MT 9 - Kommunal
MT 9 - Kommunal
MT 9 - Kommunal
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
8<br />
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län nummer 9 - 2005<br />
Österåker betalade<br />
extra i lönökningen<br />
Under hösten har de flesta<br />
av sektionerna inom<br />
<strong>Kommunal</strong> Stockholms<br />
län slutfört de lokala löneförhandlingarna.Resultaten<br />
varierar men några<br />
kommuner har satsat lite<br />
mer för att höja kommunalarnas<br />
löner än andra.<br />
Österåkers kommun är en<br />
av dessa.<br />
– Vi hade kanske ett ganska lågt löneläge<br />
innan, säger Christer Larsson<br />
som varit med i förhandlingsarbetet.<br />
Men i år lyckades vi lyfta den<br />
totala lönenivån betydligt. Speciellt<br />
de undersköterskor som arbetar natt<br />
fick rejäla lönelyft.<br />
Ett av skälen till att nattpersonal<br />
fick lite extra är att Österåkers kommun<br />
genomfört en jämställdhetsvärdering,<br />
den placerade nattpersonalen<br />
i samma nivå som ingenjörer.<br />
En annan orsak till att lönenivåerna<br />
blivit så pass bra är en långsiktig<br />
strategi från <strong>Kommunal</strong>s sektion.<br />
Under några år har de haft frukostmöten<br />
med de ledande politikerna<br />
från samtliga partier och fört diskussioner<br />
om de anställdas villkor.<br />
Individlön bra<br />
Christer anser att det är bra med ett<br />
indiviuellt lönesystem. Men visst<br />
skapar det vissa problem när inte<br />
formerna är fastställda. Dessutom<br />
blandas fackliga lönesystem samman<br />
och chefer vet inte vad som<br />
gäller.<br />
– I år varierade löneökningarna<br />
från 175 kronor till nästan 1700 på<br />
grund av att det inte finns något bra<br />
system för lönesättningen som fungerar,<br />
säger Christer. I huvudsak<br />
satsades det på olika yrkesgrupper.<br />
<strong>Kommunal</strong>s medlemmar<br />
har ett intresse av att utveckla<br />
sig i sina jobb, och<br />
de vill att denna utveckling<br />
även ska märkas i<br />
plånboken. Detta är i ett<br />
nötskal resultatet av den<br />
medlemsdialog om kompetensfrågor<br />
som förbundet<br />
genomfört under våren<br />
och hösten 2005. Svaren<br />
stakar ut vägen för<br />
<strong>Kommunal</strong>s fortsatta arbete<br />
med kompetensutveckling.<br />
Knappt 10 000 medlemmar har<br />
tyckt till om hur de ser på framtiden<br />
och hur de vill att <strong>Kommunal</strong> ska<br />
jobba med kompetensfrågor. Resultaten<br />
har vägts samman med hand-<br />
För framtiden hoppas Christer att<br />
det ska fungera bättre. Sektionens<br />
syn är att arbetsplatsombuden ska<br />
få en mer betydelsefull roll i arbetet.<br />
Dessutom måste det redas ut<br />
vad som är lönepott lokalt på arbetsplatserna<br />
och centralt i kommunen.<br />
Vissa enhetschefer vill höja lönen<br />
mer än vad som anslagits lokalt.<br />
Några driftenheter hämtar extra<br />
lönepengar ur sin egen budget.<br />
Hur de pengarna ska räknas finns<br />
det oenighet kring.<br />
Förbereder nästa år<br />
Redan nu har förberedelserna för<br />
nästa års löneförhandlingar påbörjats.<br />
– Vi är inne i en process som<br />
måste få ta tid och vi har en hel del<br />
att göra, säger Christer. Lönesamtalen<br />
måste vara tydliga och anpassade<br />
för verksamheterna.<br />
ledarnas erfarenheter på sju uppföljningskonferenser.<br />
– Våra medlemmar har ett intresse<br />
av att utveckla sig i jobbet, i huvudsak<br />
inom sitt eget yrke. Både för<br />
att det är kul, men också för att kunna<br />
få högre lön. <strong>Kommunal</strong>s uppgift<br />
nu är att hitta tydligare modeller<br />
för att koppla ihop kompetensutveckling<br />
och löneutveckling, säger<br />
Lars-Åke Almqvist, förste vice ordförande<br />
i <strong>Kommunal</strong> och sammankallande<br />
i arbetsgruppen för kompetensfrågor.<br />
Mer än validering<br />
Att dokumentera redan befintliga<br />
kunskaper är en annan viktig fråga<br />
som kräver en lösning. Många,<br />
framför allt äldre medlemmar, saknar<br />
betyg eller annan skriftlig dokumentation<br />
på sin reella kompetens.<br />
De efterlyser därför ett sätt att kunna<br />
beskriva vad de kan och att doku-<br />
Tidigare år har arbetsgivaren<br />
Österåkers kommun ansett att löneläget<br />
varit rätt för kommunen. Argumentet<br />
för det har varit ett lägre<br />
kostnadsläge än närmare Stockholm.<br />
Dessutom har personalen<br />
valt att arbeta kvar trots att de kunnat<br />
höja sin lön genom att börja i en<br />
grannkommun.<br />
Men det är argument som <strong>Kommunal</strong><br />
inte accepterat eller förstått.<br />
deras syn är helt annorlunda.<br />
– <strong>Kommunal</strong>s medlemmar som<br />
är anställda av kommunen är faktiskt<br />
vuxna människor, konstaterar<br />
Christer. De har försörjningsbördor,<br />
de är inte några tonåringar som<br />
ska ha ungdomslön.<br />
GÖTE AXELSSON<br />
– Det är tredje gången jag deltagit i löneförhandlingarna, berättar<br />
Christer Larsson. Det här är bästa resultatet hittintills.<br />
Kompetensen ska värderas<br />
menterade steg de har tagit i sin<br />
egen yrkesutveckling. Det är alltså<br />
en fråga om mer än validering.<br />
– Det handlar om medlemmarnas<br />
faktiska kompetens och om att<br />
hitta modeller som bättre stämmer<br />
överens med arbetslivets krav.<br />
<strong>Kommunal</strong>arna ska också kunna utvecklas<br />
och ha en karriärväg inom<br />
ramen för sitt yrke, säger Lars-Åke<br />
Almqvist.<br />
Men att skapa ett nationellt system<br />
för att kunna dokumentera<br />
kompetens är ett jobb på lite längre<br />
sikt. Resultaten från medlemsdialogen<br />
ska leda till en handlingsplan<br />
för hur <strong>Kommunal</strong> ska jobba med<br />
kompetensutveckling på både kort<br />
och lång sikt. Ett förslag från arbetsgruppen<br />
kommer att presenteras<br />
för förbundsstyrelsen redan den<br />
15 december.<br />
KOM IN<br />
Lokala löneutfallet<br />
Inkomna enkätsvar gällande lokala löneförhandlingarna<br />
2005.Tyvärr saknas fortfarande statistik från flera<br />
sektioner.<br />
Sektion Utfall Antal medlemmar<br />
01 Nynäshamn 3,0 procent cirka 800<br />
02 Nacka 3,0 procent cirka 1000<br />
03 Värmdö 3,0 procent cirka 760<br />
04 Haninge - -<br />
05 Tyresö - -<br />
06 Huddinge 3,07 procent cirka 1800<br />
07 Botkyrka 3,4 procent cirka 1700<br />
08 Södertälje - -<br />
08:01 Nykvarn 2,9 procent cirka 200<br />
09 Norra Sthlm<br />
produktionsområde - -<br />
10 Ekerö 2,87 procent cirka 650<br />
11 Solna 3,0 procent cirka 600<br />
12 Salem 2,9 procent cirka 280<br />
13 Sundbyberg - -<br />
14 Järfälla - -<br />
15 Sollentuna - -<br />
16 Upplands-Väsby - -<br />
17 Sigtuna 4,0 procent cirka 1200<br />
18 Vallentuna - -<br />
19 Danderyd - -<br />
20 Täby 6,9 procent cirka 660<br />
20:01 Vaxholm - -<br />
21 Norrtälje 3,0 procent cirka 1750<br />
22 Lidingö - -<br />
23 Österåker - -<br />
25 Upplands-Bro 2,86 procent cirka 400<br />
26 Gullmarsplan - -<br />
27 Skärholmen 2,9 procent cirka 870<br />
28 Västra - -<br />
30 Sthlm produktionsomr. - -<br />
46 Tekniska - -<br />
77 HS/Södra länet - -<br />
79 Södertälje Sjukhus - -<br />
80 Karolinska Sjukhuset - -<br />
87 Södersjukhuset - -<br />
97 Attendo/Sodexho - -<br />
Privata vinster<br />
möter motstånd<br />
Majoriteten av invånarna i<br />
Stockholms län är motståndare<br />
till att privata företag<br />
ska kunna göra<br />
vinst på offentlig verksamhet<br />
som vård, skola<br />
och omsorg. Motståndet<br />
är större än väntat i det<br />
borgerliga blocket. Det<br />
konstateras i en ny undersökning<br />
från analysföretaget<br />
Skop, som vänsterpartiet<br />
har beställt.<br />
– Det känns bra att få ett tydligt<br />
besked om att stockholmarna är<br />
motståndare till att privata företag<br />
ska kunna göra vinst på offentlig<br />
verksamhet. Vård, skola och omsorg<br />
ska drivas helt utan vinstintresse.<br />
Kampen mot privatiseringar<br />
kommer att bli en av våra huvudfrågor<br />
till valet nästa år, säger Ann-<br />
Margarethe Livh, gruppledare (v) i<br />
Stockholms stad på landstingets<br />
hemsida.<br />
– Fyra av tio moderater och<br />
hälften av folkpartiets väljare i<br />
Stockholm underkänner privatiseringspolitiken.<br />
Det är intressant och<br />
rimmar inte med den borgerliga oppositionens<br />
inställning i landstinget<br />
att privatisera i varje läge. Det är<br />
uppenbart att de driver privatiseringskravet<br />
mest av ideologiska<br />
skäl och inte med stockholmarnas<br />
bästa för ögonen, säger Birgitta Sevefjord,<br />
gruppledare (v) i Stockholms<br />
läns landsting.<br />
1200 tillfrågade<br />
Undersökningen gjordes av Skop.<br />
1200 invånare i åldern 18-84 år bosatta<br />
i Stockholms län fick frågan:<br />
Anser Du att aktiebolag och privata<br />
företag skall kunna göra vinst på<br />
vård, skola och omsorg? En majoritet,<br />
55 procent, tycker inte att det<br />
skall gå att göra vinst på vård, skola<br />
och omsorg.<br />
Uppdelat på partisympatier såg<br />
motståndet ut som nedan:<br />
Socialdemokraterna: 73 procent<br />
Vänsterpartiet: 68 procent<br />
Miljöpartiet: 78 procent<br />
Moderaterna: 39 procent<br />
Folkpartiet: 47 procent<br />
Centern: 60 procent<br />
Kristdemokraterna: 46 procent<br />
Undersökningen går att hämta<br />
från: www.vansterpartiet.se/stockholm<br />
L EH