MT 9 - Kommunal

MT Kommunal 

Stockholms län 

medlemstidningen 

medlemstidning för Kommunal Stockholms län nummer 9 / 2005 

Timanställda utestängda 

från samhället 

Att ständigt ha en klump i magen 

av oro och gå hemma och hoppas 

att man blir inringd är “timmisarnas” 

vardag. De hamnar i en värld 

där de inte får teckna hyreskontrakt, 

låna pengar eller släpps in på 

arbetsmarknaden på riktigt. Marias 

erfarenheter är bara ett exempel av 

många. 

Bolaget som är 

efterlängtat av många 

sidan 5 

Norrtälje blir som första kommun 

i länet tillsammans med landstinget 

ägare till ett unikt bolag. All 

sjukvård och äldreomsorg blir 

från årsskiftet en lokal angelägenhet 

med ansvaret nära brukarna. 

Alla verkar se fram mot förändringen 

med positiv tro. 

Integrationsarbetet 

ska omfatta alla 

sidan 6 

Kommunal Stockholms län har 

startat ett nytt handlingsprogram 

i integrationsfrågorna. Nu omfattar 

jobbet alla lagstiftningar inom 

diskrimineringsområdet. 

– Alla har vi fördomar, säger 

Marcelo. Och det är dessa vi måste 

bearbeta. 

sidan 6 

Läs också om: 

Värmdö ger sjukskrivna en möjlighet att komma tillbaks 

i arbete genom ett nytt åtgärdsprogram. 

Skolinformation sprider kunskap om Kommunal och 

fackliga värderingar. 

Åke Hedeberg tog andra pris i MT:s skrivartävling 2005. 

Läs om honom och hans novell “Matte och jag” 

Kommunal Stockholms representatantskap antog ett 

uttalande för den uppsagde SEKO-ordföranden 

Per Johansson. 

www.kommunal.se/stockholm 

information om din lokalavdelning 

På denna internetadress finner du även 

Medlemsförmåner för dig som är 

medlem i Kommunal Stockholms län 

Ute i kylan efter 

provanställning 

och fackligt arbete 

Claes Lennartsson hade en provanställning som ambulanssjukvårdare hos Sirius Taxi. Men det 

resulterade inte i någon fortsatt anställning. Däremot erbjöds han timanställning. 

– De sa att det var högt i tak, konstaterar Claes. Men det verkar som att det inte var hela sanningen. 

sidan 4 

De lokala löneförhandlingarna 

avslutade 

Nu är alla lokala avtal klara. Utfallet varierar mellan kommunerna 

och de andra olika arbetsgivarna. 

På sidan 8 redovisar vi den statistik som finns tillgänglig för närvarande. 

Tyvärr saknas fortfarande många siffror. 

POSTTIDNING B 

Kommunal Stockholms län 

Box 300 27, 104 25 Stockholm

2 

Ledaren 

Lena EricsonHöijer 

Strejk för 

yttrandefrihet 

Trots protester från en samlad fackföreningsrörelse vägrar Connex 

fortfarande återta avskedet av SEKOs klubbordförande Per 

Johansson. Vi måste försvara rätten att påtala arbetsmiljöproblem 

och säkerhetsrisker. Om vi inte sätter stopp för arbetsgivarens 

angrepp försvagas facket och då kan vi inte heller försvara 

vårt kollektivavtal, vilket kommer att leda till att arbetsgivaren 

dumpar våra löner. 

Därför behövs en politisk strejk för fackliga rättigheter och 

yttrandefrihet på jobbet. 

Rätten att organisera sig fackligt och krav på kollektivavtal är 

de viktigaste förutsättningarna för att vi ska kunna få anständiga 

löner och arbetsvillkor. Under hårt motstånd från arbetsgivarna, 

har vi genom kamp och sammanhållning, skaffat oss fackliga 

rättigheter. Under några årtionden, då den kapitalistiska ekonomin 

var stark, blev det billigare för arbetsgivaren att köpa sig 

lugn på arbetsmarkanden genom att gå med på fackets krav. De 

flesta frågor kunde lösas vid förhandlingsbordet och det blev 

lätt att tro att det var själva modellen som var så framgångsrik. 

Men den verkliga påtryckningen var risken för strejker och störningar 

i verksamheten om de anställda blev missnöjda. På kurser 

och konferenser slipades förhandlingstekniken medan förmågan 

att mobilisera medlemmarna i gemensam kamp, kom i 

bakgrunden. 

Vi kunde förledas tro att det var en självklarhet att vi kunde 

välja våra fackliga företrädare och dessa kunde föra sina kamraters 

talan utan risk för repressalier. Man kunde tro att även arbetsgivaren 

förstod hur bra det var, att ha kollektivavtal. 

I själva verket accepterade de våra krav så länge de var tvungna. 

När vi rustade ner kampen, tog många arbetsgivare chansen 

att flytta fram sina positioner på bekostnad av våra. 

Avskedet av Per Johansson är bara toppen av ett isberg. 

Den antifackliga linjen växer sig allt starkare i samhället och 

på många arbetsplatser. Dagens Nyheter har tillfälligt tagit paus 

i sin häxjakt på sjuka LO medlemmar, för att istället ge sig in i en 

kampanj för lönedumpning. Om Waxholmsfallet och den polske 

rörmokaren skrivs det i tidningarna men varje dag dumpas 

lönerna på sjukhus, förskolor, hemtjänst och äldreboenden genom 

ett system med ”timmisar” istället för fasta anställningar. 

Med provanställning och vikariat ser entreprenörer till att slippa 

fackligt aktiva. Det här vet Maria och Claes som vi skriver om i 

detta nummer av MT och du har säkert liknande exempel från 

din arbetsplats. Arbetsgivarna, pressade av kärv ekonomi och 

jakt på profit, väljer att strunta lagar, avtal och fackets representanter. 

Fackliga förhandlare har lite att sätta emot. 

Vi behöver påminna arbetsgivarna om fackets verkliga styrka 

– medlemmarna! För att lyckas måste den fackliga kampen bygga 

på att medlemmarna är aktiva. Arbetsgivarna har väldig respekt 

för arga fackmedlemmar som får möjlighet att t säga ifrån. 

Därför behövs en politisk strejk för fackliga rättigheter och 

yttrandefrihet på jobbet. 

Det är inte första gången arbetarrörelsen tvingas gå ut i strejk 

för att visa kraften bakom våra krav. I början av förra seklet, 

1902 och 1909, gick LO ut i generalstrejk för rösträtten och 

1928 mot lagen om kollektivavtal. Under den borgliga regeringen 

1981 gick Beklädnadsarbetarförbundet i strejk mot den 

svenska politiken inom textilindustrin. En politisk strejk är inte 

olaglig. Under senare år har Arbetsdomstolen i olika domar 

gjort klart att det är tillåtet med politisk strejk som en ”kort protest- 

och demonstrationsstrejk”. 

Det vore naturligt att SEKO ställde sig i spetsen för en politisk 

strejk men även Kommunal och LO måste ta de initiativ som behövs. 

Fackföreningsrörelsens ledning måste ta sitt ansvar. 

LENA ERICSONHÖIJER 

MTKommunal medlemstidningen Stockholms län nummer 9 - 2005 

Ordförande har ordet: Elisabeth Hammarstedt 

Elisabeth Hammarstedt är 

ordförande för Kommunal 

Stockholms län och ledamot 

i förbundsstyrelsen 

Årets sista månad och julstressen 

har drabbat Sverige, 

det man inte har hunnit 

med måste slutföras, 

eller kan det bli jul ändå? 

En välkommen julklapp till Kommunals 

deltidsarbetande medlemmar 

hade varit att lagstiftningen om 

heltid hade kommit med den rätten. 

Men utredarna ville något annat 

och Kommunals medlemmar får inte 

något ljus om framtidens anställningar. 

Rapporten och förslagen är 

uddlösa och deltidsproblematiken 

får vi nog ha på agendan ett tag till, 

men skam den som ger sig. Trägen 

vinner, det gäller att hålla i och fortsätta 

kämpa 

I vissa kommuner och stadsdelar 

i Stockholms län har det påbörjas 

ett kvalitetsarbete inom äldreomsorgen 

”kravmärkt yrkesroll.” Det 

som är unikt med detta arbete (validering) 

är att våra medlemmar på 

Under vattenlinjen 

Vi lever i det som kan betecknas 

som valfrihetens tid. Var och hur 

begreppet uppstått är svårt att definiera 

annat än att det har en borgerlig 

ton med moderata förtecken. 

Men strunt samma vem som hittat 

på det hela. Valfrihetens mantra mal 

envetet vidare inom kommuner och 

landsting. 

Senast ut var en glädjestrålande 

direktör för Storstockholm lokaltrafik, 

SL. Han hyllade de som tagit 

fram underlaget för att kunna besluta 

om vem som ska stå för den 

valfria och konkurrensutsatta pendeltågstrafiken 

i länet. 

Resultatet ska kanske inte förväxlas 

med valfrihet eftersom du 

inte kan välja vilket trafikbolag du 

ska resa med oavsett det gäller tåg 

eller buss. Det finns inte heller någon 

möjlighet att jämföra om kvalitéerna 

är de bästa för stunden. det 

saknas möjlighet att ta någon annan 

resmöjlighet i anspråk och jämföra. 

Man kan kanske, liksom SL-di- 

Medlemstrenden 

har vänt 

arbetsplatsen som har tagit fram 

och utarbetat kraven. Resultaten 

har varit positiva och det har känts 

utvecklande att få vara med. Ett sätt 

att vidareutveckla och att alla ska 

kunna få växa i yrket. Hoppas att du 

är en av de som får förmånen att 

delta. 

I verksamhetsplanen för 2005 hade 

Kommunal Stockholms län som 

mål att vända trenden med ett minskande 

medlemsantal. I dagsläget 

har vi uppnått delar av målet och 

trenden visar positiva siffror Det är 

visserligen en månad kvar av 2005 

men vi tror inte på så stora förändringar 

i det vi sett. 

Den 24 november hade avdelningen 

sitt representantskapsmöte 

och där fastställdes 2006 års mål 

och budget för Kommunal Stockholms 

län. 

Det är flera frågor som är angelägna 

att lägga speciellt mycket 

energi på. En fråga som väckt 

många diskussioner under året som 

gått är kollektivavtalstecknande 

med utländska entreprenörer, här 

fortsätter vi kampen för de grundläggande 

villkoren. När det gäller 

medlemsrekrytering ska vi fortsätta 

att utveckla den positiva trenden 

som vi sett under slutet av 20005. 

rektören, även konstatera att de som 

hanterat upphandlingen säkerligen 

gjort ett gott arbete. Men frågan 

man kan ställa sig här liksom i 

många andra frågor är: Visst görs 

ett bra jobb. Men är det rätt jobb 

som görs? 

Vid många tillfällen i livet eller 

politiken måste man ställa sig frågan 

om den insats som görs motsvarar 

den förväntade. Om man lägger 

miljontals kronor på att utreda var 

den billigaste produkten finns krävs 

att priset är lägre än den samlade 

kostnaden. Om man skulle använda 

samma strategi i hushållsbudgeten 

kan effekterna bli förödande. Visst 

kan man köpa lök för 98 öre kilot i 

någon affär. Men om resan dit tar 

tid, som ofta räknas som pengar, 

och dessutom kanske kräver reskostnader 

så kan kostnaden för löken 

vida överstiga priset i närbutiken. 

Men visst, man kanske fått en 

trevlig stund och en utflykt. 

Antagligen hade det varit mer 

ekonomiskt försvarbart att handla i 

Men för alla medlemmar och förtroendevalda 

i Kommunal Stockholms 

län är även utbildning, våra 

roller och ansvarsfördelningen viktiga 

frågor. Även lönefrågor kommer 

högt på prioriteringslistan. Resultaten 

efter avtalsrörelsen 2005 

kräver att vi vässar oss ytterligare 

och skärper kampen för de lokala 

lönesättningarna som görs i vår. 

En särskild satsning inför valet i 

september nästa år kommer också 

att göras. Seminarier och övriga debattforum 

kommer att anordnas under 

året. Kampen har som bekant 

inte bara fackliga ingångspunkter, 

även politiken påverkar våra förutsättningar 

för välfärd åt alla. 

Tag det nu lugnt och stressa inte, 

det blir jul ändå. Inte så många extra 

lediga dagar i år men koppla av och 

njut av den ledighet som kommer. 

Till sist vill jag önska er alla en riktigt 

GOD JUL 

och ett GOTT NYTT ÅR. 

ELISABETH HAMMARSTEDT 

ORDFÖRANDE 

KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN 

Vem har ansvaret för valfriheten? 

grannbutiken där priset är högre 

och gjort något vettigare med den 

tid som man sparat. Men sedan 

finns ju den absolut bästa lösningen 

för både god ekonomi och trevligt 

arbete. det är att odla sin lök själv. 

Utan större möda kan man vårda sitt 

land och sedan skörda frukterna av 

sitt arbete med viss självtillfredställelse. 

Att man har kontroll över förloppet 

från sådd till skörd och dessutom 

uppsikt över om resultatet 

uppfyller de miljökrav man satt upp 

är bara grädde på moset. 

Priset för det som görs beror kanske 

mest av allt på vem som sätter 

upp förväntningarna. Kanske behöver 

det utkrävas ansvar även i dessa 

frågor av kraftfulla kommissioner 

som sätter ansikte och namn på de 

som är skyldiga till oredan. 

Precis som du själv får betala priset 

för din lök. 

REAKTÖREN 

Redaktionsruta 

Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Brolin, telefon 08-619 22 86 / 070 - 629 03 32 

Chef red: Lena EricsonHöijer,070 - 629 22 06 Redaktionen: Göte Axelsson tel.08-619 22 61 / 070-629 22 61. 

Reportrar;Pia Olsson,Ewa Felicetti,Kerstin Ridderstedt,Ebba Hedman,Karin Riikonen 

Redaktionen tar emot tips,uppslag,insändare mm till tidningen.För insänt,icke beställt material ansvaras ej. 

Telefax:08 - 618 55 53.Adress:MT,Kommunal Stockholms län,Box 300 27,104 25 Stockholm. 

Mailadress:mt.stockholm@kommunal.se 

För annonsering i MT kontakta d.a.media telefon:08 - 786 03 34 

MT trycks i Göteborg av Adargo press AB

Ledande stick 

Äldre på Ekerö får vänta 

De Ekeröbor som behöver flytta till äldreboende får 

räkna med att ställa sig i en lång kö. De gamla tvingas 

bo kvar i stora svårskötta hus där hemtjänst har 

svårt att ge den hjälp som behövs. De platser som erbjuds 

ligger ofta i en annan kommun, vilket innebär 

att människor får lov att flytta från sin invanda hembygd. 

Nu skärper den borgerliga majoriteten till sig, visar 

handlingskraft och fattar beslut. Ett nytt äldreboende 

skall byggas! Projekteringsstart blir det 2010 vilket 

kanske innebär att det blir inflyttning 2012. 

Hoppas gubbarna och gummorna håller sig vid liv! 

Må huvuden rulla och 

ansvar utkrävas 

Ansvar utkrävs nu som ett resultat av den dåliga 

hanteringen av insatserna vi Tsunamikatastrofen 

för ett år sedan. Kritiken i den nyligen lämnade rapporten 

från kommissionen är tydlig och kraftig. Det 

kan vara befogat. 

Men sett ur ett historiskt perspektiv har myndigheter 

av olika slag haft problem tidigare och har även i 

dag. Det behöver inte alla gånger handla om en katastrof 

av denna kollektiva omfattning för att man 

ska ta sig en tankeställare över att finna skyldiga. 

Om huvuden ska rulla på grund av inkompetens eller 

bara oförmåga eller andra brister lär andelen arbetslösa 

öka kraftigt. 


Lägre skatt ska ge 

mer pengar... 

De borgerliga partierna i Stockholms landsting 

lovar satsningar på äldreomsorgen i sin alternativa 

budget för 2006. Samtidigt vill man sänka 

skatten. Var pengarna till bättre vård skall tas 

ifrån säger man ingenting om. Man har endast 

vaga uppgifter om det. Det talas om besparingar 

genom konkurrensutsättning. Jovisst, precis 

samma politik som förra gången då borgarna 

hade makten, och som ledde till ett rekordstort 

underskott i landstingets ekonomi. 

Även då påstod borgarna att privat verksamhet 

och entreprenörer skulle bli mycket billigare. 

Men när man lagt ut på entreprenad fortsatte 

vården att kosta lika mycket! Problemet var att 

man inte hade några pengar att betala med eftersom 

man sänkt skatten. 

Vi får innerligt hoppas att stockholmarna lärt 

sig mer av borgarnas politik än vad borgarna 

själva tycks ha gjort. 

” Jag har också sett att en del har räknat på att det inte ska löna sig att arbeta. Men jag kan inte 

förstå hur de kommer fram till det. När jag lärde mig att räkna fick jag veta att 100 procent var 

mer än 80 procent, som man kan få i sjukersättning eller i a-kasseersättning – om man använder 

den försäkringen” 

Kommunalaren Christina Axelsson (s) i riksdagsdebatt om jobben 

3

4 

Kompetens och lång erfarenhet 

inom ambulanssjukvården 

är inte det väsentligaste 

om man ska 

arbeta som ambulanssjukvårdare 

på Sirius taxi 

AB. Det som är viktigare 

är att man har ett bra förhållande 

till företaget. 

Det fick Claes Lennartsson, ambulanssjukvårdare, 

erfara när taxiföretaget 

Sirius fick ta över verksamheten 

av ambulanstransporter i Sollentuna 

i februari 2005. 

– Jag har arbetat i yrket över 25 år 

och har både kunskap och lång erfarenhet 

av ambulanssjukvård och 

haft många arbetsgivare under 

årens lopp utan några större problem. 

Det är märkligt att ett företag 

med så viktigt uppdrag väljer bort 

kompetent personal, bara för att 

man är sakligt kritisk, säger Claes 

till MT. 

Efter en provanställning på sex 

månader blev Claes erbjuden en 

timanställning på företaget. Att han 

inte fick erbjudande om en tillsvidareanställning 

tror han beror på 

hans fackliga engagemang. 

– Som timanställd är det omöjligt 

att arbeta fackligt och ställa frågor 

till arbetsgivaren. Då ringer de inte 

in dig för arbete något mer. 

Kräver anpassning 

Inför varje ny upphandling av olika 

verksamheter i kommuner och 

landsting förväntas personalen vara 

beredd att formera om sig och direkt 

anpassa sig till den nya arbets- 

givaren. Men inför övergången och 

under hela processen av upphandlingsförfarandet 

oroas naturligtvis 

personalen över hur det kommer att 

bli och vem som ska bli den nya arbetsgivaren. 

Ska man gå över till 

den nya arbetsgivaren? Kommer 

man att ändra schema och vilka ska 

jag arbeta med? Hur ser deras personalpolitik 

ut? Det är många frågor 

i huvudet på personalen, lång 

tid innan man vet hur det kommer 

att bli. När väl en ny entreprenör 

träder in så ska man arbeta ihop sig 

och få klarhet i vad som gäller i det 

nya företaget. Kanske entreprenören 

vill strukturera om verksamheten 

och personalen ska söka sina 

tjänster etc. 

Lovade högt i tak 

När Sirius taxi AB övertog ambulansverksamheten, 

där Claes arbetade, 

var informationen knapphändig 

inför övergången och personalen 

levde i oviss väntan på hur verksamheten 

skulle fortlöpa. När 

bolaget väl var på plats lät man personalen 

göra ett personlighetstest 

av en beteendevetare, därefter fick 

personalen sex månaders provanställning. 

Arbetsgivaren klargjorde att man 

skulle ha högt till tak i företaget och 

att man skulle samverka. Claes som 

varit fackligt aktiv tyckte att det lät 

bra till en början och vågade uttala 

sig på mötena med arbetsgivaren. 

Men det skulle snart visa sig att arbetsgivaren 

inte gillade den kritik 

som fördes fram om att informationen 

varit knapphändig och personalen 

var orolig inför och under övertagandet. 


Utan förklaring blev Claes 

provanställning en timanställning 

– För att öka medlemsantalet 

måste Kommunal 

möta dem som inte är 

medlemmar på arbetsplatserna, 

säger Conny 

Nilsson som är ordförande 

i sektion 46, tekniska 

verksamheterna i Stockholm 

stad. För att klara 

det behövs det mer kunskap 

bland våra arbetsplatsombud. 

För att öka den kunskapen har sektion 

46 tillsammans med Folksam 

startat en utbildning för arbetsplatsombuden. 

Utbildningen genomförs 

under två dagar och första dagen innehåller 

information om Kommunals 

försäkringar och organisation. 

Andra dagen består av grupparbeten 

och diskussioner om rollen som 

arbetsplatsombuden har. 

– Vi försöker sprida kunskapen 

om medlemskapets värde genom 

den här satsningen. Vi kallar utbild- 

ningen för “Det goda samtalet”, säger 

Conny. 

Avgiftens innehåll 

Förutom att deltagarna får lära sig 

vad som ingår i medlemskapet och 

vad man får för sin avgift skapas 

– Jag har varit sakligt kritisk, säger Claes Lennartsson. För det får han nu betala priset. 

– I somras, 15 juli, fick jag ingen 

tillsvidareanställning när provanställningen 

löpte ut. Jag fick ingen 

förklaring till varför och hade inte 

fått några medarbetarsamtal eller 

utvecklingssamtal under min anställningstid. 

Jag vet fortfarande inte 

varför jag inte passar in eller om 

jag gjort något fel. De har inte uppgett 

något skäl till att de sa upp mig 

och det är mycket motsägelsefullt 

av arbetsgivaren att ändå erbjuda 

mig en timanställning. 

även kontakt mellan deltagarna. Arbetsplatsombuden 

och styrelsen lär 

känna varandra till utseendet vilket 

underlättar i det fortsatta fackliga 

arbetet. 

– Under alla år jag varit facklig 

har jag hört att det viktigaste upp- 

Vart femte år har Claes bytt arbetsgivare 

när ny upphandling har 

varit på gång. Så han och hans arbetskamrater 

är ganska luttrade vid 

att få byta arbetsgivare och har inget 

emot att arbeta för privata entreprenörer 

bara de är tydliga och informativa 

gentemot sina medarbetare. 

Förhandling pågår 

Efter uppsägningen tog Claes kontakt 

med Kommunal för att få det 

utrett om företaget brustit i sina åta- 

draget är arbetsplatsombudet. Nu 

sätter vi det i främsta rummet och 

gör det till verklighet, slår Conny 

fast. 

Samarbetet med Folksam har arbetsnamnet 

“de tretton” eftersom 

tolv sektioner till ingår förutom 

ganden som arbetsgivare. Förbundet 

driver just nu Claes fall vidare 

för att se om arbetsgivaren hanterat 

Claes ärende enligt reglerna 

MT har varit i kontakt med Sirius 

taxi AB, utan att lyckats få tag i ansvarig 

person för att få ett uttalande. 

MT kommer att återkomma i senare 

nummer för att följa upp hur 

det kommer att gå i Claes fall. 

KERSTIN RIDDERSTEDT 

Det goda samtalet för Kommunals framtid 

Ett gäng arbetsplatsombud från sektion 46 rustades till tänderna med argument för att rekrytera oorganiserade 

arbetskamrater till medlemmar i Kommunal. 

sektion 46. resultatet är en bred 

satsning på arbetsplatsombuden i 

Kommunal Stockholm. 

– Det gäller att få fler aktiva och 

öka antalet medlemmar, säger Kenneth 

Andersson från Folksam. 

Skapar helhetsbild 

Kenneth ansvarar för informationen 

kring både medlemsförsäkringarna 

och vilka regler som gäller 

inom sjukförsäkringarna. Kunskapen 

om försäkringarna är en del av 

grunden för att kunna rekrytera nya 

medlemmar. 

– Vi skapar en helhetsbild av vad 

som ryms i medlemskapet, säger 

Conny. När man börjar räkna på vad 

man får för sin avgift är det faktiskt 

väldigt förmånligt. 

För sektionen är det en långsiktig 

plan. Det gäller att bygga en fackförening 

som har identitet och styrka. 

En grund för det är kunniga och 

insatta företrädare. 

GÖTE AXELSSON

Stort Julbord 190 kr 

Missa inte att njuta av vårt stora JULBORD. 

Här finns alla traditionella rätter som hör 

julbordet till. Dessutom många spännande 

åländska specialiteter att pröva. Specialpriser 

för grupper – kontakta oss. Boka plats! 

Shoppa ombord 

Fynda i taxfreen till glada sjöpriser. 

Köp hem något gott till julen! 

Särskilt fyndbord varje dag. Se vår hemsida. 

Julmarknad 12 – 18 december. Åländska och svenska hantverkare säljer sina alster. 

MTKommunal medlemstidningen Stockholms län nummer 9 - 2005 5 

Moderna tiders timanställda 

behandlas som livegna 

Obetald arbetstid, indragna 

lovade arbetspass, 

orimliga arbetspass och 

dålig arbetsmiljö är några 

av de problem som 

många timanställda ensamma 

får brottas med. 

Inte nog med att de lever 

som livegna och behandlas 

illa av arbetsgivare. De 

har även svårt att komma 

igång med ett självständigt 

privatliv då de aldrig 

kan planera sin ekonomi 

eller sina arbetstider. 

Maria är snart trettio år och bor fortfarande 

hemma. Hon är en av 

många timanställda som ännu inte 

kunnat skaffa sig ett självständigt 

liv och oberoende, trots sin ålder. 

Att inte kunna få bostad och inte veta 

hur mycket pengar hon kommer 

att ha nästa månad gör att framtiden 

känns oviss och hopplös. Maria 

jobbar i växeln på ett av Stockholms 

stora sjukhus där hon först hade ett 

vikariat och senare bara fick en timanställning. 

För att inte arbetsgivaren ska 

kunna identifiera henne och därmed 

sluta ringa in henne vill Maria vara 

anonym. 

– Det går inte att säga vad man 

tycker eller ställa krav på arbetsmiljön 

när man är ”timmis”. Då får 

man räkna med att inte ha något 

jobb alls, säger Maria till MT. 

Trött efter nattpass 

Vi träffar Maria hemma hos henne, i 

en av Stockholms kranskommuner 

en klar och kall vinterdag i början 

av december. I fönstret till huset där 

Maria bor med sina föräldrar är det 

pyntat inför advent och snön ligger 

idylliskt på träden utanför. Maria 

öppnar dörren och håller igen koftan 

för att behålla värmen när hon 

släpper in oss, hon är trött efter att 

ha arbetat ett långt nattpass men låter 

sömnen vänta ett par timmar till 

för hon vill berätta sin historia. Den 

handlar inte bara om otryggheten 

med att leva med en timanställning 

utan också om inkompetens från 

arbetsgivarens sida när det gäller 

säkerhet och arbetsrättsregler. 

Att sitta i växeln på ett stort sjukhus 

innebär att man nattetid arbetar 

ensam i elva timmars pass. 

– På natten har vi även hand om 

alla akutlarm som sker inom sjukhuset. 

Går det ett akutlarm på en avdelning 

så är det vi som vidarebefordrar 

det larmet till aktuell person 

som kan vara en narkosläkare eller 

någon annan expertis. Vi har ingen 

avbytare på natten och alltså ingen 

rast. När man är tvungen att gå på 

toaletten får man ta med sig akutlarmet 

och passera flera dörrar med 

passerkort för att komma dit 

– Man hoppas innerligt att inget 

ska hända när man släpar sig till toan 

med larmet. Det går att svara 

men inte att skicka larmet vidare, då 

måste jag igenom alla dörrar med 

passerkort igen för att komma till 

växeln där jag kan larma vidare. 

Maria skakar på huvudet och 

fortsätter berätta att på dessa långa 

ensampass sitter även sjuka och 

nästintill utbrända människor som 

ibland har somnat under sina dagpass. 

– Med arbetsgivarens goda minne 

sätts dessa personer in även på 

nattpassen, det är rena turen att inget 

allvarligt har inträffat! 

Tappade lön 

Maria har ifrågasatt flera saker på 

arbetsplatsen när hon var vikarie 

men förstod senare att det straffar 

sig att ifrågasätta säkerheten och 

den personliga rätten till rätt lön och 

arbetstider. 

– Efter att jag frågade efter den 

uteblivna betalningen för mina 

övertidstimmar förstod jag att jag 

var obekväm för arbetsgivaren. Efter 

nästan ett års vikariat fick jag bara 

erbjudande om timjobb. Mina 

pengar för övertid har jag aldrig 

fått. Arbetsgivaren säger att de har 

kvittat det med ledig tid jag haft. 

Men det stämmer inte. Man är helt 

rättslös. 

Det har hänt vid flera tillfällen att 

Maria har blivit inringd en månad 

innan för att arbeta vissa pass men 

sen har arbetsledaren glömt det och 

satt in någon annan istället. Andra 

gånger har arbetsledaren ringt henne 

när hon nyss kommit hem från 

ett långt nattpass och frågat om hon 

inte kan hoppa in och jobba dag, 

samma dag. 

– De verkar ha noll koll på hur 

folk arbetar! Säger jag att jag måste 

äta och sova är arbetsledaren nästan 

hotfull, underförstått att skulle jag 

inte ta det här passet så behöver jag 

inte jobba alls. En annan gång ringde 

de och frågade om jag inte kunde 

komma in och arbeta en och en halv 

timme! 

Mörk framtid 

Maria har även arbetat inom äldreomsorgen 

som timmis och haft projektanställningar, 

hon har arbetat 

sen hon gick ut gymnasiet har fortfarande 

inte någon fast anställning. 

En försmak av julen. Ta bussen till Julbordet. Buss + båt 40 kr! 

TURLISTA ALLA DAGAR 3.10–6.4.2006 LOKALA TIDER. Bokning 0175-258 00. 

Från Grisslehamn 10.00, 15.00. To-sö även 20.00. Från Eckerö 13.30, 18.30. Fr-må även 8.30. 

Bokning 0175 - 258 00, din resebyrå eller www.BokaÅland.nu. Besök vår hemsida: www.eckerolinjen.se 

Ett ständigt passande och ringande. Som timanställd ska man både stå till förfogande för att få timmar 

samtidigt som man är arbetssökande. Ljuspunkterna i tillvaron är få. 

– Framtiden ser inte så ljus ut, att 

vid min ålder fortfarande bo hemma 

är inte så kul, det går aldrig att planera 

något, mitt liv kommer liksom 

aldrig igång. Man vågar aldrig 

tacka nej om arbetsgivaren ringer, 

man är ju samtidigt angelägen att få 

ihop pengar. 

Efter alla turer hon upplevt som 

timanställd har hon nyligen gått 

kurserna fackets grunder och facket 

och politiken. 

– Jag kände att jag måste ta reda 

på vilka rättigheter jag har. 

Nästa steg blir att engagera sig i 

sektionen hon tillhör. 

Maria heter egentligen något annat. 


Underhållning ombord 

Våra kryssningsvärdar roar er 

måndag–fredag. Trubadur fredagar, 

orkester lördagar och söndagar är 

det jazz som gäller! 

BINGO, 50.000 kr jackpot, onsdagar 

på 10-, 13.30- o. 15-turen. 

Om du vill stanna över... 

• Hotell inkl. frukost, båtresa fr. 340 kr/person. 

• Gästhem inkl. båtresa fr. 150 kr/person. 

• Stugor. Förmånliga priser just nu! 

• Lillsemester på hotell, 595 kr/person. 

Inkl. buss eller bil, båtresa t/r, del i dr, 

trerätters middag o. frukost. 

Tips till timanställda 

- Se till att du får dina bokade 

arbetspass skriftligt. 

- Tider som är bokade är ett avtal 

och kan inte avbokas om inte båda 

parter är överens. 

- Skulle du mot förmodan inte få 

arbeta ett bokat pass ska du ha betalt 

ändå. 

- Kolla att din arbetsgivare har 

rutiner för hur de bokför arbetad tid. 

Kolla med sektionen eller med dina 

arbetskamrater och/eller om det 

finns ett arbetsplatsombud. 

- Är du sjuk har du rätt till sjuklön 

Bussförbindelser från Stockholm 

Buss T Tekn. högsk. 2 tim före båtavg. 

Via Danderyds sjukhus, 

Roslags-Näsby trafi kplats, Brottby, 

Norrtälje Busstation och Älmsta. 

Buss+båt t/r: 40 kr, barn u. 12 år gratis. 

Grupper om minst 35 personer 

hämtas inom Stor-Stockholm. 

Bokas på förhand. 

Obs! 18 års åldersgräns fre-, lördag 

kl. 15 från Grisslehamn. 

Yngre i målsmans sällskap.

6 

Nu börjar Kommunal 

Stockholms län på allvar 

att utveckla arbetet med 

integrationen för medlemmarna. 

Det nya projektet 

tar ett bredare grepp om 

vad integration står för. 

– Vi har lagt in alla förekommande 

lagstiftningar om diskriminering i 

projektet, säger Marcelo Rojas Espinoza. 

Integration handlar om 

mycket mer än etnisk bakgrund. 

I handlingsplanen för projektet 

slår avdelningsstyrelsen för Kommunal 

Stockholms län fast att de 

vill medverka till ökat medvetande 

om integration och jämställdhet 

bland de förtroendevalda. Målet är 

att öka kunskapen och befrämja arbetet 

med dessa frågor i samtliga 

sektioner och klubbar. Grunden för 

arbetet är alla människors lika värde 

oavsett erfarenhet, utbildning, 

livsstil eller bakgrund. 

Många medlemmar 

Marcelo som är avdelningsstyrelsens 

projektansvarige utformade 

den nya handlingsplanen under en 

utbildning på Brunnsviks folkhögskola. 

Av tjugo kursdeltagare var 

Marcelo ensam från Kommunal. 

Något han själv reflekterade över 

med tanke på att Kommunal har så 

stort antal medlemmar med invandrarbakgrund. 

Av Kommunals knappt 600 000 

medlemmar har cirka 22 procent in- 

vandrarbakgrund. I stockholmsområdet 

ligger siffran närmare 50 procent. 

Det är siffror som inte återspeglas 

i hur representationen eller 

verksamheten ser ut. 

– Det borde varit många fler 

kommunalare än jag på utbildningen, 

säger Marcelo. 

Marcelo sökte svaret på varför in- 


Nya dimensioner på integrationen 

Sammanslagningen av 

Landstingets och Norrtälje 

kommuns verksamheter 

inom sjukvård och omsorg 

står inför sitt fullbordande. 

Från årsskiftet ska 

det nya bolaget ansvara 

för Norrtälje sjukhus, primärvården 

och äldreomsorgen 

från Rimbo i söder 

till Hallstavik i norr. 

Efter en hektisk höst fylld med förberedelser 

får nu en ny organisation 

sin start. Omkring 2800 personer 

anställda inom sjukvården och äldreomsorgen 

som utförs i Norrtälje 

kommun får en ny arbetsgivare. Det 

mesta är planerat i detalj men fortfarande 

är det inte beslutat vad det 

nya bolaget ska heta. För alla medlemmar 

i Kommunal som arbetar 

inom sjukvården och äldreomsorgen 

i Norrtälje förändras även den 

fackliga verksamheten till viss del. 

De som tidigare varit medlemmar i 

landstingssektionen förs över till 

den lokala sektionen i Norrtälje. 

Där arbetar Gun-Britt Viktorsson 

och styrelsen med att skapa en organisation 

som svarar mot det nya bolagets 

form. 

– Vi knyter gärna nya intresserade 

medlemmar till sektionsstyrel- 

Marcelo Rojas Espinoza har formulerat Kommunal Stockholm läns nya handlingsplan för integration 

sen, säger Gun-Britt. Vi måste se till 

att Kommunals företrädare i nya 

bolaget är kunniga och insatta. 

Att starta en klubb för det nya bolaget 

är inte aktuellt. Det har diskuterats 

men slutsatsen har blivit att 

det först måste finnas en verksamhet 

innan sådant är möjligt. 

De flesta går med 

Gun-Brittt är lite förvånad över att 

allting med den nya organisationen 

gått så lätt. Med tanke på att arbetet 

tresset för just de här frågorna är dåligt 

inom Kommunal hos dem som 

höll i utbildningen. Det enda svar 

han fick från utbildarna var att de 

bekräftade att intresse verkar saknas. 

Marcelo söker fortfarande efter 

svaret. Med tanke på hur många 

handlingsprogram och beslut från 

olika beslutande församlingar det 

inte kom igång förrän under hösten 

är det lätt att förstå förvåningen. 

Allt har flutit på utan hinder och alla 

inblandade tycks se fram mot en ny 

verksamhet för Norrtäljes innevånare 

och deras behov. 

– Som jag känner till är det fyra 

av Kommunals medlemmar som 

valt att stanna kvar hos den nuvarande 

arbetsgivaren. Alla andra har 

valt att börja hos det nya bolaget. 

Trots att det är stora förändringar 

bevakas inte utvecklingen av media 

finns anser Marcelo att arbetet med 

integrationsfrågorna borde vara 

mer utbrett i dag än vad det är. 

Brett nätverk 

För Marcelos del gav utbildningen 

ett nytt avstamp och nya kontaktytor. 

Han och de andra fackliga representanterna 

från andra fackför- 

i någon större omfattning. Det har 

endast varit smånotiser i lokaltidningen 

och ibland ringer någon 

journalist och ställer frågor. 

– Jag berättar hur positivt allting 

upplevs av alla inblandade och hur 

jag själv ser på utvecklingen. Men 

det verkar som att det inte är värt att 

skriva om positiva förändringar, säger 

Gun-Britt. 

Gun-Britt vet. Vid tidigare omorganisationer 

där det varit konfliktfyllt 

och många motsättningar 

har rapporteringen varit löpande i 

tidningen. 

Alla tycks positiva 

Intresset för det nya är svagt även 

när Kommunal bjudit in till informationsmöte. 

Ett fåtal medlemmar 

har kommit och frågorna har varit 

få. En situation som inte Gun-Britt 

är så förtjust i. 

– Om inte medlemmarna kommer 

på mötena och berättar vad de 

anser så riskerar Kommunal att bli 

en organisation som drivs av förtroendevalda. 

Efter mötena har Gun-Britt träffat 

fler medlemmar och frågat varför 

de inte kom till träffarna. Svaren 

hon fått visar att medlemmarna verkar 

lika nöjda med och positiva till 

det nya bolaget som hon själv. 

I det nya bolaget finns det några 

förutsättningar som är viktigt att be- 

bund i Stockholmsområdet har nu 

ett nätverk där de samarbetar med 

frågorna. Förutom handlingsplanen 

förändrades hans syn på vad integration 

handlar om. 

– Jag anser inte att jag arbetar 

med invandrarfrågor, säger Marcelo. 

Det är mycket bredare än så. Alla 

människor måste få samma rätt till 

utrymme både i samhället och 

Kommunal oavsett bakgrund. Det 

berör alla medlemmar. 

Satsar på sektionerna 

Nu har en utbildningsinsats bland 

sektionerna påbörjats och Marcelos 

almanacka fylls med bokningar. 

Det tycks finnas ett stort behov att 

diskutera hur man hanterar olika 

diskrimineringsfrågor bland de förtroendevalda. 

Men det handlar inte 

enbart om människor med invandrarbakgrund, 

nu ska även andra 

grupper som utsätts för fördomar 

och diskriminerring ingå i arbetet 

– Det gäller att förändra attityder 

hos människor. Vi måste ta vårt ansvar 

som individer. 

Och det är nog så sant. Alla har vi 

nog fördomar som behöver bearbetas, 

nu tar Kommunal Stockholms 

län tag i det. 

GÖTE AXELSSON 

Ny organisation utan problem i Norrtälje 

Gun-Britt Viktorsson, sektionsordförande i Norrtälje, är lika glad 

som hon ser ut. Genomförandet av det nya bolaget går som en dans. 

vaka ur Kommunals perspektiv. 

Den fråga som är mest angelägen är 

att minimera antalet timanställningar 

och skapa tryggare anställningar. 

Möjligheten att påverka det borde 

vara stor i inledningsskedet och det 

finns stora vinster för det nya bolaget 

att göra där. 

– Vi satsar mycket på anställningsformerna 

nu i övergången, säger 

Gun-Britt. 

Oro i administrationen 

Den lilla oro som finns inför det nya 

uttrycks mest från den administrativa 

personalen. Det nya bolaget ska 

sammanfoga två kostymer till en 

som passar bolagets behov. I nuläget 

har de två skilda organisationerna 

dubbel uppsättning av personal 

på några befattningar. Men målsättningen 

är att verksamheten fortsätter 

som vanligt och förändringarna 

genomförs efterhand. 

– Att allt gått så bra beror nog på 

att alla sett vilken betydelse närheten 

till verksamheten har. 

Efter årsskiftet är som sagt allt 

vad avser sjukvård och omsorg 

samlat under samma hatt i Norrtälje. 

Det frågetecken som tycks återstå 

är vilket namn “hatten” ska ha. 

GÖTE AXELSSON

I det svenska välfärdssystemet 

ska det finnas plats 

för alla. Det kräver att det 

finns resurser. 

För Jonny är elevassistenten en förutsättning 

för en bra skolgång. 

Jonny är en klurig och härlig kille 

som går i femman i Runstensskolan 

i Handen. Han är helt blind på ett 

öga och har endast tjugofem procents 

syn på det andra. Efter flera 

operationer och en tid i rullstol går 

han nu nästan obehindrat. 

Klarar mycket själv 

Han är envis, det förstår man 

snabbt. När han började i skolan var 

det många som målade upp dystra 

framtidsbilder. Men Jonny, hans lärare 

och elevassistenten Britta 

Westlund har sett till att de fick fel. 

Jonny klarar sig bra i skolan, bara 

han får ta saker i sin egen takt. Han 

går i en vanlig klass och när han 

kommit igång med sina arbetsuppgifter 

och inte behöver någon hjälp 

är Britta en resurs för övriga klasskamrater. 

Förutom några års avbrott bakom 

skrivbordet har Britta Westlund arbetat 

med barn hela sitt yrkesliv, 

först som dagbarnvårdare, sedan på 

dagis och fritids. 

I samband med en omorganisation 

2000, när hon tyckte att hennes 

dåvarande chef inte lyssnade på 

henne, bestämde hon sig för att söka 

omplacering i kommunen. Hon 

tog kontakt med resursgruppen och 

fick sitt första uppdrag som elevassistent. 

– Under alla år inom barnomsorgen 

har jag känt speciellt för de barn 

med funktionshinder som jag fått 

kontakt med, säger Britta som är utbildad 

barnskötare. 

Genom resursgruppen fick hon 

en påbyggnadsutbildning om barn 

med funktionshinder. Efter många 

år i stora barngrupper på fritids uppskattar 

Britta att kunna koncentrera 

sig på ett barn. 

En av Brittas tre kollegor på sko- 


Elevassistenten skapar 

möjligheter och utveckling 

Genom ett nytt åtgärdsprogram 

för att minska arbetslöshet 

och sjukskrivningar 

i Värmdö kommun 

har Kommunal haft en av 

nyckelrollerna för genomförandet 

av handlingsplanen. 

Syftet med åtgärdsprogrammet är 

att få fler sjukskrivna medarbetare 

tillbaka till arbetet. Men programmet 

innebär också att man ska få 

fler i arbete i kommunen som helhet, 

under devisen ”Alla behövs”. 

Käte Fransson, tillförordnad ordförande 

sektion 3, är en entusiastisk 

och viljekraftig kommunalare som 

arbetar aktivt för att förändra och 

förbättra arbetsvillkoren för kommunalarna. 

Käte sitter även med som er(s)ättare 

i socialnämnden i kommunen. 

För att se hur mycket av socialbidragskostnaderna 

som gick till dem 

som blivit utförsäkrade från försäkringskassan, 

plockade hon fram 

siffror från kommunen som visade 

Jonny är en kämpe tycker Britta Westlund som är hans personliga 

assistent. 

att 2,7 miljoner kronor betalades ut 

till dem som blivit utförsäkrade. 

Här borde finnas pengar att hämta, 

tänkte Käte och gick till kommunstyrelsens 

ordförande Lars Bryntesson 

(s) med siffrorna. 

Samma pengar 

– Det är egentligen samma pengar, 

säger Käte till MT, om jag blir sjukskriven, 

utförsäkrad eller arbetslös 

och får socialbidrag så flyttas bara 

kostnaden, men det är likväl en 

samhällskostnad. Pengarna skulle 

istället kunna användas till friskvård 

och satsningar på människor 

innan de hamnar utanför försäkringssystemet 

eller blir arbetslösa. 

– Många är sjukskrivna idag för 

att de inte kan gå tillbaka till sina ordinarie 

arbeten som arbetsuppgifterna 

och arbetsmiljön ser ut. Det är 

förödande för många individer både 

ekonomiskt, socialt och psykiskt. 

Tillsammans med kommunens 

politiker och tjänstemännen har Käte 

som Kommunals representant nu 

arbetat fram ett åtgärdsprogram 

lan är Birgül Erzin. Hon är assistent 

åt en elev med funktionshinder. De 

sitter ofta i ett speciellt litet klassrum 

och arbetar. 

Trivs med jobbet 

Både Britta och Birgül poängterar 

att det är lärarna som är ansvariga 

för elevens inlärning medan elevassistenten 

ser till att arbetsuppgifterna 

fullföljs. 

– Barnen, umgänget med barnen! 

som ska få fler i arbete i kommunen. 

Handlingsplanen innebär bland 

annat att det skapas en intern arbetsmarknad 

inom kommunen för att 

underlätta rehabiliteringen av sjukskrivna. 

Viljan är att skapa förutsättningar 

och anpassa arbetsuppgifterna 

och se över om någon sjuk 

eller arbetsskadad person kanske 

ska byta arbetsuppgifter helt, vilket 

blir enklare med en intern arbetsmarknad. 

Även ledarskapet bland 

kommunens chefer ska bli utvecklas 

och bli bättre och man ska förebygga 

risker och arbeta aktivt med 

friskvård. Man ska ha en ”reservlista” 

på uppgifter som man ska kunna 

utföra som är individuellt anpassad, 

så man åtminstone kan delta en del 

av dagen. 

Vill öka livskvaliteten 

– Vi får inte vara rädda för nya 

grepp, säger Käte, det kanske är så 

att man behöver vara befriad från att 

utföra vissa uppgifter men man har 

kompetens och förutsättningar för 

att göra andra uppgifter som kanske 

svarar Britta och Birgül med en 

mun på frågan om vad som är det 

bästa med deras arbete. 

De känner sig uppskattade av lärare 

och annan skolpersonal. 

– Det blir lite panik när någon av 

elevassistenterna är borta, säger 

Britta, det är svårt att få vikarie. 

Ute i samhället är elevassistenternas 

arbete så gott som okänt. 

– Alla förstår inte hur omfattande 

arbetet är, säger Birgül, de tror att vi 

bara sitter bredvid och följer med ut 

på rasten. De förstår inte hur mycket 

vi arbetar med elevernas inlärning. 

När deras elever har rast finns 

elevassistenten tillhands. 

Ribban ligger högt 

Britta och Jonny tar ofta en promenad 

utanför skolan. Jonny tycker 

det är skönt att komma ifrån en 

stund, ljudnivån på skolgården blir 

ofta hög. De trivs tillsammans och 

har roligt även om Britta ibland är 

tuff när hon peppar Jonny. 

– Ribban ligger högt för honom 

men vi sätter upp delmål, säger 

Britta. Det är otroligt hur han utvecklats 

under de fem år som gått 

sedan han började skolan. 

Jonny är nöjd med sin elevassistent 

och med möjligheten att få arbeta 

på sina egna villkor. 

– Jag vill kunna göra en sak i taget, 

säger Jonny bestämt. 

LENA ERICSON HÖIJER 

Värmdö ger sjuka en väg tillbaka 

inte ingår i min ordinarie sysselsättning. 

Det är bättre att vara på arbetet 

lite grann än inte alls. Eller det kanske 

är så att man ska byta arbetsgivare 

och då kommer vårt samarbete 

med arbetsförmedlingen väl till 

pass. 

Lars Bryntesson säger att personalpolitiken 

är angelägen för att få 

fler i jobb men han ser också att 

samarbetet med näringslivet i kommunen 

är viktig. 

– Vi har tur som inte har så hög arbetslöshet 

i vår kommun men för 

individen kan problemen bli stora. 

Det mänskliga värdet i att kunna 

försörja sig betyder mycket, vi vill 

öka livskvaliteten och stärka det 

friska, det innebär också att vi i 

möjligaste mån erbjuder våra medarbetare 

heltider. 


I korthet 

INGA KAMEROR på bussar 

trots beslut. I våras fattades beslut 

om att 200 bussar i Stockholm 

skulle utrustas med övervakningskameror. 

Detta för att minska skadegörelse 

och våld mot de anställda. 

I dag, sex månader senare, har 

inte en enda kamera installerats. På 

fackförbundet Kommunal, som organiserar 

4 200 av Stockholms 

bussförare, är man upprörd över att 

det dröjer, rapporterar Svenska 

Dagbladet den 28 november. Tidningen 

citerar också en busschaufför 

som går sjukskriven sedan han 

knivstuckits av en passagerare i 

mars i år och som fortfarande har 

svårt att gå på grund av skadorna. 

Han tror att han aldrig kommer att 

kunna gå tillbaka till sitt gamla 

jobb. 

Lars Sandström, fackordförande 

för bussförarna i Kommunals trafiksektion 

i Stockholm har ingen 

förståelse för att kamerorna inte 

finns på plats. 

– Beslutet är fattat, pengar finns. 

Egentligen är det bara att börja 

skruva upp kamerorna. Det borde 

inte behöva ta så här lång tid, det 

handlar om våra medlemmars säkerhet, 

säger han enligt Svenska 

Dagbladet. 

MATKAMP PÅ LIDINGÖ 

Vi vill ha gratis mat, skanderade 

flera hundra gymnasieelever på Lidingö 

när de demonstrerade mot att 

kommunen tar betalt för skolmåltiderna. 

Avgiften är högst i landet, 

samtidigt vill kommunen sänka 

skatten, rapporterar Svenska dagbladet. 

40 procent av gymnasieeleverna 

äter inte i skolan och får då 

inte heller använda matsalen. Enligt 

kommunens egna siffror skulle 

25 procent fler äta, om maten var 

gratis. Majoriteten på Lidingö vill 

sänka skatten med 20 öre , eleverna 

har räknat ut att om sänkningen bara 

blir 17 öre bekostar det skolmaten. 

I sin kritik tar eleverna också 

upp att kommunen nu har profilerat 

sig som hälsokommun och ändå 

har avgiften kvar. 

Moderaterna och folkpartiet, som 

är i majoritet i Lidingö stad, har 

som argument för avgiften att gymnasieskolan 

är frivillig. Staden 

prioriterar att hålla en hög utbildningsnivå 

och därför finns det angelägnare 

saker att satsa på. 

FÖRSLAGET OM HELTID 

är ett slag i luften. Utredningens 

förslag är tandlöst. Det måste bli en 

heltäckande lagstiftning som går 

till botten med deltidsproblemet. 

Förslaget som presenterades i slutet 

av november innehåller för 

många undantag, säger Kommunals 

ordförande Ylva Thörn. 

I betänkandet ”Stärkt rätt till heltidsanställning” 

finns ett antal undantag. 

Bland annat undantas företag 

med färre än tio anställda från 

regeln om heltid. 

Störst andel deltidsarbetande finns 

inom vård och omsorg, hotell och 

restaurang samt inom handeln.

8 


Österåker betalade 

extra i lönökningen 

Under hösten har de flesta 

av sektionerna inom 

Kommunal Stockholms 

län slutfört de lokala löneförhandlingarna.Resultaten 

varierar men några 

kommuner har satsat lite 

mer för att höja kommunalarnas 

löner än andra. 

Österåkers kommun är en 

av dessa. 

– Vi hade kanske ett ganska lågt löneläge 

innan, säger Christer Larsson 

som varit med i förhandlingsarbetet. 

Men i år lyckades vi lyfta den 

totala lönenivån betydligt. Speciellt 

de undersköterskor som arbetar natt 

fick rejäla lönelyft. 

Ett av skälen till att nattpersonal 

fick lite extra är att Österåkers kommun 

genomfört en jämställdhetsvärdering, 

den placerade nattpersonalen 

i samma nivå som ingenjörer. 

En annan orsak till att lönenivåerna 

blivit så pass bra är en långsiktig 

strategi från Kommunals sektion. 

Under några år har de haft frukostmöten 

med de ledande politikerna 

från samtliga partier och fört diskussioner 

om de anställdas villkor. 

Individlön bra 

Christer anser att det är bra med ett 

indiviuellt lönesystem. Men visst 

skapar det vissa problem när inte 

formerna är fastställda. Dessutom 

blandas fackliga lönesystem samman 

och chefer vet inte vad som 

gäller. 

– I år varierade löneökningarna 

från 175 kronor till nästan 1700 på 

grund av att det inte finns något bra 

system för lönesättningen som fungerar, 

säger Christer. I huvudsak 

satsades det på olika yrkesgrupper. 

Kommunals medlemmar 

har ett intresse av att utveckla 

sig i sina jobb, och 

de vill att denna utveckling 

även ska märkas i 

plånboken. Detta är i ett 

nötskal resultatet av den 

medlemsdialog om kompetensfrågor 

som förbundet 

genomfört under våren 

och hösten 2005. Svaren 

stakar ut vägen för 

Kommunals fortsatta arbete 

med kompetensutveckling. 

Knappt 10 000 medlemmar har 

tyckt till om hur de ser på framtiden 

och hur de vill att Kommunal ska 

jobba med kompetensfrågor. Resultaten 

har vägts samman med hand- 

För framtiden hoppas Christer att 

det ska fungera bättre. Sektionens 

syn är att arbetsplatsombuden ska 

få en mer betydelsefull roll i arbetet. 

Dessutom måste det redas ut 

vad som är lönepott lokalt på arbetsplatserna 

och centralt i kommunen. 

Vissa enhetschefer vill höja lönen 

mer än vad som anslagits lokalt. 

Några driftenheter hämtar extra 

lönepengar ur sin egen budget. 

Hur de pengarna ska räknas finns 

det oenighet kring. 

Förbereder nästa år 

Redan nu har förberedelserna för 

nästa års löneförhandlingar påbörjats. 

– Vi är inne i en process som 

måste få ta tid och vi har en hel del 

att göra, säger Christer. Lönesamtalen 

måste vara tydliga och anpassade 

för verksamheterna. 

ledarnas erfarenheter på sju uppföljningskonferenser. 

– Våra medlemmar har ett intresse 

av att utveckla sig i jobbet, i huvudsak 

inom sitt eget yrke. Både för 

att det är kul, men också för att kunna 

få högre lön. Kommunals uppgift 

nu är att hitta tydligare modeller 

för att koppla ihop kompetensutveckling 

och löneutveckling, säger 

Lars-Åke Almqvist, förste vice ordförande 

i Kommunal och sammankallande 

i arbetsgruppen för kompetensfrågor. 

Mer än validering 

Att dokumentera redan befintliga 

kunskaper är en annan viktig fråga 

som kräver en lösning. Många, 

framför allt äldre medlemmar, saknar 

betyg eller annan skriftlig dokumentation 

på sin reella kompetens. 

De efterlyser därför ett sätt att kunna 

beskriva vad de kan och att doku- 

Tidigare år har arbetsgivaren 

Österåkers kommun ansett att löneläget 

varit rätt för kommunen. Argumentet 

för det har varit ett lägre 

kostnadsläge än närmare Stockholm. 

Dessutom har personalen 

valt att arbeta kvar trots att de kunnat 

höja sin lön genom att börja i en 

grannkommun. 

Men det är argument som Kommunal 

inte accepterat eller förstått. 

deras syn är helt annorlunda. 

– Kommunals medlemmar som 

är anställda av kommunen är faktiskt 

vuxna människor, konstaterar 

Christer. De har försörjningsbördor, 

de är inte några tonåringar som 

ska ha ungdomslön. 

GÖTE AXELSSON 

– Det är tredje gången jag deltagit i löneförhandlingarna, berättar 

Christer Larsson. Det här är bästa resultatet hittintills. 

Kompetensen ska värderas 

menterade steg de har tagit i sin 

egen yrkesutveckling. Det är alltså 

en fråga om mer än validering. 

– Det handlar om medlemmarnas 

faktiska kompetens och om att 

hitta modeller som bättre stämmer 

överens med arbetslivets krav. 

Kommunalarna ska också kunna utvecklas 

och ha en karriärväg inom 

ramen för sitt yrke, säger Lars-Åke 

Almqvist. 

Men att skapa ett nationellt system 

för att kunna dokumentera 

kompetens är ett jobb på lite längre 

sikt. Resultaten från medlemsdialogen 

ska leda till en handlingsplan 

för hur Kommunal ska jobba med 

kompetensutveckling på både kort 

och lång sikt. Ett förslag från arbetsgruppen 

kommer att presenteras 

för förbundsstyrelsen redan den 

15 december. 

KOM IN 

Lokala löneutfallet 

Inkomna enkätsvar gällande lokala löneförhandlingarna 

2005.Tyvärr saknas fortfarande statistik från flera 

sektioner. 

Sektion Utfall Antal medlemmar 

01 Nynäshamn 3,0 procent cirka 800 

02 Nacka 3,0 procent cirka 1000 

03 Värmdö 3,0 procent cirka 760 

04 Haninge - - 

05 Tyresö - - 

06 Huddinge 3,07 procent cirka 1800 

07 Botkyrka 3,4 procent cirka 1700 

08 Södertälje - - 

08:01 Nykvarn 2,9 procent cirka 200 

09 Norra Sthlm 

produktionsområde - - 

10 Ekerö 2,87 procent cirka 650 

11 Solna 3,0 procent cirka 600 

12 Salem 2,9 procent cirka 280 

13 Sundbyberg - - 

14 Järfälla - - 

15 Sollentuna - - 

16 Upplands-Väsby - - 

17 Sigtuna 4,0 procent cirka 1200 

18 Vallentuna - - 

19 Danderyd - - 

20 Täby 6,9 procent cirka 660 

20:01 Vaxholm - - 

21 Norrtälje 3,0 procent cirka 1750 

22 Lidingö - - 

23 Österåker - - 

25 Upplands-Bro 2,86 procent cirka 400 

26 Gullmarsplan - - 

27 Skärholmen 2,9 procent cirka 870 

28 Västra - - 

30 Sthlm produktionsomr. - - 

46 Tekniska - - 

77 HS/Södra länet - - 

79 Södertälje Sjukhus - - 

80 Karolinska Sjukhuset - - 

87 Södersjukhuset - - 

97 Attendo/Sodexho - - 

Privata vinster 

möter motstånd 

Majoriteten av invånarna i 

Stockholms län är motståndare 

till att privata företag 

ska kunna göra 

vinst på offentlig verksamhet 

som vård, skola 

och omsorg. Motståndet 

är större än väntat i det 

borgerliga blocket. Det 

konstateras i en ny undersökning 

från analysföretaget 

Skop, som vänsterpartiet 

har beställt. 

– Det känns bra att få ett tydligt 

besked om att stockholmarna är 

motståndare till att privata företag 

ska kunna göra vinst på offentlig 

verksamhet. Vård, skola och omsorg 

ska drivas helt utan vinstintresse. 

Kampen mot privatiseringar 

kommer att bli en av våra huvudfrågor 

till valet nästa år, säger Ann- 

Margarethe Livh, gruppledare (v) i 

Stockholms stad på landstingets 

hemsida. 

– Fyra av tio moderater och 

hälften av folkpartiets väljare i 

Stockholm underkänner privatiseringspolitiken. 

Det är intressant och 

rimmar inte med den borgerliga oppositionens 

inställning i landstinget 

att privatisera i varje läge. Det är 

uppenbart att de driver privatiseringskravet 

mest av ideologiska 

skäl och inte med stockholmarnas 

bästa för ögonen, säger Birgitta Sevefjord, 

gruppledare (v) i Stockholms 

läns landsting. 

1200 tillfrågade 

Undersökningen gjordes av Skop. 

1200 invånare i åldern 18-84 år bosatta 

i Stockholms län fick frågan: 

Anser Du att aktiebolag och privata 

företag skall kunna göra vinst på 

vård, skola och omsorg? En majoritet, 

55 procent, tycker inte att det 

skall gå att göra vinst på vård, skola 

och omsorg. 

Uppdelat på partisympatier såg 

motståndet ut som nedan: 

Socialdemokraterna: 73 procent 

Vänsterpartiet: 68 procent 

Miljöpartiet: 78 procent 

Moderaterna: 39 procent 

Folkpartiet: 47 procent 

Centern: 60 procent 

Kristdemokraterna: 46 procent 

Undersökningen går att hämta 

från: www.vansterpartiet.se/stockholm 

L EH

Det luktar bondgård på 

Berga naturbruksgymnasium. 

Mellan skolbyggnaderna 

går hästar och betar, 

här och var står en 

traktor parkerad. Skolinformatörerna 

Karl-Henrik 

Ericsson och Nina Bergen 

från Kommunal 

Stockholms län har kommit 

hit för att informera 

eleverna om facket. 

– Jag arbetar som vårdare men har 

tagit ledigt idag för att kunna komma 

och besöka er, inleder Karl- 

Henrik. 

Det är dagens första lektion. Flera 

av gymnasisterna sitter i mjukisbyxor 

i klassrummet när fackets representanter 

anländer. Ungefär 

hälften av skolans 250 elever bor på 

internat under studietiden. Naturbruksgymnasiet 

i Västerhaninge är 

ett av de gymnasier som Kommunal 

informerar skolungdomar på. 

Många av studenterna som går på 

Berga naturbruksgymnasie börjar 

arbeta inom Kommunals yrkesgrupper 

efter utbildningen. 

Historisk återblick 

Karl-Henrik inleder med att berätta 

om bakgrunden till den fackliga 

sammanslutningen. 

– En gång lovade Sveriges arbetare 

varandra att aldrig arbeta för sämre 

villkor eller lägre lön än någon annan. 

Idag har löftet försvagats, men 

jag tror fortfarande på det, säger 

han. 

Karl-Henrik har varit engagerad 

som skolinformatör i drygt två år. 

Det senaste året har han besökt ungefär 

30 gymnasieklasser. Det är ett 

roligt och varierande uppdrag. 

Utlandsfödda vårdbiträden 

och undersköterskor 

trivs med sitt arbete inom 

vården och språket är inget 

problem. Det konstaterar 

Yoshiko Kishimoto Kuba, 

professor i ekonomi 

från Japan, som är här för 

att undersöka konsekvenserna 

av att många invandrare 

arbetar inom 

vården. 

Hon har tagit hjälp av Kommunal 

för att få kontakt med anställda på 

olika arbetsplatser och har under 

några veckor i Sverige intervjuat ett 

stort antal medlemmar med invandrar 

bakgrund. 

Det som förvånar mest är att språket 

inte verkar vara något problem. 

– Många av dem vi talat med har varit 

här i Sverige i många år och har 

– Många vet att facket finns och 

har en idé om vad det är. Men de 

känner inte till vad facket gör. 

Ibland får jag många frågor under 

lektionen, andra gånger är det tyst i 

klassrummet och eleverna frågar 

först efteråt. 

Många av de frågor som brukar 

dyka upp gäller rättigheterna i arbetslivet, 

hur mycket man bör tjäna 

och av vilka anledningar man kan få 

sparken. 

För Nina är det första gången som 

skolinformatör. Hon arbetar i vanliga 

fall som växttekniker och har tidigare 

studerat på naturbruksgymnasium. 

Med uppdraget som skolinformatör 

hoppas hon kunna bidra 

med kunskap, framförallt till dem 

som i framtiden ska arbeta inom 

goda språkkunskaper, säger hon. 

Andra som inte varit här så länge 

har naturligtvis större problem men 

det verkar som att man lär sig 

snabbt genom arbetet. 

Även om vårdarbete inte har varit 


Skolinformation ger elever 

kunskap om Kommunal 

- En gång lovade Sveriges arbetare varandra att aldrig arbeta för sämre villkor eller lägre lön än någon annan. 

Idag har löftet försvagats, men jag tror fortfarande på det, säger han. 

hennes område. 

– Det finns många problem. 

Framförallt i de yrken hästtjejerna 

ofta väljer. Många har privata arbetsgivare 

och känner inte till sina 

rättigheter, säger hon. 

Svartjobb 

Karl-Henrik lägger upp en bild på 

en svartmålad kvinna på overheadmaskinen 

och eleverna skrattar. Det 

handlar om svartjobb. Han frågar 

om någon av eleverna arbetat svart 

någon gång och om de tjänade bra. 

Sedan tar han upp nackdelarna, utebliven 

pension, att man är oförsäkrad 

och ofta inte ens tjänar speciellt 

bra. Eleverna lyssnar uppmärksamt 

och kommer med en del invändningar. 

Men i stort håller de med. 

Svensk modell på export 

Yoshiko Kishimoto Kuba, professor i ekonomi från Japan, (th) och 

hennes assistent undersöker konsekvenserna av att många invandrare 

arbetar inom vården. 

det ursprungliga yrkesvalet för 

många av dem som intervjuats så 

trivs man med sitt arbete. 

Allt fler äldre 

Japan har i många år haft ökad an- 

Karl-Henrik hinner gå igenom både 

kollektivavtalet, vad man bör tänka 

på när man får en anställning och 

vad fackavgiften går till innan lektionen 

är slut. 

Camilla Hugdahl och Mikaela 

Törning som läser tredje året på inriktningen 

häst/jord, har suttit tysta 

och lyssnat hela timmen. 

– Det var bra information. Jag 

visste inte så mycket om facket innan, 

säger Camilla. 

– Jag tror att det vi fick veta kan 

vara till hjälp när vi börjar arbeta, 

säger Mikaela. 

Och bägge planerar att gå med i 

facket när de börjar arbeta. 

EBBA HEDMAN 

del äldre i befolkningen och precis 

som här i Sverige finns en oro för att 

man inte skall kunna rekrytera tillräckligt 

med personal till äldreomsorgen. 

Idag kommer en del av de 

anställda inom vården från Filippinerna, 

men i framtiden kanske man 

måste välkomna personal även från 

andra delar av världen. 

Yoshiko Kishimoto Kuba tror att 

den höga andelen av personalen 

som är med facket här i Sverige har 

haft en positiv effekt på utvecklingen 

inom vården. Löner och anställningsvillkor 

är goda. Hon tyckte 

också att det var mycket intressant 

att hon fått besöka arbetsplatser där 

det arbetar många män. 

– I Sverige liksom i Japan är annars 

vården en kvinnodominerad 

bransch vilket har lett till låga löner. 

LENA ERICSONHÖIJER 

I korthet 

GLOBALISERINGEN leder 

till större löneklyftor. Lågutbildade 

blir dubbla förlorare, deras löner 

halkar efter och deras jobb blir 

otrygga. Löneskillnaderna mellan 

hög- och lågutbildade har ökat stadigt 

sedan början på 1990-talet. När 

företagen flyttar produktionen till 

låglöneländer minskar behovet av 

lågutbildade i Sverige. Det hävdas i 

en nyligen publicerad Fief-rapport 

enligt LO-Tidningen i november. 

UNDER NÄSTA mandatperiod 

ska taket i a-kassan höjas ”kraftigt”, 

så att de allra flesta får 80 procent av 

sin lön i ersättning vid arbetslöshet. 

Det beslutade socialdemokraternas 

partikongress skriver LO-tidningen 

i november. I takhöjningen ligger 

också att ersättningen ska bli lika 

hög under hela ersättningsperioden, 

alltså inte lägre efter de första 100 

dagarna. Även inträdesvillkoren i 

försäkringen ska ses över. I dag kan 

människor med tillfälliga anställningar 

arbeta länge utan att få rätt 

till a-kassa. 

KOMMUNAL SÄGER JA 

till specialstudie om deltidsarbetet 

och en statlig delegation för hälsa 

och heltid i välfärdssektorn, men 

nej till löneskillnadsutredning och 

förvärvsavdrag för ensamstående 

föräldrar. Man säger nja till jämställdhetsmyndighet 

skriver LOtidningen. 

Det är i korthet Kommunals 

remissvar på den jämställdhetspolitiska 

utredningen. Kommunal 

välkomnar den analys som 

utredningen gör av skillnaderna i 

synen på mäns och kvinnors villkor 

i arbetslivet. Utredningen kommer 

fram till att mäns problem ses som 

arbetslivsproblem som ska lösas 

kollektivt. Kvinnors problem är individuella 

eller specifikt kvinnliga 

som kvinnan själv ska lösa genom 

exempelvis deltidsarbete eller sjukskrivning. 

Det är viktigt att ha med 

sig den bilden i jämställdhetsarbetet 

säger Kommunal. 

STÄDARE OCH KÖKSBI- 

TRÄDEN är Sveriges lägst avlönade. 

Köksbiträdets lönelyft: 100 kr 

–vd:ns lönelyft: 5500 kr i månaden. 

Piloter och vd:ar är de stora vinnarna 

på arbetsmarknaden under senare 

år. Den genomsnittliga månadslönen 

för piloter har ökat med 20 

000 kr sedan mitten av 90-talet, från 

23 000 till 44 500 kr. Den genomsnittliga 

löneökningen bland köksbiträden 

var förra året blygsamma 

100 kr i månaden. Det visar en genomgång 

av statistiska centralbyrån, 

SCB lönestatistik som publicerades 

nyligen. 

LO-FAMILJ har inte råd att bo i 

villa. En tvåbarnsfamilj där båda 

föräldrarna arbetar inom LO-kollektivet 

har inte råd att bo i en nyköpt 

villa om de inte kan lägga en 

stor kontantinsats. Läget är detsamma 

i nästan alla kommuner enligt en 

rapport från Villaägarnas Riksförbund. 

LO-familjen klarar knappt att 

bo i hus i någon av de billigaste 

kommunerna i landet. I övriga kommuner 

lever familjen över sina tillgångar.

MTKommunal 10 

medlemstidningen Stockholms län nummer 9 - 2005 

En trygg famn 

och kunskap för livet 

Inne på Ekendals förskola svischar 

Malin förbi på en leksaksbil. 

Hennes pappa har just lämnat 

henne. I taket hänger pappersrullar 

i snören och tyg i tyll 

som man kan svepa in sig i. Det 

är ingen brist på fantasifulla leksaker 

på förskolan, men till en 

början håller sig småttingarna 

Elma och Julia ändå nära barnskötaren 

Karolina Långs trygga 

famn. De provar på någon av 

leksakerna och tultar sedan tillbaka 

till henne som för att få bekräftelse 

på att det inte är farligt. 

På avdelningen där Karolina arbetar, finns bara 

ettåringar. Barnen delas upp i åldrar för att 

deras behov bättre ska kunna tillvaratas och 

Karolina kommer att följa Malins, Elmas och 

Julias utveckling fram till de börjar skolan. 

Redan nu har hon lärt känna dem. Malin är 

mycket aktiv medan Elma hör till de lite försiktigare 

av barnen. 

Tjugo år i yrket 

Karolina har 20 års erfarenhet av arbete med 

barn och har aldrig trivts bättre än nu. Det har 

att göra med att Ekendals förskola är inspirerad 

av Reggio Emilia-metoden. Karolina förklarar 

att man kan se det som att man ska baka 

en äppelkaka. På traditionella dagis är målet 

själva kakan, men inom Reggio Emilia är tanken 

att bakandet är det viktiga. Man får misslyckas 

och behöver inte alltid nå fram till målet, 

det viktiga är att lära sig och pröva sig 

fram. 

– Det är ett stimulerande arbetssätt. Vi säger 

inte åt barnen hur det är, utan hjälper dem 

att lära. Vi märker en otrolig skillnad hos dem 

när vi jobbar på det här sättet. De utvecklas 

snabbare och ofta blir föräldrarna förvånade 

över hur mycket deras barn faktiskt klarar av. 

Karolina och arbetskamraterna har försökt 

skapa en utvecklande miljö med enkla medel. 

Några träbitar som de tagit med från en brädgård, 

fungerar som byggklossar. Ett spegelrum 

som man kan krypa in i, har byggts under 

en bänk och på en av väggarna sitter urkopplade 

lampknappar i barnhöjd som man kan 

trycka på. I taket hänger olika typer av tyger 

för att barnen ska kunna känna olika material, 

samtidigt som de bildar en myshörna. 

– I den här åldern är många barn väldigt fascinerade 

av speglar och så tycker de om att ta 

på saker, säger Karolina. 

Sång i ring 

Vid sångstunden sitter alla i en ring och varje 

barn får välja en av de bilder som ligger 

utspridda på golvet. Pedagogerna sjunger sedan 

den sång bilden symboliserar. Karolina 

berättar att det roligaste i arbetet är att se barnen 

utvecklas och att försöka tillgodose deras 

individuella behov. Malin vill till exempel ha 

fart och fläkt, så personalen försöker se till att 

det finns aktiva redskap tillgängliga för henne, 

såsom bollar och bilen hon så ofta åker 

runt på. 

Men grunden för allt lärande är trots allt 

god omvårdnad. När Elma ramlar och slår sig 

vid påklädningen, är Karolina genast där och 

tröstar och kramar om. 

– Du får vara ledsen lilla vän, säger hon, 

gråt du. Elma snyftar en stund med armarna 

tätt om Karolinas hals och snart är allting bra 

igen. 

TEXT: EBBA HEDMAN 

FOTO: KARIN RIIKONEN

MTKommunal medlemstidningen Stockholms län nummer 9 - 2005 11

12 


Nu flaggar vi för semesterkurs -06 

Sommarkursen 2006 kommer att 

genomföras på Väddö Folkhögskola Norrtälje 

veckorna 27-30 

För alla medlemmar som vill veta 

mer om Kommunal 

medlemsutbildning 

Du har säkert många frågor eller åsikter om Kommunal. För att få svar på dem är ett bra förslag att gå en av de 

medlemsutbildningar som anordnas av Kommunal. Kursupplägget brukar oftast vara så här: 

Kursen är på två dagar och pågår mellan 8.00 -16.30 båda dagarna. 

Om du har löneavdrag för att delta i kursen får du stipendium på 640 kronor skattefritt per dag. 

Du blir bjuden på lunch och kaffe, Dessutom får du svar på dina frågor – och vad andra funderar på. 

Du träffar även nya vänner. 

Du är varmt välkommen 

För att anmäla dig kan du fylla i anmälan och sända till: 

Barbro Pousette 


Box 300 27 

104 25 Stockholm 

eller sänd ett E-brev med uppgifterna till: 

barbro.pousette@kommunal.se 

Barbro Pousette vidarebefordrar sedan den vidare till en sektion som tar hand om dig 

Namn 

Adress 

Arbetsplats 

Personnr 

Alla medlemmar utan uppdrag och som är ensamstående med barn som 

är 5-14 år är välkomna att söka. Kurslängden är en vecka, söndag - fredag. 

Det kostar 150 kr per barn och 250 kr för medlemmen. 

För det får man: 

- resa från klarabergsviadukten- Väddö tur och retur 

- mat och logi under en vecka, kurs på förmiddagarna 9-12 

Under utbildningspassen tas barnen om hand av våra duktiga barnledare 

Anmälan ska lämnas till din sektionen som också har ansökningsblanketter, 

som därefter skickar den till avdelningen 

Sista anmälningsdag då blanketten skall finnas på avdelnisexpedition är 15 mars 

Barbro Pousette, Studieorganisatör 


Kräv alltid kollektivavtal !


Åke Hedebrant, andrapristagare i MT:s skrivartävling 

Uppmärksamheten en kick 

– ”Matte och jag”tar avstamp 

i verkliga händelser 

från mina tidiga skolår. 

Jag blev svårt mobbad 

i skolan, säger Åke Hedebrant,andraprisvinnare 

i MT:s skrivartävling 

när MT träffar honom på 

konditoriet Pallas i Vällingby 

en gråmulen söndag 

i november. 

Åke berättar att han ältar och funderar 

mycket på sitt förflutna. Han 

tror att det han skriver kan vara någon 

slags egenterapi. 

– Jag blev utsatt för psykisk terror 

från skolstart till tolv års ålder. Jag 

blev retad hela tiden och fick aldrig 

ha mina saker i fred. En dag sprang 

jag skrikande ut från klassrumme 

och vägrade att gå tillbaka till skolan 

igen. Jag fick byta skola till en 

socialt specialutvald klass där alla 

respekterade mig. Jag fick äntligen 

lite lugn och ro. 

Det finns flera bottnar i “Matte 

och jag” med en nostalgisk, sorglig 

och bitterljuv stämning. Matte och 

jag handlar om två elvaåriga pojkar, 

de är bra kompisar ute på äventyr. 

Plötsligt kommer Mattes storebror 

Göran in i historien som ett stort 

orosmoment. 

– Jag blev förbluffad när beskedet kom 

Åke blev förbluffad och glad när 

samtalet kom från MT att han hade 

fått priset. 

Andrapris andra gången 

– Jag ljuger för mig själv om jag inte 

erkänner att uppmärksamheten är 

en häftig kick. Publiceringen av 

min novell är en bekräftelse på att 

jag verkligen kan skriva, säger han. 

Det här är andra gången Åke får 

ett andrapris i en skrivartävling. 

Första gången blev han uppmuntrad 

av en skrivkurslärare att skicka in 

en text till Vår bostads novelltävling. 

Åke Hedebrant arbetade på 

den tiden som sorterare på Posten. 

Han gick en kurs i prosa som fackförbundet 

SEKO arrangerade våren 

1995. Han kände att den första litterära 

framgången skapade en större 

press på honom att skriva och han 

blev väldigt självkritisk. 

– Jag tänkte, jag kan bättre än det 

här och då ratade jag tyvärr flera påbörjade 

texter. 

Åke säger att han skriver fiktivt 

mot en verklig grund. Han skriver 

också ganska sporadiskt i perioder. 

Han brukar ha några färdiga idéer 

om innehållet i sina texter men han 

behöver en spark i rumpan för att 

komma igång. En sådan motor som 

driver vidare kan vara en skrivartävling 

att sätta tänderna i. 

En dag 2001 pratade Åke åter 

med kursläraren, som även är författare. 

Han blev erbjuden att gå 

med i ett litterärt kotteri av gubbar. 

50 55 60 00 • www.wallmans.com 

– Vi är ett gäng som ses en gång i 

kvartalet och läser egna texter för 

varandra. Det är vansinnigt roliga 

läskvällar. Jag känner mig piskad 

att få ur mig några rader till varje 

gång. 

Har talang 

Nu jobbar Åke Hedebrant som elevassistent 

på Södra Ängbyskolan i 

västra Stockholm. Han hjälper tio 

ungdomar med inlärningssvårigheter 

som går i nian. Han arbetar tillsammans 

med en specialpedagog. 

Ibland delar de upp klassen i två delar 

och då brukar han undervisa i 

svenska och engelska. Åke trivs och 

han tycker att det är ett utvecklande 

och stimulerande arbete. 

– Jag har uppenbarligen någon 

form av talang, det vore löjligt att 

förneka det. Jag kämpar med några 

romaninledningar som handlar dels 

om min pappa och dels om min 

morfar. Steget från en novell till en 

bok är gigantisk. En novell är en 

kort och färdig berättelse, en roman 

vindlar fram över en bro med 

många spann och varje del av spannet 

måste hålla hela vägen. 

PIA OLSSON 

Åkes novell “Mattte och jag“ kan 

du läsa på nästa uppslag.

14 

Vi plockade på andra 

timmen, och trots de 

dubbla kartongbitarna 

så kändes småstenarna 

ända in till benet. Singel påstod farsan 

att det hette. Hur som helst gjorde 

det ont. Jag reste mig upp och 

sträckte sakta på ryggen. Solen 

stekte och det stack i nacken. Jag 

spottade segt i handflatan och gned 

in loskan just under hårfästet. 

Matte hade hunnit ända fram till 

sandbarriären. Han var klyftig nog 

att krypa runt med collegetröjan 

över nacken och bakhuvudet. Visserligen 

blev hans synfält en aning 

begränsat, men det var så gott om 

patronhylsor att en blind skulle 

kunna hitta fulla nävar av dem. 

Ska vi dricka? 

Han reste sig direkt, utan att svara. 

Vi genade över järnvägens odlingslotter 

och kom fram till skytteklubbens 

hus. På baksidan, vid stängslet 

mot bangården, låg ett litet pumphus 

i betong med kranar på båda 

kortsidorna. Först drack vi oss alldeles 

otörstiga och sedan tog vi av 

oss nakna och låg raklånga en stund 

under kranarna medan vattnet fick 

spola fritt. 

Allt kändes toppen, trots onda knän 

och solhetta. Det här var helt klart 

sommarens bästa dag hittills, och 

nästa morgon, åtta minuter över 

sex, skulle jag fylla elva år. 

Normalt var det full fart på skjutbanan 

en söndag, men nu, mitt i lovet, 

kunde man skrota här hur länge som 

helst utan att det kom någon skytt 

och krävde fritt skottfält. Mattes 

pappa hade varit växlare och medlem 

i skytteklubben, och genom honom 

hade vi grabbar fått nys om de 

enorma mängderna tomhylsor. 

Standardkalibern för pistol och 

kpist, nio millimeter, fanns det förstås 

mycket av, och det var också 

den storlek som var mest användbar. 

Den kunde gälla för både stockar 

i ett romerskt härläger som för 

nedsläppta vapencylindrar åt den 

amerikanska 82:a luftburna divisionen. 

Senast hade den funkat som oljetunnor 

i nordafrikanska Tobruk, 

färdiga att skjutas i brand av Mattes 

ökengula småsoldater, föreställande 

brittiska åttonde armén. 

Med salongsstorleken, fem komma 

sex, kunde man tillsammans med lite 

sand och småsten konstruera 

ganska bra vägspärrar när man lekte 

gatustrider under Ungernrevolten. 

Med mina ryska tanks från Dinky 

Toys så blev det perfekt. 


Matte 

Pärlorna i våra samlingar var annars 

avgjort de vackra gevärshylsorna, 

men eftersom gubbarna normalt 

sköt mauser på sexhundra meter ute 

vid banorna på Järva så fanns det inte 

så många här. 

Med dessa långa hylsor kunde man 

bygga otroligt realistiska bevakningstorn, 

med ihoplimmade tändstickor 

som plattformar, och då skiftade 

miljön mellan tyska Stalag 

Luft- läger under kriget och Checkpoint 

Charlie vid nattliga utväxlingar 

av fångar över Järnridån. 

Matte brukade alltid gnälla över att 

vi bara hade brittiska Maxim-kulsprutor, 

oavsett nationalitet på soldaterna, 

men vad fan, man kunde 

inte få allt. 

På onsdag är det två år sedan 

farsan dog, sa Matte 

och tittade på mig med alldeles 

nollställda ögon. 

Det var inte så ofta vi pratade om 

hans farsgubbe längre. Jag visste att 

olyckan hade delat kroppen rakt av, 

och ändå hade han levat i nästan tjugo 

minuter efteråt. Då, tiden efter 

olyckan, hade Matte varit skamsen 

över att hans pappa inte dött direkt 

utan istället legat och vrålat efter 

morsan hela tiden. Alltså sin egen 

morsa, farmor. 

Det hade varit en så typisk väx- 

lingsolycka. Bara snabbt rätta till 

bromsskon innan tågsättet hann 

fram, men så snavade han och sedan 

var det kört. 

Vi återtog våra platser i solen. Vi 

borde kanske snart gå hem och käka 

middag, men Korv-Ingvars mos 

och räksallad mättade fortfarande. 

Vi hade fått pengar av Mattes morsa, 

det fick vi alltid, och det var 

drygt tolv kronor kvar. Planerna på 

varsin läsk och smågodis på Saras 

kondis på hemvägen låg fasta. 

Det fick bli en halvtimme till, även 

om vi ratade ganska många hylsor 

vid det här laget. Om vi drack mer 

vatten så kunde vi skippa läsken 

och istället köpa varsin Fantomen. 

Jag trodde nog att Matte skulle svälja 

min idé. 

Det small till mot plåtskylten vid 

uppfarten, den som visade ”Fara - 

Skjutbana”. Liten kaliber, kanske 

var det en salongsbössa. Vem fan 

kunde det vara? Då kom det, omisskännligt: 

Tjena, skitungar! 

Djävlar också! Det var Göran. Ändå 

hade vi hojtat hur högt som helst i 

hallen om att vi skulle sticka och 

bada i Ulvsundasjön, säkra på att 

Mattes storebror hörde det genom 

dörren till sitt rum. 

Men han gick tydligen inte på sådana 

lätta längre. 

Göran var en pina. Han lämnade 

varken Matte eller mig ifred. Mig 

slog han inte, men lillebror fick ofta 

en örfil. Det hade börjat efter pappans 

död, med påståenden om att 

Matte behövde uppfostras. 

Nu var Göran sjutton, och ingen ville 

vara med honom. Min farsa kände 

rektorn på läroverket, och enligt 

honom låg en relegering nära. 

Skolk, sena ankomster, uppkäftighet, 

ogjorda läxor. Alla visste vad 

som hade hänt pappan, men det 

fanns en gräns för tålamodet. I våras 

hade Göran kommit berusad till 

plugget en måndagmorgon, och efter 

samtal med rektor och brev hem 

så klarade han sig undan hårfint. 

Det hela skrevs av som någon sorts 

efterbörd till olyckan. 

Nu kom han och störde. 

Han hade den vidriga 

förmågan att till och 

med göra Matte och 

mig arga på varandra, vi som annars 

var bästa kompisar sedan ettan och 

varken slogs eller käftades. 

Göran bar geväret otroligt nonchalant 

under armen. Det var ett litet, 

elegant vapen som han hade efter 

pappan, med en sensuell ciselering 

på pipan och vackert arbetad kolv i


och jag 

valnöt. Det där med sensuell och 

vackert arbetad fattade ju inte jag, 

men så hade pappan uttryckt det 

medan han levde och sköt några serier 

varje helg. 

Morsan vill ha hem dig till middag, 

snorunge, och du ska väl också hem 

antar jag. 

Han gav mig inte ens en blick. 

Det kändes djävligt olustigt, och 

Matte och jag samlade ihop våra 

hylspåsar och drog oss bort mot 

stålbommen där brorsan posterade 

som den värsta skiltvakt. 

Ni fattar väl, att ska man passera 

bommen så måste man betala lösen. 

Matte såg mig rakt i ögonen och 

vände sig så mycket långsamt mot 

brodern. 

Du är inte värd det, för du är en sådan 

stor skit, men om vi bara får gå 

hem nu så ska du få mina tuggummin. 

Och det var sedan det hände. 

På var sida om bommen 

stod någon sorts vaktkur i 

pansarplåt. De var nog militära, 

men ingen visste 

varför de stod där. Förmodligen hade 

de vinschats på plats med hjälp 

av de grova ringarna på taket. Kurernas 

dörrar var tunga och tröga, 

och de kunde märkligt nog haspas 

från både in- som utsidan. Med dörrarna 

tillslutna fanns det bara två 

små gluggar i varsitt väderstreck 

som gav ljus utifrån. Matte slängde 

in sina tuggummin genom gluggen i 

en kur och började kvickt knata därifrån. 

Hans bror suckade ljudligt, 

ställde ifrån sig bössan mot bommens 

fundament, öppnade med 

stort besvär dörren och gick ner på 

huk för att plocka upp godiset. Då, i 

den sekunden, tvärvände Matte och 

rusade med all kraft mot brodern. 

Det var nog trettio kilos viktskillnad 

dem emellan, men Göran var i 

obalans och föll på näsan in i kuren. 

Snabbt vräkte Matte igen dörren 

och lade haspen på. 

Nu ska jag skrämma den skiten, sa 

han och plockade upp geväret. 

Han vände och vred på det, fingrade 

på mekanismen. 

Visa hur fan man gör. Din gubbe är 

ju militär så du måste begripa sådant 

här. 

Inne i kuren förde Göran ett herrans 

liv. Men Matte var iskall och ville 

bara veta hur man fick fram en patron 

i kammaren. Jag hade skjutit 

dussintals gånger med min farsas 

tjänstevapen, så det stämde att jag 

begrep sådana här grejor. 

Jag vred slutstycket tillbaka och 

framåt igen, och jag kunde konsta- 

tera att magasinet höll fyra skott. 

Vad tänker du göra, frågade jag fastän 

jag mycket väl fattade vad som 

var på gång. 

Matte log bara illmarigt mot mig, 

ställde sig knappt tio meter från kuren 

och siktade på ett av de små titthålen. 

Göran blev helt tyst. Det första 

skottet slant av kuren och visslade 

iväg ut i skogen. 

Tur för dig att det finns så få patroner, 

ropade Matte till sin bror. 

Nästa skott missade kuren alldeles. 

Jag kände mig så underlig, började 

frysa. Det tredje skottet dröjde 

länge. Så smekte han iväg det, mitt i 

prick. Det rikoschetterade som en 

galen geting ett par gånger därinne, 

och sedan hördes det ett skrik. Jag 

stelnade, och jag såg hur Matte 

ryckte till. Han slängde bössan och 

sprang fram för att slita upp dörren. 

Jag vet inte vad jag hade väntat mig, 

men inte detta. 

Göran stapplade ut ur kuren 

med båda händerna 

för det ena ögat. Han 

blödde förstås, och så 

rann det någonting trögflytande 

mellan hans fingrar. Han sade konstigt 

nog ingenting utan kved bara av 

skräck och smärta. Matte och jag 

började både skrika och gråta, om 

vartannat. Göran stannade alldeles, 

vaggade med kroppen. Han gnydde 

som en hund men rörde sig inte ur 

fläcken. 

Kom igen nu, det är brådis, du måste 

till sjukan. 

Ingenting gick fram. Nu såg jag ilska 

i Mattes ansikte, och han började 

knuffa brodern framför sig, sparkade 

honom till och med. Hela tiden 

skrek han: 

Skynda, skynda, din dumma djävel, 

skynda dig! 

Vi tog oss haltande och snubblande 

längs den smala och gropiga skogsvägen 

som ledde upp till Ekelundsvägen. 

Sedan var det bara trehundra 

meter kvar, men jag tyckte att det 

tog en evighet. Matte fortsatte att 

vråla åt sin apatiske bror. Vi grät inte 

längre, nu gällde det bara att 

komma hem. Jag frös och mådde illa, 

trodde jag skulle spy när som 

helst. 

Vi tog bakvägen och spiraltrappan 

upp till andra våningen. Jag vräkte 

mig mot ringklockan medan Matte 

dunkade med hälen mot dörrträet, 

gång på gång. 

Deras morsa svimmade nästan, och 

det var en granne som fick ringa 

ambulans. 

En del av vår barndom tog en ände 

15 

med den där händelsen. Vi sågs inte 

mer den sommaren, Matte och jag, 

vi slutade umgås alldeles. Båda 

skämdes vi så förbannat, var och en 

på sitt håll. Matte mest förstås, för 

det var ju ändå han som sköt. 

Polismannen som utredde ärendet 

nöp mig hårt i kinden och skakade 

på huvudet. 

Ni hade en väldig tur, det förstår du 

väl? Med en annan kulbana så kunde 

han ha dött. 

Göran kom hem från sjukhuset med 

lapp för ögat. Både mamman och 

läkarna försökte få honom att gå 

med på emaljöga, men han vägrade. 

Lappen blev en del av hans identitet, 

och han bar den i flera olika färger. 

Han hade förändrats, mognat, 

och gav sig inte på lillebror längre, 

inte på något vis. Plugget började 

han också sköta. 

Och vad jag vet, så var det ingen av 

oss som besökte skjutbanan igen. 

ÅKE HEDEBRANT

16 


Boktips för vuxna Boktips för barn Klapptips 

Växtverk 

Hårda pärmar 50 kronor 

En bok för alla 

En perfekt bok för dig som gillar människor 

men inte hinner eller orkar läsa långa romaner. 

I Växtverk har Gun Ekroth samlat noveller om 

”korta och långa” från radions P1. 

Gemensamt för berättelserna är att de handlar 

om barn, att vara barn, att ha barn eller att ta 

språnget mellan barndom och vuxenliv. De 

flesta som medverkar är kända nutidsförfattare som Bodil Malmsten, Åke 

Edwardsson, Inger Edelfeldt och Niklas Rådström men där finns också 

klassiker som Harry Martinsson. En del berättelser är härligt humoristiska 

som Ulf Starks ”När mamma var indian”. Den handlar om när Lilla Tysta 

Foten lyckas frita blekansiktenas sommarslav ”Stora stekoset”. Andra är 

djupt tragiska som ”Port nr 12” av Baldomero Lillo där vi får träffa barnarbetare 

i Chilenska kolgruvor i början av 1900-talet. 

Jag har haft boken i väskan och rest på korta resor med buss och t-bana men 

den passar också bra bredvid sängen för den som inte vill riskera att fastna i 

tjocka tegelstenar. Inslagen som present kan du vara säker på att varje mottagare 

hittar en berättelse som talar till hjärtat. 

Lasermannen – en berättelse om Sverige 

Av Gellert Tamas 

Ordfronts förlag 

59 kronor i pocket 

Jag kommer ihåg en kollega från Latinamerika 

som var rädd när hon var på sitt arbete i 

hemtjänst på Östermalm. Rädd att hon med 

sitt svarta hår skulle få se en röd prick på sin 

kropp och förstå att lasermannen siktade på 

henne. 

När jag först läste Lasermannen tänkte jag på 

hur John Ausonius tydligt berättar hur han 

hämtade argument för sin mördargärning hos Ny demokrati och all annan 

främlingsfientlig propaganda. 

Jag minns också hur arbetskamrater satte kaffet i vrångstrupen när Ausonius 

började skjuta. Det var som om de förstod vart deras egen fördomsfulla 

kaffebordsretorik ledde till i sin förlängning. 

Nu när Lasermannen blivit film läser jag om boken. Det tål den väl. Nu, när 

många år gått, orkar jag tänka mer på Ausonius eget tragiska öde. Slagen 

och trakasserad hemma, kallad svartskalle och mobbad i skolan utsåg han 

sig själv till övermänniska och satte sig till doms över andra människor. Ser 

parallellerna med en annan liten mobbad svartskalle, en med mustasch på 

1930-talet. 

Lasermannen – en berättelse om Sverige är nutidshistoria. Gellert Tamas 

ger oss möjlighet att fundera över vår egen tid och dess politiska strömningar. 

Boken är oerhört spännande, skall polisen hinna ta lasermannen innan 

någon dör? Gellert Tamas låter oss också, i känsliga porträtt, möta lasermannens 

alla offer som människor. Bara det gör boken värd att läsas. 

L EH 

Dagspöket av Jujja och Tomas Wislander 

med bilder av Jens Ahlbom 

Hårda pärmar 36 kronor 

Det här är en riktig favoritbok för mig och mina 

förskolebarn. 

Boken innehåller fyra kapitel där Dagspöket 

på olika sätt försöker hitta någonstans att bo, 

men det är inte det lättaste. Det är ju egentligen 

ingen som vet vem Dagspöket är så folk 

tar hela tiden fel och det blir ofta väldigt tokigt. 

Någon tror att han är en filt, en rock, en 

mantel ja till och med busschaufförens uniform, och då passar förstås 

Dagspöket på att köra buss fast han inte kan. 

Dagspöket pratar lite zpeziellt med mycket z, det gillar barnen. 

Bilderna som är svartvita är fartfyllda men ändå känsliga, man ser verkligen 

vad de olika personerna känner och tänker. Vissa bilder är som serietidningsbilder 

och andra är mer som vanliga barnboksbilder. 

Kanske är det så att Dagspöket verkligen hittar ett hem hos den stora svarta 

hunden och hans husse i det sista kapitlet. 

Det var en gång en snövit björn. Text: 

Margret Greaves Bild: Beverly Gooding 

Det här är en kinesisk legend om hur pandorna 

fick sin svarta färg. För länge, länge sen 

var nämligen pandorna vita. 

Den lilla flickan Chien-min har gått vilse i 

skogen, när hon hör något som gnyr. Det är en 

liten vit björnunge som fått en tagg i tassen. 

Chien-min hjälper björnen som heter Niao- 

Niao, och får sedan i sin tur hjälp att komma 

hem igen av honom och björnmamman. 

Sen den dagen är Chien-min ute i skogen och leker med björnarna varje 

dag. 

En dag dyker en hungrig leopard upp och försöker äta upp NiaoNiao, Chien-min 

räddar honom men dör istället själv. Björnarna drabbas av sorg och 

när de gråter och gråter smutsar de ner sig så att de slutligen blir svarta och 

vita. 

En väldigt vacker saga, men också väldigt sorglig. Det går mycket snabbt 

när Chien-min dör så det blev mycket frågor och undranden kring det. Det 

var en tröst för barnen att hon i alla fall kom till himlen. 

Bilderna är helt underbara, björnarna ser så mjuka och snälla ut. 

De här böckerna kan nog vara något att lägga under granen. 

KAJSA LINDBLOM FÖRSKOLAN VÄDERLEKEN 

Filmtips: 

“Tomtens verkstad”en film om usel arbetsmiljö 

Vi får inte höra bullret, vi kan inte 

känna den stickande lukten av plaster, 

lim och lösningsmedel, vi behöver 

inte andas den varma, dammiga 

luften. Men vi ser de unga människornas 

trötta ögon och avstängda 

ansikten. 

Verkligheten i Kinas leksaksfabriker 

är långt från Disneys version 

av de små nissarnas arbetsglädje i 

Jultomtens verkstad. 

En stor del av de leksaker som 

säljs i Sverige och världen är tillverkade 

i Kina. I filmen ”Tomtens 

verkstad” visar Fairtrade center och 

Swedwatch varför kinestillverkade 

leksaker är så attraktiva på marknaden. 

De produceras under slavliknande 

förhållanden, fjorton timmars 

arbetsdag, obetald övertid och 

en lön som tvingar människor att le- 

va sina liv i fabrikens sovsalar. Brio 

och andra leksaksjättar har idag 

inga egna fabriker. Man lägger sina 

order där man hittar det lägsta priset. 

Uppförandekoder får ett löjets 

skimmer över sig, när man ser hur 

fabrikerna systematiskt kringgår de 

överenskommelser som gjorts och 

när leksaksföretagen vägrar betala 

för att deras vackra ord skall bli 

verklighet. Fabriksägarna skyller 

på leksaksföretagen som pressar 

ner priserna och kräver korta leveranstider. 

Leksakföretagen skyller 

på att konsumenterna vill ha billiga 

leksaker. Egentligen är det sina egna 

vinster bägge parter slår vakt om. 

Konkurrensen mellan fabrikerna 

är stenhård. När arbetarna i Thailand 

börjar organisera sig fackligt 

flyttas produktionen till Kina. Fil- 

men visar också hur fabrikerna får 

förstöra miljön vilket drabbar den 

fattiga befolkningen hårt. Sjöar och 

floder där man fiskat och hämtat sitt 

vatten stinker som döden och är 

fulla av till exempel kvicksilver. 

Till filmen hör en handledning för 

aktion och diskussion som visar på 

hur man kan sprida information och 

öka medvetenheten om arbetsförhållandena 

i de länder som tillverkar 

många av våra konsumtionsvaror. 

Dataspel, kläder, mobiltelefoner, 

cd-spelare, det mesta vi köper 

är tillverkade under samma förhållanden 

som leksakerna. 

Filmen ger inte något direkt svar 

på hur vi i Sverige och västvärlden 

kan hjälpa den spirande fackliga 

kampen i Asien. Men visst är det så 

att vi kan bestämma oss för att fa- 

briksarbetare i Asien har rätt till 

mänskliga arbetsvillkor, kollektivavtal, 

och sedan agera efter det. 

Transportarbetarna kan vägra lasta 

och lossa dessa leksaker, handelsanställda 

kan vägra att sälja dem 

och vi kommunalare kan agera för 

att våra arbetsgivare inte ska köpa 

produkter som tillverkats där det inte 

fria fackföreningar är tillåtna och 

det inte finns kollektivavtal. 

Filmen ”Rapport från Tomtens 

verkstad” är 30 minuter och kan lånas 

kostnadsfritt från LO och TCOs 

biståndsnämnd eller köpas från Fairtrade 

center för 180:- 

LO-TCO Biståndsnämnd 

08-7962880 

eller www.lotcobistand.org 

Fair trade center tel 08-643 43 64 

eller www.fairtradecenter.se 

Det finns många bra julklappstips 

från En bok för alla och priset passar 

en kommunalare. Pocketböckerna 

för vuxna samt barn och ungdom 

kostar 26 kronor och barnböckerna 

kostar 34 kronor. Samlingar 

med hårda pärmar kostar 50 

kronor. Här är några tips: 

Petter och hans fyra getter 

av Einar Norelius 

En klassiker som två till fyraåringarna 

kan höra hur många gånger 

som helst. 

Barnens första bok 

En samling klassiska ramsor, sagor 

och tramsor för de mindre barnen, 

många fina bilder. 

Barnens andra bok 

Samlingsvolym med blandade berättelser 

för den som precis lärt sig 

läsa. 

Barnens gåtbok 

Här finns gåtor av alla slag. Roar 

hela släkten under julhelgen – och 

resten av året. 

Om livet och kärleken 

Noveller för unga människor om 

sånt som är svårt men också om allt 

det vackra och spännande i livet. 

En liten kärlekssång 

av Michelle Magorian 

En riktigt härlig historia för tretton 

till femtonåriga tjejer. 

Kyrkdjävulen 

avMikael Niemi 

En riktig rysare om en skolklass 

som hittar en djävulsstatyett – passar 

bra för trettonåriga tjejer och killar. 

Du kan beställa en prenumeration i 

julklapp. Kontakta En bok för alla 

så får du ett presentkort att ge bort. 

Kostar från 260 till 900 kronor. 

Läs mer på www.ebfa.se telefon 08- 

545 222 40 fax 08-545 222 59 

Många sektioner säljer en bok för 

alla på sin expedition

Debatt och Insänt 

Kommunal i valet är vår 

devis inför 2006 års fackligt 

politiska arbete, och 

det arbetet har redan rullat 

igång.Vi har bildat arbetsgrupper, 

planerat aktiviteter 

och träffat politiker, 

men framför allt har vi 

träffat våra egna kamrater 

som av sina sektioner utsetts 

till fackligt politiska 

organisatörer. 

Vid de träffar vi haft med olika företrädare 

kan man med lätthet avläsa 

en entusiasm och en stark önskan 

att bidra till att få våra medlemmar 

att engagera sig i kommande val. 

Precis som i förra valrörelsen behövs 

vi alla, vi är viktiga och vi behöver 

ge politikerna kanaler ut till 

arbetsplatserna. Kritiska röster höjs 

ibland över att politiker bara visar 

sig på arbetsplatserna då det drar 

ihop sig till val, men man ska då 

komma ihåg att för Kommunals del 

är så inte fallet, politiker har besökt 

våra arbetsplatser i stort sett var månad 

och samtalat med kommunalare 

regelbundet under hela mandatperioden. 

Kanske skulle fler besök ha planerats 

in, kanske skulle sektionerna 

ha krävt politikers närvaro i större 

utsträckning. Ansvaret för detta kan 

man nog i sanningens namn säga är 

delat. 

Vi hör ibland medlemmar säga 

att politiken har blivit otydlig och 

att det inte går att hitta några skillnader 

mellan de politiska blocken 

längre men, nu är det tydligare än 

någonsin. 

Aldrig förr har väl den borgerliga 

alliansen så tydligt blottat sitt förakt 

för lågutbildade, sjuka, arbetslösa 

och arbetshandikappade Utspelen 

riktar sig i stor utsträckning mot 

fackföreningarna och det som det 

samlade facken arbetat för i nära 

nog hundra år. 

Vad kommer då Kommunals 

fackligt politiska arbete att bestå av 

under 2006? 

Ja det kommer självklart att i första 

hand handla om val till kommuner, 

riksdag och landsting. Man kan 

säga att vi kommunalare har möjlighet 

att välja vår arbetsgivare och 

den möjligheten ska vi inte försitta. 

Vår uppgift är som vi så ofta 

framhållit att värna demokratin. 

Fackföreningsrörelsen har en historisk 

vana i att använda demokratin i 

den representativa formen. På våra 

medlemsmöten röstar vi om olika 

förslag som medlemmar, sektionsföreträdare 

och styrelser lagt fram, 

och vi väljer våra företrädare. 

Det är precis det vi ska uppmana 

våra kamrater till, att välja sina företrädare 

på den politiska arenan, 

och inte försitta chansen att vara 

med och påverka. 

Information, tidsplaner och minnesanteckningar 

från fackligt politiska 

gruppen kommer inom kort att 

läggas ut på KOM IN, här kommer 

även namn och telefonnummer till 


Insändare/Debatt skickas till:MT Kommunal Stockholms län,Box 300 27,104 25 Stockholm.e-post:: mt.stockholm@kommunal.se. 

Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen.Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer. 

Det går bra att publicera sig under signatur. 

Ylva Thörns ledarstil och 

Kommunals lönepolitik 

får inte kritiseras 

Uppenbart har Ylva Thörn inte något 

att säga om ”de sakfrågor som 

Göran Gustavsson för fram.” Hon 

väljer istället att avfärda mitt inlägg 

som ett ”personangrepp”. Det är en 

välbekant taktik när makthavares 

ageranden ifrågasätts. 

Låt mig göra klart: Jag har inte angripit 

Ylva Thörn som person. Ylva 

är säkert en hjärtegod och trevlig 

människa. 

Däremot kritiserar jag hennes le- 

darstil och retorik och framförallt 

förbundets lönepolitik. 

Sedan nederlagsstrejken har debatten 

om sakfrågorna - på vilket sätt 

Kommunal ska leva upp till att vara 

en kamporganisation - varit helt 

frånvarande i förbundet och i tidningen 

Kommunalarbetaren. Vreden 

och besvikelsen på arbetsplatserna 

har inte fått komma till uttryck. 

När nu Ylva och förbundsledningen 

framställer senaste 

Vi står i valet 

Fackligt -Politiskt från kommunal Stockholms län 

avtalsuppgörelsen som en ”seger” 

kränker man återigen medlemmarnas 

förståndsgåvor. 

Vi behöver en diskussion om de 

strukturer i vårt förbund som leder 

till att så skilda verklighetsuppfattningar 

finns mellan våra företrädare 

och oss på golvet. 

GÖRAN GUSTAVSSON 

MENTALSKÖTARE 

YTTERÖ BEHANDLINGSENHET 

FARSTA 

ansvariga för de olika aktiviteterna 

att finnas, delar av informationen 

kommer också att vara tillgängliga 

på nätet. 

Medlemmar kommer att bjudas 

in till olika seminarium och organisatörerna 

ska vara med att organisera 

arbetsplatsbesök. 

Inbjudan till de tidigare så uppskattade 

demokratidagarna kommer 

att sändas personligen till alla 

arbetsplatsombud även detta valår. 

Ett av våra mål är att tillsammans 

med organisatörerna träffa alla arbetarekommuner 

i länet, dels för att 

föra fram våra synpunkter, dels för 

att etablera kontakter mellan våra 

organisatörer och politikerna. Vi 

har ett historiskt ansvar att föra 

facklig politisk samverkan vidare. 

Det är bara tillsammans som vi är 

starka och kan bevara och förbättra 

det samhälle vi lever och arbetar i. 

Politiker behöver våra erfarenheter 

och kunskaper för att klara det strategiska 

arbetet med att bygga vårt 

land så det blir bättre för alla. 

MARGARETA BOHMAN 

TOMMY SETZMAN 

FACKLIGT-POLITISKA 

KOMMUNALSTOCKHOLMS LÄN 

Med de grå 

slingornas charm 

Nä, det uttrycket känns inte igen, så här i tider av feministiskt tänkande, 

så kan man ju undra varför. 

De grå tinningarnas charm, är ju ett erkänt och ett välkänt begrepp. 

Men då gäller det ju män. 

Nu när mitt hår, fått naturliga ljusa slingor, och jag skulle slippa 

dyra besök hos frissan för att åstadkomma slikt. Så säger folk vad 

du har börjat bli gråhårig, ska du inte göra nått åt det. 

Inte vet jag om man ska se det uttalandet i genusperspektiv, men 

det är upp till dig vad du tycker. 

Jag har varit en vecka i Småland och travat runt på höstklädda lövängar. 

Naturen andas lugn och förbereder sig för vintervila. Det 

är då som vi människor borde varva ner och erkänna tidens rytm. 

Man borde acceptera grått hår, precis som man godtar att det växer 

mossa på gamla stubbar. Nej inte gamla gubbar, det skrev jag inte. 

Men det där med symbios är nog inte för det mänskliga släktet, vi 

tillhör nog den största parasitgruppen, gråhåriga eller ej. 

Det fanns en gammal stol kvar i stugan, när vi köpte, något kvarvarande 

från seklets början. Den är målad med mörkbrun linoljefärg 

och har för tiden ett typiskt utseende. Botten är genomstucken 

av gångar från trämask och jag lät Anticimex ge den en duvning så 

att den skulle överleva. Nu då jag kollade upp den, så insåg jag att 

den är alltför skraltig för att vara säker. För även om jag vet att man 

inte bör sitta på den, så kanske det kommer någon på besök, som 

inte vet. Men jag ville ju inte slänga stolen, uthuset var fullt med 

prylar och i vedboden ville jag inte ställa in den, där riskerade den 

att bli betraktad som ved. Så jag ställde den på utedasset. 

Kolla vi har fått en ny toalettstol, sa jag till maken, där kan du få 

sitta och hålla mig sällskap om jag någon gång skulle vara mörkrädd. 

Ibland tror jag inte vi delar samma sorts humor, jag fnittrade glatt 

över min egen fyndighet. Medan han fnyste lite och fortsatte att 

fundera på om han skulle företa sig något, denna dag. Jag antar att 

han kom till slutsatsen att det var onödigt och matade in några trän 

i spisen, han sa, jag eldar. 

OK elda är också en livsviktig uppgift, även om vi kunde ha tilllåtit 

att elden slocknat några timmar i den blida oktoberdagen. 

Jag bestämde mig för att intaga den kvinnliga rollen och vispade 

till en sockerkaka, för att grädda i vedspisen. Jag kunde ju passa på 

att utnyttja makens värme, som han ändå åstadkom. 

Vet du att sockerkakor som gräddas i vedspis blir sneda? Värmen 

kommer bara från vänster så den blir högst där. Nu blev den inte 

bara sned, den blev svart också, så halva brann upp. 

Den andra halvan delades mellan oss och hundarna, hundarna fick 

det mesta för kakan var torr och tråkig. Men hundarna uppskattade 

kakbaket och har säkert inget emot att jag gör nya, misslyckade 

försök att baka kakor. 

Någon gång kommer jag väl på hur man ska bära sig åt för att baka 

i vedspis. Eller så köper vi en elektrisk ugn och inser att mycket av 

våra förfäders kunskap har gått förlorad. 

Men en sak är dock säker, att den tidens damer, hade de grå slingornas 

charm, och bland slingorna travade löss. Nej det var nog inte 

bättre förr, om man tänker efter. Även om människan levde i symbios 

med vägglöss och huvudlöss. 

ANNE-LIE HUGDAHL 

17

18 

Uttalande 

Uttalandet antogs på Representantskap den 

24 november 2005.Kommunal Stockholms län 

kräver att Connex återtar avskedandet av SEKO:s 

klubbordförande Per Johansson. 

Connex avskedande av tunneltågförarnas talesman Per Johansson, 

ordförande i SEKO klubb 119, är en attack mot yttrandefriheten 

och hela den samlade fackföreningsrörelsen. Klubbordföranden 

har gjort vad en facklig förtroendeman är skyldig att göra. 

Han har värnat medlemmarnas intressen och arbetat för en säker 

arbetsmiljö. 

När företaget inte tagit skyddsarbetet på allvar och rättat till 

påtalade säkerhetsbrister, har klubben genom sin ordförande 

informerat allmänheten via pressen om den rådande situationen. 

Så har klubben även värnat samhällsintresset och resenärernas 

rätt till en säker kollektivtrafik. 

Meddelar- och yttrandefriheten är en omistlig del av ett öppet 

och demokratiskt samhälle och en nödvändig förutsättning 

för fackligt arbete. Fackliga förtroendemannalagen ger de 

fackliga företrädarna skydd mot arbetsgivares godtycke. 

Connex försöker nu sätta sig över grundlagar och 

arbetsmarknadslagar genom att smutskasta och avskeda 

en rakryggad facklig förtroendeman. 

Kommunal Stockholms län kräver 

att: Connex återtar avskedandet av SEKO:s klubbordförande. 

att SL ställer krav på yttrandefrihet angående säkerhet och arbetsmiljö 

hos sina entreprenörer. 

KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄNS REPRESENTANTSKAP 

Krysslösning 

MT 8/2005 

TORSDAGEN DEN 24 NOVEMBER 2005 

1:a pris: Sex Trisslotter, 

Barbro Andersson, Norrtälje 

2:a pris: Fyra Trisslotter, 

Riina-maj Larsson Mänd 

3:e pris: Två Trisslotter, 

Maria Lundstedt, Knivsta 

B 743 © PROPRES / info@propres.se 

SÄTTER SIG GÄRNA 

GÖR EN 

PÅ HÖGA HÄSTAR 

DEL 

GÖR VISSA SAKER 

UTAN 

KEJSARE SÄTTS I 

MER ÖVERKOMLIGA M KUNSKAP G I ROM HALSEN 

FÖRR 

KRING- 

FRANDE 

SKALD V A G A N T 

M I L I S E R 

DÅLIGT 

TRÄNADE 

TRUPPER 

SKAPA A L S T R A 

LOKALEN 

MED HÖG 

VOLYM 

GÖR ARTIG D I S K O T 

GÖR DET 

TRÅKIGA 

B U G A R FÖR 

LÄNGE T 

PRÄGLAR VÄL BE- SEGLAR 

BRUKAR MAN SE 

GETSKINN, STAT 

HANDLAD HUND 

MED VINDEN 

BUSKE, 

MARKER 

KAN BÅDE HAR 

STRÄV 

ÖKENSKEPPEN I 

OCH FLOD I AFRIKA, 

GÖR DET SVÅRT 

SNETT 

CAMELLIA 

SOM 

SPEL OCH SALAR 

EN KARL PÅ TVÅ 

KNIXAR 

ATT KÖRA FORT T AKTERIFRÅN 

SINENSIS 

HADE RYMDMÅTT OCH 

SPRIT FÖR 

HJUL FÖLJER OFTA 

HÄGNATS FÖRLÄGGNING K A R A V A N GÖR BRA PENDYL BLI EN SJUKA B EFTER DET 

HAR 

MODE- SVÅRA 

VAR 8:E 

KLARA 

NINA, DAMER 

TON UPP- 

LINJER D I S T I N K T (1883- SLÅR 

1970) SÅDANA M A R I G A ÅT ELLER 

NEDÅT L A S T 

INNE- 

HÅLLER 

K I L L E N TILL- V E R K A R G Å O A R T JUDAS 

MÄTS 

BREV 

SÅDAN 

SAKNAR 

JÖSSE, 

LIE SLÅR 

EJ TILL- 

FOGDE 

MAN ILLA 

GÅNGAR 

LIGGER 

MED S L Ö KORT PJÄS Ä G A R I N N A HÖGT E R I K S S O N 

KAN HAN, ”DEN 

TRÄD, 

GJORDE 

VAKSAMME”, HETA 

TALL- 

BAGARE 

DREV TILL DET 

VÄXTER 

OCH TJAT- 

YTTERSTA G R E G E R TJÖT C E D R A R MOSTER TON T A K E T 

KAN 

FÅR EJ 

GÖR MAN 

GAMLA 

GREDKISK 

VARA EN 

SLÅ I 

90-ÅRING 

STRÅK- NER- GUDINNA, 

ETYD P I A N O S T Y C K E BRÄNN- 

EFTER- 

INSTRU- TRYCKT LATINSKA 

BOLL L SKRIFT Ä R A R MENT 

AURORA 

GÖR 

DE BÄSTA 

KANSKE 

ÄR EN 

DEN MED 

DELNING 

GAMMALT 

GLÖD I V R A R UPPTILL E L I T U P P L E V E L S E 

NÖT 

ETT 

FÖR- 

HAR 

YTTER- STYRDE I 

KOLLA 

FÖR- 

TRÄFF- 

KONTAKT- 

DEL AV BELGRAD 

FÄRLIGT 

LIGA 

STÖRNING 

S E 

HJÄRNA KAN HA 

VÄDER K MYNT B R A VARAN A U T I S T O. TRÄD FYRA BEN T I T O 

ENKEL- 

ILSKEN 

DUNKEL, 

RIKTAD 

SLÅR 

SVÅRFÖR- 

NÄSTAN 

IGEN 

STÅELIG 

SOM NÖRD K N U T T E DEN D Ö R R E N DAGAR A B S T R U S 

LAND- 

UTAN 

BIFALL 

MÅNGEN 

REMSA 

PATRON 

FART 

VAR 

B A H R A I N STOR PÅ 

OCH 

FAGER I 

KARTAN E D 10 X 10 M O L A D D A T KRAFT O K VISAN 

Ö OCH 

EMIRAT 

VILL MAN 

FOGA 

GICK 

JU AV 

IHOP – 

FORT 

KAN HON 

FARS 

SOM EN 

MED 

HA D E R O A S STJÄRT L A X A POSTEN A E R O G R A M 

BERBER- 

GIFTIG 

FOLK I 

KAN GE 

KAN 

VÄTSKA 

VÄSTRA 

REVOR 

MOTOR I 

E T T E R SAHARA T U A R E G E R I SKINN K L O BIL- 

SKRÄLLE D Ö 

FUL 

VANA 

MTKommunal medlemstidningen Stockholms län 

nummer 9 - 2005 

Hedersmedlemskap delades ut under representantskapet den 24 november. 

De hedrade var Gunilla Rydell, Gun Mikkelsson sektion 2, Eivor 

Lindström, Hans Cederlund, Roger Eriksson, Jan Sörlin sektion 

46, Peggy Enström, Ulla-Briht Khalid sektion 20 och Bengt-Arne 

Åhberg sektion 8.Tillsammans har de över 200 års facklig erfarenhet. 

Förutom hedersmedlemskap avhandlades bland annat Verksamhetsplan 

06, ekonomiskt PM 06, beslut om medlemsavgiften som beslöts 

bli oförändrad vad avser avdelningens del samt motioner. Representantskapet 

beslöt att anta motionen ”sänkning av åldersgräns 

till A-kassa”. 

Dessutom antogs ett uttalande för att Connex skall återta uppsägningen 

av SEKO:s klubbordförande Per Johansson. 

Uttalandet kan du läsa här bredvid. 

I Täby har det moderatstyrda kommunfullmäktige sagt nej till att skriva 

in kravet på kollektivavtal i upphandlingsreglerna. Med anledning 

av det arrangerade LO-distriktet ett fackeltåg och en manifestation 

utanför fullmäktigemötet i november. Kravet var att företag som lämnar 

anbud vid kommunala upphandlingar skall ha kollektivavtal. 

Med tanke på hur angeläget det är med kollektivavtal var det förvånande 

att se hur få som ställde upp denna novemberkväll. Ett drygt 

femtiotal personer marscherade med tända facklor till biblioteket där 

fullmäktige samlats för sitt sammanträde. 

– Det borde varit många, många fler som ställde upp, säger Nils Zetterberg 

som sitter i styrelsen för LO-distriktet. Kollektivavtalen måste 

försvaras. Det handlar om våra grundläggande villkor och välfärdens 

möjligheter. 

Och där har nog Nils Zetterberg en poäng. Om inte LO:s medlemmar 

ställer upp och visar vad de tycker kommer nog inte heller de som 

sköter förhandlingarna att klara av att ro skutan i land. 

Hjälp med fackliga frågor 

Du kan ringa Jouren om Du har frågor 

om ditt avtal eller anställningsvillkor. I 

jouren finns en ombudsman som svarar 

på dina frågor eller skapar den kontakt 

du behöver för att få svar. 

Innan du ringer till Jouren bör du ha försökt kontakta 

eller varit i kontakt med din lokala sektion av Kommunal. 

Detta på grund av att Jouren inte har möjlighet att 

känna till lokala avvikelser eller avtal och företeelser 

som kan påverka svaret på din fråga. 

Nästa nummer av MT kommer 

vecka 

4 - 2006 

Mötesplatsen 

KOMMUNAL 

NACKA 

Sektion 2 

kallar till Årsmöte 2006 

torsdag 2 februari-06 kl. 19.15 

i Dieselverkstan “lilla scen”. 

På dagordningen : 

Val av: 

1 st. Ordförande på 2 år 

1 st. ordinarie styrelseledamot på 2 

år. 

3 st. suppleanter till sektionsstyrelsen 

på 2 år. 

2 st. fyllnadsval suppleant på 1 år. 

4 st. ledamöter till Kommunal 

Stockholms läns representantskap 

på 1 år. 

6 st. suppleanter till Kommunal 

Stockholm läns representantskap 

på 1 år. 

3 st. till Valberedning på 1 år 

Nomineringar till valberedningen 

står öppen för nomineringar fram 

till och med årsmötet. Om du vill 

nominera, använd nedanstående 

kommunikationsmedel. 

Verksamhetsberättelsen för 2005 

Övriga frågor 

Före mötet bjuder vi på middag. 

Middagen serveras i Dieselverkstans 

Bar & Matsal kl. 18.00, om du 

vill delta under middagen vill vi att 

du anmäler ditt deltagande till oss 

före den 13 januari på. 

telefon: 716 05 68 

fax: 718 89 76 

e-post: kommunal.nacka@nacka.se 

Ange vid anmälan till middagen: 

Namn, personnummer, om du vill 

ha kött, fisk eller vegetariskt alternativ 

samt även eventuella allergier. 

Självklart är du som inte vill äta 

middag välkommen till Årsmötet 

som då väntas börja kl. 19.15 

Välkommen 

KOMMUNAL 

ATTENDO/SODEXHO 

Sektion 97 

Har förlängt nomineringstiden till 

31 december för sektionen och 

klubben. Namnförslag sändes till 

sektionen. 

Sektion 97 

Vita liljans väg 53 

127 34 Skärholmen 

Jouren har telefonerna öppna mellan 9.00 - 15.00 måndag 

till torsdag 

Telefonnumret är 08 - 619 22 54 / 08 - 619 22 37 / 08 - 

619 22 48 

Jouren svarar inte på frågor om medlemskapet eller 

arbetslöshetsförsäkringen. 

Har du tillgång till internet kan du även ställa frågor 

på Kommunal Stockholm läns hemsida: 

www.kommunal.se/stockholm

KOMMUNAL 

VALLENTUNA 

sektion 18 

kallar till extra 

nomineringsmöte och årsmöte. 

Torsdag 2 februari 2006 

Tid: 18.30 

Plats: Hjälmstaskolans aula 

Ur dagordningen: 

Val till uppdrag i sektionen 

Bokslut och verksamhetsberättelse 

Motioner 

Information om löneförhandlingar 

2006 

Övriga frågor 

Vi bjuder på mat och dryck. 

Anmälan sker till Arbetsplatsombudet 

/ sektionen senast: 25 januari 

2006. 


1:a pris Sex Trisslotter 

2:a pris Fyra Trisslotter 

3:e pris Två Trisslotter 

Lösningen skall vara 

redaktionen tillhanda 

senast den 25 januari 

2006 för att deltaga i 

dragningen. 

Jag som löst krysset heter 

Adress 

Postadress 

Välkommen. 

KOMMUNAL 

RÄDDNINGSTJÄNSTEN 

Sektion 52 

kallar till nomineringsmöte fredag 

16 december klockan 13.00 

på avdelningen, Franzengatan 4. 

På dagordningen: 

Nomineringar till sektionsuppdrag. 

Enklare förtäring. 

Välkommen 

Telefon dagtid 

BRUKAR 

MAN 

GÖRA PÅ 

NATTEN 

SPINDEL 

SOM FICK 

FOLK ATT 

DANSA 

BRYTER 

STRÅLAR 

KRYPTISK 

TEXT 

LÅGT BE- 

LÄGNA, 

GRUND- 

LÄGGANDE 

NEGERAR 

SATS- 

INNE- 

HÅLL 

VERK 

AV 

MODIST 

GER 

LÄNGD 

GÅNGER 

BREDD 

KAN MAN 

HANDLA 

FÖR I 

TOKYO 

ÖVER- 

FÖRING 

ÄR LIVS- 

VIKTIGA 

FÖR ALLA 

KOMMUNAL 

UPPLANDS VÄSBY 

Sektion 16 

Kallar till nomineringsmöte 

Måndagen den 12 december -05 

klockan 19.00 

Plats: Fackexpeditionen Dragonvägen 

96 

Ur Dagordningen: 

-Nomineringar till styrelseuppdrag 

-Rapport från löneförhandlingar 

-Allmänfacklig information 

Ta chansen att påverka hur styrelsen 

ska se ut!!!!! 

Vi bjuder på Kaffe, Glögg och pepparkakor. 

HÖRS 

ILLA 

MELODI- 

INSLAG 

I RECIT- 

ATIV 

METALL, 

HALOGEN 

ENKELT 

LOGI 


VÄLKOMNA! 

Krysset 

ÄR OFTA HÄNDELSE EN REDIG 

DÅ FINT FOLK FEST 

TRAMPAR I KLAVER ÄMNE OM 

KRÄVS I VÅRDEN ÄMNEN 

ÄDELSTEN 

MED 

UPPHÖJD 

RELIEF 

BRUKAR 

MAN TA 

AV MAT 

LUKT 

AVSLÖJAR 

KÄNSLOR 

KROPPS- 

DEL 

BILD AV 

DET 

FULL- 

KOMLIGA 

SPOTT 

POSTALT 

TURK- 

MENISTAN 

KAR 

KAN HA 

VANT OCH 

STAG 

TILL VISS 

PERSON 

– I BREV 

NEON 

VERK, KANSKE AV 

BEETHOVEN 

ANDLIG LEDARE 

I INDIEN 

ÄR 

SÄKERT 

TVÅBENT 

GRIS 

SLEVEN 

ÄR 

MUR- 

ARENS 

FLICKORS 

SOLO- 

MATCHER 

ÄR HAL 

BRUKAR 

POLISEN 

SÖKA 

BRUTALARE 

BLEV 

NOG 

FURIREN 

SÅDANA 

FÖR- 

ÄNDRAS 

EJ 

nummer 9 - 2005 

Om du blir arbetslös 

Anmäl dig redan första dagen… 

…hos arbetsförmedlingen! Där får du Anmälan om arbetslöshet. Fyll i 

alla uppgifter på blanketten, annars riskerar du att din ersättning blir försenad. 

Skicka in till a-kassan 

på adress Kommunals a-kassa, 930 88 Arjeplog: 

• Anmälan om arbetslöshet, blanketten som du får på arbetsförmedlingen 

• Arbetsgivarintyg i original och ev andra intyg i original eller bevittnade kopior 

för de senaste 12 arbetade månaderna! 

Kassakort var 14:e dag 

Så länge du är arbetslös ska du redovisa detta var 14:e dag på ett kassakort. Nu kan du fylla i 

kassakorten på Internet – enklare och snabbare. På vår hemsida visar vi hur du gör. Använder du 

kassakortet av papper, som du får hemskickat, frankerar du med brevporto. 

Rätt uppgifter – snabbare ersättning 

På vår hemsida www.kommunal.se/akassan finns mer information. Du är också 

välkommen att ringa a-kassans regionala kontor på telefon : 08-618 0771-25 90 80 00 00) 

(nytt nummer från den 1 november 2004: 0771-25 80 00) 

REGIONKONTORET I STOCKHOLM 

www.kommunal.se/akassan. Postadress: 930 88 Arjeplog. Talsvar: 020-29 24 10 

www.kommunal.se/stockholm 

Lösningen sänder du in till: Medlemstidningen MT 


Box 300 27 

104 25 Stockholm 

B 735 © PROPRES / info@propres.se 

KRÄVS I 

UT- 

VECKLAT 

LAND 

ÄR 

EJDER 

EN 

KULRAM 

VERS 

MOT- 

STRÄVIG 

EN AKT- 

NINGS- 

VÄRD 

ÅLDER 

JAPANSK 

ROAR TEATER, 

ETT SÄTT 

STÄLLER 

VERBALT FÖRR MED 

ATT 

GÄRNA 

DANSÖSER 

FÖRNYA 

UPP OCH 

HJÄLPER 

HJÄLPS 

FRAM, 

LANSERAS 

VILL JU 

INSTÄLL- 

SAM 

PLANET 

NR 7 

BLIR BRIE 

OCH STAD 

SVART- 

GLÄNS- 

ANDE 

FÅGEL 

HJORT- 

DJURS- 

UNGEN 

SKRÄCKEN – SOM 

DOCK DENNA 

FÅGEL EJ INGER 

KAN KARL HETA 

ÄDEL- 

STEN 

FÖRR LIV- 

VAKTER 

TYG I 

GAMMAL 

UNIFORM 

GUDOM 

KAN MAN 

SIG 

FRAM PÅ 

MAGEN 

BRÄD- 

SPEL OCH 

TÄCKA 

TAK 

FÅR EJ 

KRÄNKAS 

ATOM- 

FARTYG 

DRA 

NYTTA 

AV BÄR 

PROGNOS- 

INSTITUT 

APTIT- KAN 

RETANDE PUNSCH 

MAT OCH BLOD 

TRÄD MED 

NÖT SOM 

AVSER 

KAN BLI 

NÄT- 

BETEL 

HINNAN 

ODLAT 

DVÄRG- 

TRÄD, VILT 

ÄR DET 

20M HÖGT 

FÖRTJOCK- 

NINGS- 

MEDEL; 

KLÅR 

19


nummer 9 /2005 

presslagd 

den 7 december 

Kommunal Stockholms län och medlemstidningen 

önskar alla medlemmar och läsare 

God Jul Jul 

& 

Gott nytt År

MT 9 - Kommunal

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?