MT 9 - Kommunal

More documents

Recommendations

Info

8 MTKommunal medlemstidningen Stockholms län nummer 9 - 2005 Österåker betalade extra i lönökningen Under hösten har de flesta av sektionerna inom Kommunal Stockholms län slutfört de lokala löneförhandlingarna.Resultaten varierar men några kommuner har satsat lite mer för att höja kommunalarnas löner än andra. Österåkers kommun är en av dessa. – Vi hade kanske ett ganska lågt löneläge innan, säger Christer Larsson som varit med i förhandlingsarbetet. Men i år lyckades vi lyfta den totala lönenivån betydligt. Speciellt de undersköterskor som arbetar natt fick rejäla lönelyft. Ett av skälen till att nattpersonal fick lite extra är att Österåkers kommun genomfört en jämställdhetsvärdering, den placerade nattpersonalen i samma nivå som ingenjörer. En annan orsak till att lönenivåerna blivit så pass bra är en långsiktig strategi från Kommunals sektion. Under några år har de haft frukostmöten med de ledande politikerna från samtliga partier och fört diskussioner om de anställdas villkor. Individlön bra Christer anser att det är bra med ett indiviuellt lönesystem. Men visst skapar det vissa problem när inte formerna är fastställda. Dessutom blandas fackliga lönesystem samman och chefer vet inte vad som gäller. – I år varierade löneökningarna från 175 kronor till nästan 1700 på grund av att det inte finns något bra system för lönesättningen som fungerar, säger Christer. I huvudsak satsades det på olika yrkesgrupper. Kommunals medlemmar har ett intresse av att utveckla sig i sina jobb, och de vill att denna utveckling även ska märkas i plånboken. Detta är i ett nötskal resultatet av den medlemsdialog om kompetensfrågor som förbundet genomfört under våren och hösten 2005. Svaren stakar ut vägen för Kommunals fortsatta arbete med kompetensutveckling. Knappt 10 000 medlemmar har tyckt till om hur de ser på framtiden och hur de vill att Kommunal ska jobba med kompetensfrågor. Resultaten har vägts samman med hand- För framtiden hoppas Christer att det ska fungera bättre. Sektionens syn är att arbetsplatsombuden ska få en mer betydelsefull roll i arbetet. Dessutom måste det redas ut vad som är lönepott lokalt på arbetsplatserna och centralt i kommunen. Vissa enhetschefer vill höja lönen mer än vad som anslagits lokalt. Några driftenheter hämtar extra lönepengar ur sin egen budget. Hur de pengarna ska räknas finns det oenighet kring. Förbereder nästa år Redan nu har förberedelserna för nästa års löneförhandlingar påbörjats. – Vi är inne i en process som måste få ta tid och vi har en hel del att göra, säger Christer. Lönesamtalen måste vara tydliga och anpassade för verksamheterna. ledarnas erfarenheter på sju uppföljningskonferenser. – Våra medlemmar har ett intresse av att utveckla sig i jobbet, i huvudsak inom sitt eget yrke. Både för att det är kul, men också för att kunna få högre lön. Kommunals uppgift nu är att hitta tydligare modeller för att koppla ihop kompetensutveckling och löneutveckling, säger Lars-Åke Almqvist, förste vice ordförande i Kommunal och sammankallande i arbetsgruppen för kompetensfrågor. Mer än validering Att dokumentera redan befintliga kunskaper är en annan viktig fråga som kräver en lösning. Många, framför allt äldre medlemmar, saknar betyg eller annan skriftlig dokumentation på sin reella kompetens. De efterlyser därför ett sätt att kunna beskriva vad de kan och att doku- Tidigare år har arbetsgivaren Österåkers kommun ansett att löneläget varit rätt för kommunen. Argumentet för det har varit ett lägre kostnadsläge än närmare Stockholm. Dessutom har personalen valt att arbeta kvar trots att de kunnat höja sin lön genom att börja i en grannkommun. Men det är argument som Kommunal inte accepterat eller förstått. deras syn är helt annorlunda. – Kommunals medlemmar som är anställda av kommunen är faktiskt vuxna människor, konstaterar Christer. De har försörjningsbördor, de är inte några tonåringar som ska ha ungdomslön. GÖTE AXELSSON – Det är tredje gången jag deltagit i löneförhandlingarna, berättar Christer Larsson. Det här är bästa resultatet hittintills. Kompetensen ska värderas menterade steg de har tagit i sin egen yrkesutveckling. Det är alltså en fråga om mer än validering. – Det handlar om medlemmarnas faktiska kompetens och om att hitta modeller som bättre stämmer överens med arbetslivets krav. Kommunalarna ska också kunna utvecklas och ha en karriärväg inom ramen för sitt yrke, säger Lars-Åke Almqvist. Men att skapa ett nationellt system för att kunna dokumentera kompetens är ett jobb på lite längre sikt. Resultaten från medlemsdialogen ska leda till en handlingsplan för hur Kommunal ska jobba med kompetensutveckling på både kort och lång sikt. Ett förslag från arbetsgruppen kommer att presenteras för förbundsstyrelsen redan den 15 december. KOM IN Lokala löneutfallet Inkomna enkätsvar gällande lokala löneförhandlingarna 2005.Tyvärr saknas fortfarande statistik från flera sektioner. Sektion Utfall Antal medlemmar 01 Nynäshamn 3,0 procent cirka 800 02 Nacka 3,0 procent cirka 1000 03 Värmdö 3,0 procent cirka 760 04 Haninge - - 05 Tyresö - - 06 Huddinge 3,07 procent cirka 1800 07 Botkyrka 3,4 procent cirka 1700 08 Södertälje - - 08:01 Nykvarn 2,9 procent cirka 200 09 Norra Sthlm produktionsområde - - 10 Ekerö 2,87 procent cirka 650 11 Solna 3,0 procent cirka 600 12 Salem 2,9 procent cirka 280 13 Sundbyberg - - 14 Järfälla - - 15 Sollentuna - - 16 Upplands-Väsby - - 17 Sigtuna 4,0 procent cirka 1200 18 Vallentuna - - 19 Danderyd - - 20 Täby 6,9 procent cirka 660 20:01 Vaxholm - - 21 Norrtälje 3,0 procent cirka 1750 22 Lidingö - - 23 Österåker - - 25 Upplands-Bro 2,86 procent cirka 400 26 Gullmarsplan - - 27 Skärholmen 2,9 procent cirka 870 28 Västra - - 30 Sthlm produktionsomr. - - 46 Tekniska - - 77 HS/Södra länet - - 79 Södertälje Sjukhus - - 80 Karolinska Sjukhuset - - 87 Södersjukhuset - - 97 Attendo/Sodexho - - Privata vinster möter motstånd Majoriteten av invånarna i Stockholms län är motståndare till att privata företag ska kunna göra vinst på offentlig verksamhet som vård, skola och omsorg. Motståndet är större än väntat i det borgerliga blocket. Det konstateras i en ny undersökning från analysföretaget Skop, som vänsterpartiet har beställt. – Det känns bra att få ett tydligt besked om att stockholmarna är motståndare till att privata företag ska kunna göra vinst på offentlig verksamhet. Vård, skola och omsorg ska drivas helt utan vinstintresse. Kampen mot privatiseringar kommer att bli en av våra huvudfrågor till valet nästa år, säger Ann- Margarethe Livh, gruppledare (v) i Stockholms stad på landstingets hemsida. – Fyra av tio moderater och hälften av folkpartiets väljare i Stockholm underkänner privatiseringspolitiken. Det är intressant och rimmar inte med den borgerliga oppositionens inställning i landstinget att privatisera i varje läge. Det är uppenbart att de driver privatiseringskravet mest av ideologiska skäl och inte med stockholmarnas bästa för ögonen, säger Birgitta Sevefjord, gruppledare (v) i Stockholms läns landsting. 1200 tillfrågade Undersökningen gjordes av Skop. 1200 invånare i åldern 18-84 år bosatta i Stockholms län fick frågan: Anser Du att aktiebolag och privata företag skall kunna göra vinst på vård, skola och omsorg? En majoritet, 55 procent, tycker inte att det skall gå att göra vinst på vård, skola och omsorg. Uppdelat på partisympatier såg motståndet ut som nedan: Socialdemokraterna: 73 procent Vänsterpartiet: 68 procent Miljöpartiet: 78 procent Moderaterna: 39 procent Folkpartiet: 47 procent Centern: 60 procent Kristdemokraterna: 46 procent Undersökningen går att hämta från: www.vansterpartiet.se/stockholm L EH
Det luktar bondgård på Berga naturbruksgymnasium. Mellan skolbyggnaderna går hästar och betar, här och var står en traktor parkerad. Skolinformatörerna Karl-Henrik Ericsson och Nina Bergen från Kommunal Stockholms län har kommit hit för att informera eleverna om facket. – Jag arbetar som vårdare men har tagit ledigt idag för att kunna komma och besöka er, inleder Karl- Henrik. Det är dagens första lektion. Flera av gymnasisterna sitter i mjukisbyxor i klassrummet när fackets representanter anländer. Ungefär hälften av skolans 250 elever bor på internat under studietiden. Naturbruksgymnasiet i Västerhaninge är ett av de gymnasier som Kommunal informerar skolungdomar på. Många av studenterna som går på Berga naturbruksgymnasie börjar arbeta inom Kommunals yrkesgrupper efter utbildningen. Historisk återblick Karl-Henrik inleder med att berätta om bakgrunden till den fackliga sammanslutningen. – En gång lovade Sveriges arbetare varandra att aldrig arbeta för sämre villkor eller lägre lön än någon annan. Idag har löftet försvagats, men jag tror fortfarande på det, säger han. Karl-Henrik har varit engagerad som skolinformatör i drygt två år. Det senaste året har han besökt ungefär 30 gymnasieklasser. Det är ett roligt och varierande uppdrag. Utlandsfödda vårdbiträden och undersköterskor trivs med sitt arbete inom vården och språket är inget problem. Det konstaterar Yoshiko Kishimoto Kuba, professor i ekonomi från Japan, som är här för att undersöka konsekvenserna av att många invandrare arbetar inom vården. Hon har tagit hjälp av Kommunal för att få kontakt med anställda på olika arbetsplatser och har under några veckor i Sverige intervjuat ett stort antal medlemmar med invandrar bakgrund. Det som förvånar mest är att språket inte verkar vara något problem. – Många av dem vi talat med har varit här i Sverige i många år och har – Många vet att facket finns och har en idé om vad det är. Men de känner inte till vad facket gör. Ibland får jag många frågor under lektionen, andra gånger är det tyst i klassrummet och eleverna frågar först efteråt. Många av de frågor som brukar dyka upp gäller rättigheterna i arbetslivet, hur mycket man bör tjäna och av vilka anledningar man kan få sparken. För Nina är det första gången som skolinformatör. Hon arbetar i vanliga fall som växttekniker och har tidigare studerat på naturbruksgymnasium. Med uppdraget som skolinformatör hoppas hon kunna bidra med kunskap, framförallt till dem som i framtiden ska arbeta inom goda språkkunskaper, säger hon. Andra som inte varit här så länge har naturligtvis större problem men det verkar som att man lär sig snabbt genom arbetet. Även om vårdarbete inte har varit MTKommunal medlemstidningen Stockholms län nummer 9 - 2005 9 Skolinformation ger elever kunskap om Kommunal - En gång lovade Sveriges arbetare varandra att aldrig arbeta för sämre villkor eller lägre lön än någon annan. Idag har löftet försvagats, men jag tror fortfarande på det, säger han. hennes område. – Det finns många problem. Framförallt i de yrken hästtjejerna ofta väljer. Många har privata arbetsgivare och känner inte till sina rättigheter, säger hon. Svartjobb Karl-Henrik lägger upp en bild på en svartmålad kvinna på overheadmaskinen och eleverna skrattar. Det handlar om svartjobb. Han frågar om någon av eleverna arbetat svart någon gång och om de tjänade bra. Sedan tar han upp nackdelarna, utebliven pension, att man är oförsäkrad och ofta inte ens tjänar speciellt bra. Eleverna lyssnar uppmärksamt och kommer med en del invändningar. Men i stort håller de med. Svensk modell på export Yoshiko Kishimoto Kuba, professor i ekonomi från Japan, (th) och hennes assistent undersöker konsekvenserna av att många invandrare arbetar inom vården. det ursprungliga yrkesvalet för många av dem som intervjuats så trivs man med sitt arbete. Allt fler äldre Japan har i många år haft ökad an- Karl-Henrik hinner gå igenom både kollektivavtalet, vad man bör tänka på när man får en anställning och vad fackavgiften går till innan lektionen är slut. Camilla Hugdahl och Mikaela Törning som läser tredje året på inriktningen häst/jord, har suttit tysta och lyssnat hela timmen. – Det var bra information. Jag visste inte så mycket om facket innan, säger Camilla. – Jag tror att det vi fick veta kan vara till hjälp när vi börjar arbeta, säger Mikaela. Och bägge planerar att gå med i facket när de börjar arbeta. EBBA HEDMAN del äldre i befolkningen och precis som här i Sverige finns en oro för att man inte skall kunna rekrytera tillräckligt med personal till äldreomsorgen. Idag kommer en del av de anställda inom vården från Filippinerna, men i framtiden kanske man måste välkomna personal även från andra delar av världen. Yoshiko Kishimoto Kuba tror att den höga andelen av personalen som är med facket här i Sverige har haft en positiv effekt på utvecklingen inom vården. Löner och anställningsvillkor är goda. Hon tyckte också att det var mycket intressant att hon fått besöka arbetsplatser där det arbetar många män. – I Sverige liksom i Japan är annars vården en kvinnodominerad bransch vilket har lett till låga löner. LENA ERICSONHÖIJER I korthet GLOBALISERINGEN leder till större löneklyftor. Lågutbildade blir dubbla förlorare, deras löner halkar efter och deras jobb blir otrygga. Löneskillnaderna mellan hög- och lågutbildade har ökat stadigt sedan början på 1990-talet. När företagen flyttar produktionen till låglöneländer minskar behovet av lågutbildade i Sverige. Det hävdas i en nyligen publicerad Fief-rapport enligt LO-Tidningen i november. UNDER NÄSTA mandatperiod ska taket i a-kassan höjas ”kraftigt”, så att de allra flesta får 80 procent av sin lön i ersättning vid arbetslöshet. Det beslutade socialdemokraternas partikongress skriver LO-tidningen i november. I takhöjningen ligger också att ersättningen ska bli lika hög under hela ersättningsperioden, alltså inte lägre efter de första 100 dagarna. Även inträdesvillkoren i försäkringen ska ses över. I dag kan människor med tillfälliga anställningar arbeta länge utan att få rätt till a-kassa. KOMMUNAL SÄGER JA till specialstudie om deltidsarbetet och en statlig delegation för hälsa och heltid i välfärdssektorn, men nej till löneskillnadsutredning och förvärvsavdrag för ensamstående föräldrar. Man säger nja till jämställdhetsmyndighet skriver LOtidningen. Det är i korthet Kommunals remissvar på den jämställdhetspolitiska utredningen. Kommunal välkomnar den analys som utredningen gör av skillnaderna i synen på mäns och kvinnors villkor i arbetslivet. Utredningen kommer fram till att mäns problem ses som arbetslivsproblem som ska lösas kollektivt. Kvinnors problem är individuella eller specifikt kvinnliga som kvinnan själv ska lösa genom exempelvis deltidsarbete eller sjukskrivning. Det är viktigt att ha med sig den bilden i jämställdhetsarbetet säger Kommunal. STÄDARE OCH KÖKSBI- TRÄDEN är Sveriges lägst avlönade. Köksbiträdets lönelyft: 100 kr –vd:ns lönelyft: 5500 kr i månaden. Piloter och vd:ar är de stora vinnarna på arbetsmarknaden under senare år. Den genomsnittliga månadslönen för piloter har ökat med 20 000 kr sedan mitten av 90-talet, från 23 000 till 44 500 kr. Den genomsnittliga löneökningen bland köksbiträden var förra året blygsamma 100 kr i månaden. Det visar en genomgång av statistiska centralbyrån, SCB lönestatistik som publicerades nyligen. LO-FAMILJ har inte råd att bo i villa. En tvåbarnsfamilj där båda föräldrarna arbetar inom LO-kollektivet har inte råd att bo i en nyköpt villa om de inte kan lägga en stor kontantinsats. Läget är detsamma i nästan alla kommuner enligt en rapport från Villaägarnas Riksförbund. LO-familjen klarar knappt att bo i hus i någon av de billigaste kommunerna i landet. I övriga kommuner lever familjen över sina tillgångar.
Page 1 and 2: MT Kommunal Stockholms län medlems
Page 3 and 4: Ledande stick Äldre på Ekerö få
Page 5 and 6: Stort Julbord 190 kr Missa inte att
Page 7: I det svenska välfärdssystemet sk
Page 11 and 12: MTKommunal medlemstidningen Stockho
Page 17 and 18: Debatt och Insänt Kommunal i valet
Page 19 and 20: KOMMUNAL VALLENTUNA sektion 18 kall

MT 9 - Kommunal

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?