Mycket dåligt hade således en mycket hög<br />
total problembelastning. Ingen hade större total problembelastning än 33 av 40 möjliga poäng.<br />
Tabell 13: Total problembelastning före gruppinterventionen. Antal=230<br />
Antal Andel Kumulativ procent<br />
Mycket bra 36 15,7 % 15,7 %<br />
Ganska bra 92 40,0 % 55,7 %<br />
Ganska dåligt 59 25,7 % 81,3 %<br />
Mycket dåligt 41 18,7 % 100 %<br />
Totalt 230 100 % 100 %<br />
Total problembelastning före, efter och långt efter interventionen<br />
Vid mättillfället före gruppinterventionen var andelen barn och ungdomar i kategorin med<br />
störst total problembelastning 18,7 procent, efter 15,9. Andelen barn och ungdomar med den<br />
minsta belastningen var 15,7 procent <strong>vi</strong>d föremätningen och 17,1 procent efter gruppen.<br />
Bortfallet av svar hade ökat från 16 indi<strong>vi</strong>der <strong>vi</strong>d föremätningen till 76 indi<strong>vi</strong>der <strong>vi</strong>d<br />
mätningen efter 6 månader. Det <strong>vi</strong>sade sig inte finnas någon statistiskt signifikant skillnad<br />
mellan före och efter gruppinterventionen vad gäller total problembelastning.<br />
Tabell 14: Total problembelastning långt efter gruppinterventionen. Antal=118<br />
Antal Andel Kumulativ procent<br />
Mycket bra 40 31,3 % 31,3 %<br />
Ganska bra 42 32,8 % 64,1 %<br />
Ganska dåligt 35 27,3 % 91,4 %<br />
Mycket dåligt 11 8,6 % 100 %<br />
Totalt 118 100 % 100 %<br />
Vid mättillfället efter ytterligare 6 månader efter (långt efter) gruppinterventionen hade<br />
andelen barn och ungdomar i kategorin med högst total problembelastning minskat ytterligare<br />
från 15,9 procent till 8,6 procent och andelen i kategorin med lägst belastning ökat från 17,1<br />
till 31,3 procent. Närmare 2/3 av barnen och ungdomarna fanns då i kategorierna mycket bra<br />
och ganska bra. Då även bortfallet hade ökat från 76 till 128 indi<strong>vi</strong>der måste förändringen<br />
testas med paired sample test för <strong>att</strong> <strong>vi</strong>sa <strong>att</strong> den var statistiskt signifikant.<br />
10 Medelvär<strong>det</strong> för barn i ålder 11-15 år i normalpopulationen i Finland, Danmark och Norge varierade mellan<br />
9,5 och 11,4. Den totala svårighetspoängen för hela gruppen (13,5) var således något större före interventionen.<br />
36
Change language