MT 9 - Kommunal

More documents

Recommendations

Info

6 Nu börjar Kommunal Stockholms län på allvar att utveckla arbetet med integrationen för medlemmarna. Det nya projektet tar ett bredare grepp om vad integration står för. – Vi har lagt in alla förekommande lagstiftningar om diskriminering i projektet, säger Marcelo Rojas Espinoza. Integration handlar om mycket mer än etnisk bakgrund. I handlingsplanen för projektet slår avdelningsstyrelsen för Kommunal Stockholms län fast att de vill medverka till ökat medvetande om integration och jämställdhet bland de förtroendevalda. Målet är att öka kunskapen och befrämja arbetet med dessa frågor i samtliga sektioner och klubbar. Grunden för arbetet är alla människors lika värde oavsett erfarenhet, utbildning, livsstil eller bakgrund. Många medlemmar Marcelo som är avdelningsstyrelsens projektansvarige utformade den nya handlingsplanen under en utbildning på Brunnsviks folkhögskola. Av tjugo kursdeltagare var Marcelo ensam från Kommunal. Något han själv reflekterade över med tanke på att Kommunal har så stort antal medlemmar med invandrarbakgrund. Av Kommunals knappt 600 000 medlemmar har cirka 22 procent invandrarbakgrund. I stockholmsområdet ligger siffran närmare 50 procent. Det är siffror som inte återspeglas i hur representationen eller verksamheten ser ut. – Det borde varit många fler kommunalare än jag på utbildningen, säger Marcelo. Marcelo sökte svaret på varför in- MTKommunal medlemstidningen Stockholms län nummer 9 - 2005 Nya dimensioner på integrationen Sammanslagningen av Landstingets och Norrtälje kommuns verksamheter inom sjukvård och omsorg står inför sitt fullbordande. Från årsskiftet ska det nya bolaget ansvara för Norrtälje sjukhus, primärvården och äldreomsorgen från Rimbo i söder till Hallstavik i norr. Efter en hektisk höst fylld med förberedelser får nu en ny organisation sin start. Omkring 2800 personer anställda inom sjukvården och äldreomsorgen som utförs i Norrtälje kommun får en ny arbetsgivare. Det mesta är planerat i detalj men fortfarande är det inte beslutat vad det nya bolaget ska heta. För alla medlemmar i Kommunal som arbetar inom sjukvården och äldreomsorgen i Norrtälje förändras även den fackliga verksamheten till viss del. De som tidigare varit medlemmar i landstingssektionen förs över till den lokala sektionen i Norrtälje. Där arbetar Gun-Britt Viktorsson och styrelsen med att skapa en organisation som svarar mot det nya bolagets form. – Vi knyter gärna nya intresserade medlemmar till sektionsstyrel- Marcelo Rojas Espinoza har formulerat Kommunal Stockholm läns nya handlingsplan för integration sen, säger Gun-Britt. Vi måste se till att Kommunals företrädare i nya bolaget är kunniga och insatta. Att starta en klubb för det nya bolaget är inte aktuellt. Det har diskuterats men slutsatsen har blivit att det först måste finnas en verksamhet innan sådant är möjligt. De flesta går med Gun-Brittt är lite förvånad över att allting med den nya organisationen gått så lätt. Med tanke på att arbetet tresset för just de här frågorna är dåligt inom Kommunal hos dem som höll i utbildningen. Det enda svar han fick från utbildarna var att de bekräftade att intresse verkar saknas. Marcelo söker fortfarande efter svaret. Med tanke på hur många handlingsprogram och beslut från olika beslutande församlingar det inte kom igång förrän under hösten är det lätt att förstå förvåningen. Allt har flutit på utan hinder och alla inblandade tycks se fram mot en ny verksamhet för Norrtäljes innevånare och deras behov. – Som jag känner till är det fyra av Kommunals medlemmar som valt att stanna kvar hos den nuvarande arbetsgivaren. Alla andra har valt att börja hos det nya bolaget. Trots att det är stora förändringar bevakas inte utvecklingen av media finns anser Marcelo att arbetet med integrationsfrågorna borde vara mer utbrett i dag än vad det är. Brett nätverk För Marcelos del gav utbildningen ett nytt avstamp och nya kontaktytor. Han och de andra fackliga representanterna från andra fackför- i någon större omfattning. Det har endast varit smånotiser i lokaltidningen och ibland ringer någon journalist och ställer frågor. – Jag berättar hur positivt allting upplevs av alla inblandade och hur jag själv ser på utvecklingen. Men det verkar som att det inte är värt att skriva om positiva förändringar, säger Gun-Britt. Gun-Britt vet. Vid tidigare omorganisationer där det varit konfliktfyllt och många motsättningar har rapporteringen varit löpande i tidningen. Alla tycks positiva Intresset för det nya är svagt även när Kommunal bjudit in till informationsmöte. Ett fåtal medlemmar har kommit och frågorna har varit få. En situation som inte Gun-Britt är så förtjust i. – Om inte medlemmarna kommer på mötena och berättar vad de anser så riskerar Kommunal att bli en organisation som drivs av förtroendevalda. Efter mötena har Gun-Britt träffat fler medlemmar och frågat varför de inte kom till träffarna. Svaren hon fått visar att medlemmarna verkar lika nöjda med och positiva till det nya bolaget som hon själv. I det nya bolaget finns det några förutsättningar som är viktigt att be- bund i Stockholmsområdet har nu ett nätverk där de samarbetar med frågorna. Förutom handlingsplanen förändrades hans syn på vad integration handlar om. – Jag anser inte att jag arbetar med invandrarfrågor, säger Marcelo. Det är mycket bredare än så. Alla människor måste få samma rätt till utrymme både i samhället och Kommunal oavsett bakgrund. Det berör alla medlemmar. Satsar på sektionerna Nu har en utbildningsinsats bland sektionerna påbörjats och Marcelos almanacka fylls med bokningar. Det tycks finnas ett stort behov att diskutera hur man hanterar olika diskrimineringsfrågor bland de förtroendevalda. Men det handlar inte enbart om människor med invandrarbakgrund, nu ska även andra grupper som utsätts för fördomar och diskriminerring ingå i arbetet – Det gäller att förändra attityder hos människor. Vi måste ta vårt ansvar som individer. Och det är nog så sant. Alla har vi nog fördomar som behöver bearbetas, nu tar Kommunal Stockholms län tag i det. GÖTE AXELSSON Ny organisation utan problem i Norrtälje Gun-Britt Viktorsson, sektionsordförande i Norrtälje, är lika glad som hon ser ut. Genomförandet av det nya bolaget går som en dans. vaka ur Kommunals perspektiv. Den fråga som är mest angelägen är att minimera antalet timanställningar och skapa tryggare anställningar. Möjligheten att påverka det borde vara stor i inledningsskedet och det finns stora vinster för det nya bolaget att göra där. – Vi satsar mycket på anställningsformerna nu i övergången, säger Gun-Britt. Oro i administrationen Den lilla oro som finns inför det nya uttrycks mest från den administrativa personalen. Det nya bolaget ska sammanfoga två kostymer till en som passar bolagets behov. I nuläget har de två skilda organisationerna dubbel uppsättning av personal på några befattningar. Men målsättningen är att verksamheten fortsätter som vanligt och förändringarna genomförs efterhand. – Att allt gått så bra beror nog på att alla sett vilken betydelse närheten till verksamheten har. Efter årsskiftet är som sagt allt vad avser sjukvård och omsorg samlat under samma hatt i Norrtälje. Det frågetecken som tycks återstå är vilket namn “hatten” ska ha. GÖTE AXELSSON
I det svenska välfärdssystemet ska det finnas plats för alla. Det kräver att det finns resurser. För Jonny är elevassistenten en förutsättning för en bra skolgång. Jonny är en klurig och härlig kille som går i femman i Runstensskolan i Handen. Han är helt blind på ett öga och har endast tjugofem procents syn på det andra. Efter flera operationer och en tid i rullstol går han nu nästan obehindrat. Klarar mycket själv Han är envis, det förstår man snabbt. När han började i skolan var det många som målade upp dystra framtidsbilder. Men Jonny, hans lärare och elevassistenten Britta Westlund har sett till att de fick fel. Jonny klarar sig bra i skolan, bara han får ta saker i sin egen takt. Han går i en vanlig klass och när han kommit igång med sina arbetsuppgifter och inte behöver någon hjälp är Britta en resurs för övriga klasskamrater. Förutom några års avbrott bakom skrivbordet har Britta Westlund arbetat med barn hela sitt yrkesliv, först som dagbarnvårdare, sedan på dagis och fritids. I samband med en omorganisation 2000, när hon tyckte att hennes dåvarande chef inte lyssnade på henne, bestämde hon sig för att söka omplacering i kommunen. Hon tog kontakt med resursgruppen och fick sitt första uppdrag som elevassistent. – Under alla år inom barnomsorgen har jag känt speciellt för de barn med funktionshinder som jag fått kontakt med, säger Britta som är utbildad barnskötare. Genom resursgruppen fick hon en påbyggnadsutbildning om barn med funktionshinder. Efter många år i stora barngrupper på fritids uppskattar Britta att kunna koncentrera sig på ett barn. En av Brittas tre kollegor på sko- MTKommunal medlemstidningen Stockholms län nummer 9 - 2005 7 Elevassistenten skapar möjligheter och utveckling Genom ett nytt åtgärdsprogram för att minska arbetslöshet och sjukskrivningar i Värmdö kommun har Kommunal haft en av nyckelrollerna för genomförandet av handlingsplanen. Syftet med åtgärdsprogrammet är att få fler sjukskrivna medarbetare tillbaka till arbetet. Men programmet innebär också att man ska få fler i arbete i kommunen som helhet, under devisen ”Alla behövs”. Käte Fransson, tillförordnad ordförande sektion 3, är en entusiastisk och viljekraftig kommunalare som arbetar aktivt för att förändra och förbättra arbetsvillkoren för kommunalarna. Käte sitter även med som er(s)ättare i socialnämnden i kommunen. För att se hur mycket av socialbidragskostnaderna som gick till dem som blivit utförsäkrade från försäkringskassan, plockade hon fram siffror från kommunen som visade Jonny är en kämpe tycker Britta Westlund som är hans personliga assistent. att 2,7 miljoner kronor betalades ut till dem som blivit utförsäkrade. Här borde finnas pengar att hämta, tänkte Käte och gick till kommunstyrelsens ordförande Lars Bryntesson (s) med siffrorna. Samma pengar – Det är egentligen samma pengar, säger Käte till MT, om jag blir sjukskriven, utförsäkrad eller arbetslös och får socialbidrag så flyttas bara kostnaden, men det är likväl en samhällskostnad. Pengarna skulle istället kunna användas till friskvård och satsningar på människor innan de hamnar utanför försäkringssystemet eller blir arbetslösa. – Många är sjukskrivna idag för att de inte kan gå tillbaka till sina ordinarie arbeten som arbetsuppgifterna och arbetsmiljön ser ut. Det är förödande för många individer både ekonomiskt, socialt och psykiskt. Tillsammans med kommunens politiker och tjänstemännen har Käte som Kommunals representant nu arbetat fram ett åtgärdsprogram lan är Birgül Erzin. Hon är assistent åt en elev med funktionshinder. De sitter ofta i ett speciellt litet klassrum och arbetar. Trivs med jobbet Både Britta och Birgül poängterar att det är lärarna som är ansvariga för elevens inlärning medan elevassistenten ser till att arbetsuppgifterna fullföljs. – Barnen, umgänget med barnen! som ska få fler i arbete i kommunen. Handlingsplanen innebär bland annat att det skapas en intern arbetsmarknad inom kommunen för att underlätta rehabiliteringen av sjukskrivna. Viljan är att skapa förutsättningar och anpassa arbetsuppgifterna och se över om någon sjuk eller arbetsskadad person kanske ska byta arbetsuppgifter helt, vilket blir enklare med en intern arbetsmarknad. Även ledarskapet bland kommunens chefer ska bli utvecklas och bli bättre och man ska förebygga risker och arbeta aktivt med friskvård. Man ska ha en ”reservlista” på uppgifter som man ska kunna utföra som är individuellt anpassad, så man åtminstone kan delta en del av dagen. Vill öka livskvaliteten – Vi får inte vara rädda för nya grepp, säger Käte, det kanske är så att man behöver vara befriad från att utföra vissa uppgifter men man har kompetens och förutsättningar för att göra andra uppgifter som kanske svarar Britta och Birgül med en mun på frågan om vad som är det bästa med deras arbete. De känner sig uppskattade av lärare och annan skolpersonal. – Det blir lite panik när någon av elevassistenterna är borta, säger Britta, det är svårt att få vikarie. Ute i samhället är elevassistenternas arbete så gott som okänt. – Alla förstår inte hur omfattande arbetet är, säger Birgül, de tror att vi bara sitter bredvid och följer med ut på rasten. De förstår inte hur mycket vi arbetar med elevernas inlärning. När deras elever har rast finns elevassistenten tillhands. Ribban ligger högt Britta och Jonny tar ofta en promenad utanför skolan. Jonny tycker det är skönt att komma ifrån en stund, ljudnivån på skolgården blir ofta hög. De trivs tillsammans och har roligt även om Britta ibland är tuff när hon peppar Jonny. – Ribban ligger högt för honom men vi sätter upp delmål, säger Britta. Det är otroligt hur han utvecklats under de fem år som gått sedan han började skolan. Jonny är nöjd med sin elevassistent och med möjligheten att få arbeta på sina egna villkor. – Jag vill kunna göra en sak i taget, säger Jonny bestämt. LENA ERICSON HÖIJER Värmdö ger sjuka en väg tillbaka inte ingår i min ordinarie sysselsättning. Det är bättre att vara på arbetet lite grann än inte alls. Eller det kanske är så att man ska byta arbetsgivare och då kommer vårt samarbete med arbetsförmedlingen väl till pass. Lars Bryntesson säger att personalpolitiken är angelägen för att få fler i jobb men han ser också att samarbetet med näringslivet i kommunen är viktig. – Vi har tur som inte har så hög arbetslöshet i vår kommun men för individen kan problemen bli stora. Det mänskliga värdet i att kunna försörja sig betyder mycket, vi vill öka livskvaliteten och stärka det friska, det innebär också att vi i möjligaste mån erbjuder våra medarbetare heltider. KERSTIN RIDDERSTEDT I korthet INGA KAMEROR på bussar trots beslut. I våras fattades beslut om att 200 bussar i Stockholm skulle utrustas med övervakningskameror. Detta för att minska skadegörelse och våld mot de anställda. I dag, sex månader senare, har inte en enda kamera installerats. På fackförbundet Kommunal, som organiserar 4 200 av Stockholms bussförare, är man upprörd över att det dröjer, rapporterar Svenska Dagbladet den 28 november. Tidningen citerar också en busschaufför som går sjukskriven sedan han knivstuckits av en passagerare i mars i år och som fortfarande har svårt att gå på grund av skadorna. Han tror att han aldrig kommer att kunna gå tillbaka till sitt gamla jobb. Lars Sandström, fackordförande för bussförarna i Kommunals trafiksektion i Stockholm har ingen förståelse för att kamerorna inte finns på plats. – Beslutet är fattat, pengar finns. Egentligen är det bara att börja skruva upp kamerorna. Det borde inte behöva ta så här lång tid, det handlar om våra medlemmars säkerhet, säger han enligt Svenska Dagbladet. MATKAMP PÅ LIDINGÖ Vi vill ha gratis mat, skanderade flera hundra gymnasieelever på Lidingö när de demonstrerade mot att kommunen tar betalt för skolmåltiderna. Avgiften är högst i landet, samtidigt vill kommunen sänka skatten, rapporterar Svenska dagbladet. 40 procent av gymnasieeleverna äter inte i skolan och får då inte heller använda matsalen. Enligt kommunens egna siffror skulle 25 procent fler äta, om maten var gratis. Majoriteten på Lidingö vill sänka skatten med 20 öre , eleverna har räknat ut att om sänkningen bara blir 17 öre bekostar det skolmaten. I sin kritik tar eleverna också upp att kommunen nu har profilerat sig som hälsokommun och ändå har avgiften kvar. Moderaterna och folkpartiet, som är i majoritet i Lidingö stad, har som argument för avgiften att gymnasieskolan är frivillig. Staden prioriterar att hålla en hög utbildningsnivå och därför finns det angelägnare saker att satsa på. FÖRSLAGET OM HELTID är ett slag i luften. Utredningens förslag är tandlöst. Det måste bli en heltäckande lagstiftning som går till botten med deltidsproblemet. Förslaget som presenterades i slutet av november innehåller för många undantag, säger Kommunals ordförande Ylva Thörn. I betänkandet ”Stärkt rätt till heltidsanställning” finns ett antal undantag. Bland annat undantas företag med färre än tio anställda från regeln om heltid. Störst andel deltidsarbetande finns inom vård och omsorg, hotell och restaurang samt inom handeln.
Page 1 and 2: MT Kommunal Stockholms län medlems
Page 3 and 4: Ledande stick Äldre på Ekerö få
Page 5: Stort Julbord 190 kr Missa inte att
Page 9 and 10: Det luktar bondgård på Berga natu
Page 11 and 12: MTKommunal medlemstidningen Stockho
Page 17 and 18: Debatt och Insänt Kommunal i valet
Page 19 and 20: KOMMUNAL VALLENTUNA sektion 18 kall

MT 9 - Kommunal

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?