Inventering av tjäder i Norrköpings kommun 1993 - 2006

Inventering av tjäder i 

Norrköpings kommun 

1993-2006 

Kaj Almqvist, Jonas Edlund 

Natur i Norrköping 1:07

Förord 

Tjädern får väl, tillsammans med älgen, sägas vara en symbol för de djupa 

skogarna i Norden. Finns det något mer trolskt än att uppleva ett tjäderspel. 

Men hur är det egentligen ställt med tjädern? Finns det tjäder i Kolmården? 

Tjädern är fåglarnas Garbo, alla har hört talas om den men få har mött tjädern 

på nära håll. För att svara på frågan har Norrköpings kommun under mer än ett 

decennium inventerat och följt utvecklingen på de tjäderlekar som finns i framförallt 

Kolmårdsskogarna. På senare år har också andra barrskogsområden 

inventerats, t ex de på Vikbolandet. 

Men tjädern är inte bara skogsromantik, den är också en så kallad paraplyart 

som har såna krav på sin livsmiljö att den kan visa på hur andra arter kan 

förväntas trivas. Kort sagt om tjädern mår bra i skogen, mår också många andra 

av skogens invånare bra. 

Nu finns ett resultat som intressant och viktigt att publicera. Resultatet visar på 

markant nedgång i antalet spelande tuppar under de senaste åren. Vi kommer 

att fortsätta med övervakningen av tjäderstammen i skogarna runt Norrköping. 

Vi kommer också att jobba för att åtgärder för tjädern ska komma till stånd. 

Kommunen som skogsbrukare är certifierad och har ett ganska stort skogsinnehav 

där det finns tjäder. Vi kan också tillsammans med Skogsstyrelsen och 

länsstyrelsen verka för åtgärder hos andra skogsbrukare. 

Håll stövlarna leriga! 

Stefan Arrelid 

Ordförande i Tekniska nämnden 

3

Innehållsförteckning 

Sammanfattning och diskussion...............................................................5 

Linjetaxering av tjädrar i Kolmården 2006................................................8 

Metod ..................................................................................................................... 8 

Resultat .................................................................................................................. 9 

Inventering av tjäderlekar i Norrköpings kommun 1993-2006................10 

Metod ....................................................................................................................10 

Resultat - Västra Kolmården .................................................................................11 

Lek nr 1 ......................................................................................................................................... 12 

Lek nr 2 ......................................................................................................................................... 13 

Lek nr 3 ......................................................................................................................................... 14 

Lek nr 4 ......................................................................................................................................... 15 

Lek nr 5 ......................................................................................................................................... 16 

Lek nr 6 ......................................................................................................................................... 17 

Lek nr 7 ......................................................................................................................................... 18 

Lek nr 8 ......................................................................................................................................... 19 

Resultat - Centrala Kolmården ..............................................................................20 

Lek nr 9 ......................................................................................................................................... 21 

Lek nr 10 ....................................................................................................................................... 22 

Lek nr 11 ....................................................................................................................................... 23 

Lek nr 12 ....................................................................................................................................... 24 

Lek nr 13 ....................................................................................................................................... 25 

Lek nr 14 ....................................................................................................................................... 26 

Lek nr 15 ....................................................................................................................................... 27 

Lek nr 16 ....................................................................................................................................... 28 

Resultat - Östra Kolmården...................................................................................29 

Lek nr 17 ....................................................................................................................................... 30 

Lek nr 18 ....................................................................................................................................... 31 

Lek nr 19 ....................................................................................................................................... 32 

Lek nr 20 ....................................................................................................................................... 33 

Lek nr 21 ....................................................................................................................................... 34 

Resultat - Vångaskogarna.....................................................................................35 

Lek nr 22 ....................................................................................................................................... 35 

Lek nr 23 ....................................................................................................................................... 35 

Söder om Norrköping ............................................................................................36 

Lek nr 24 ....................................................................................................................................... 36 

Yttre Vikbolandet ...................................................................................................37 

Lek nr 25 ....................................................................................................................................... 37 

Lek nr 26 ....................................................................................................................................... 38 

Fler spel i Kolmården och på Vikbolandet? ...........................................................38 

Referenser..............................................................................................38 

4

Sammanfattning och diskussion 

I Sverige finns ca 100 000 par tjäder vilket gör Sverige till ett av de fyra länder 

som hyser merparten av tjäderpopulationen i Europa (Birdlife international 

2004). Redan från 1940-talet till 1990-talets början så minskade tjädern med ca 

70 % i Sverige (Hjort 1994). På senare år fortsätter trenden med vikande 

tjäder-populationer i både Sverige och Finland, nedgången ligger på mellan 10 

och 20 % under perioden 1990-2000. Tack vare en uppgång i Ryssland i 

motsvarande grad under samma period så bedöms tjädern ha statusen ”Secure” 

i Europa enligt Birdlife international 2004. 

Tjädern finns med i EU:s Fågeldirektiv (79/409/EEG) bilaga 1 om arter där 

särskilda åtgärder skall vidtas för att säkerställa deras överlevnad och fortplantning 

inom det område där de förekommer. 

Kommunen har sedan 1993 låtit inventera tjäder på lekplatser och 2006 har 

dessa inventeringar kompletterats med linjetaxering av tjäder på sex olika 

platser i Kolmården. Resultaten av inventeringarna presenteras i denna rapport. 

Tyvärr oroar resultaten och en naturlig fråga blir: Kommer tjädern att bli en 

sällsynt skogsfågel i framtiden? Då det gäller antalet revirhävdande tuppar, 

som anses vara ett bra mått på tjäderpopulationens storlek, så har trenden varit 

starkt vikande bland spelen i Norrköpings kommun. En situation som är alltför 

vanlig i södra Sverige, motsvarande trender finns till exempel i Jönköpings län 

(Blank et al 2005) och i norra Skaraborg (Persson 2005). 

Här i Norrköping har vi bäst kännedom om spelen i Kolmården som vi har följt 

sedan 1993 (figur 1). Några exempel på den nedgång som har pågått i 

Kolmården sedan 

1996-1999: 

- I de 21 spelen i Kolmården har antalet revirhävdande tuppar i genomsnitt 

drygt halverats. 

- I 12 av lekarna har antalet tuppar minskat till mellan 0 st och 2 st. 

- Endast i en lek har antalet tuppar haft en betydande ökning. 

5

Antal revirhävdande tuppar 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

21 tjäderlekar i Kolmården 1993-2006 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

År 

Figur 1. Utvecklingen på 21 tjäderlekplatser i Kolmården, i genomsnitt en dryg halvering av 

antalet revirhävdande tuppar på spelplatserna under perioden 1993-2006. I 12 av lekarna har 

antalet tuppar minskat till mellan 0 st och 2 st. 

Linjetaxeringen längs de sex trianglarna i Kolmården visade på en genomsnittlig 

täthet strax under 3 tjädrar per km 2 . Ett resultat som ligger på samma 

nivå som andra inventerade områden i Småland och Östergötland men klart 

lägre än områden i norra Sverige. Vårt resultat kan möjligen störas något av att 

trianglarna inte har slumpats ut utan är belägna så att någon del av linjerna 

korsar en känd tjäderlek. Detta kan alltså göra att tätheten har blivit något 

överskattad. 

Tätheten i undersökta svenska populationer har uppskattats till ca 4-5 individer 

per km 2 (Svenska jägareförbundet 2005). Kolmårdens skogar består till stor del 

av tall vilket gör att vår inventering borde spegla bilden från ett skogsområde 

med goda förutsättningar för tjäderförekomst. Därmed kan det vara så att det 

dystra resultatet i Kolmården faktiskt speglar den nedgång som sker på 

nationell nivå. Dock verkar nedgången vara minst dubbelt så stor i Kolmården 

jämfört med nedgången på 10-20 % (Birdlife international 2004) i hela riket. 

Orsakerna till nedgången står framförallt att finna i brukandet av skogen, 

direkta eller indirekta effekter av trakthyggesbruket. De direkta effekterna 

består i att man fysiskt tar bort viktiga pusselbitar i tjädrarnas livsmiljöer t ex 

lekplatser, bryn längs myrar eller flerskiktade äldre tallskogar med blåbärsris 

(blåbärsmätarlarver är viktig kycklingföda). En viktig indirekt effekt av 

trakthyggesbruket är att rovdjurstätheten, framför allt räv, ökar då de stora 

6

gräsytorna på hyggena föder många smågnagare (åkersork och ängssork) – fler 

rävar hittar mer ägg och kycklingar (Persson 2005). Detta gör också att 

fluktuationer hos smågnagarpopulationerna påverkar rovdjurens tryck 

gentemot tjädern – år med mycket smågnagare mindre tryck på 

tjäderpopulationen och vice versa. Dessa orsakssammanhang gäller förstås 

också i Kolmården. Här pågår ett intensivt trakthyggesbruk med några få 

aktörer vars tjäderpolicy, eller avsaknad av tjäderpolicy, får ett stort genomslag 

på tjäderpopulationen. 

Ett annat problem för tjädern kan vara den massiva ökning av vildsvin som har 

pågått i Kolmården de senaste ca 5-10 åren. Orsakad bland annat av den 

omfattande utfodring som görs av jägare i viltvårdssyfte. Vildsvin är en 

effektiv allätare som skannar av skogsmarken efter allt ätbart t ex ägg och 

kycklingar av tjäder. 

Varför ska vi bry om tjädern? Förutom att tjädern är en utsatt art som kanske 

borde rödlistas i södra Sverige så har den ett högt symbolvärde, är lätt att 

känna igen och är dessutom en paraplyart vars krav på livsmiljön 

överinstämmer med många andra än mer hotade arter (Angelstam 2004). Med 

andra ord tar vi hänsyn till tjäderns behov kommer ett helt batteri andra arter 

som också lider av trivialiseringen och fragmenteringen av skogslandskapet att 

få bättre livsbetingelser. 

7

Linjetaxering av tjädrar i Kolmården 2006 

Metod 

Den metod som användes benämns finsk vilttriangel och är en etablerad metod 

för att taxera vilt, bland annat tjäder. Metoden används flitigt i Finland men 

även i Sverige. Sommardelen av den finska vilttriangeln är en form av 

täthetsuppskattning, som ger en absolut täthet av antalet individer. Genomförandet 

går till så att tre man går bredvid varandra med 20 meters mellanrum, 

i en så kallad tremannakedja (Helle et al 1996). Det bälte man täcker blir då 60 

meter brett. Personen i mitten går på den utmärkta triangelns sida och varje 

inventerare svarar för ett avsnitt om 10 m på båda sidor om gångriktningen. 

Figur 2. Varje sida på triangeln är tre eller fyra kilometer lång, vilket innebär att varje 

triangel räcker 9 eller 12 kilometers inventeringslinjer. 

Alla observationer registreras i en GPS. Observationerna delas in i två grupper: 

de som faller inom det 60 m breda huvudbältet och de som ligger utanför. Om 

man är tveksam till om observationen är innanför eller utanför bältet så stegar 

man in till mittlinjen. Tätheten av varje art (gäller framför allt fåglar som är 

lätta att upptäcka) räknas därefter ut genom att dela antalet observationer med 

den inventerade ytan. 

8

Karta 1. Tjädertaxering augusti-september 2006, 6 st 3x3 km finska vilttrianglar i Kolmården 

inventerades. 

Sex trianglar med 3 km sida taxerades under tiden 25/8-18/9 2006. GPS 

användes för att hålla linjen. Trianglarna var spridda i Norrköpings del av 

Kolmården, se karta. För fältarbetet krävdes ca 108 mantimmar. 

Resultat 

Tjäder påträffades längs tre av de sex inventerade trianglarna, 2 tuppar, 3 hönor 

samt 4 ungfåglar. Detta ger 2,8 individer/km 2 . Ett resultat som kan jämföras 

med data (individer/km 2 ) från andra delar av landet 2004 till exempel 

Storuman 9; Orsa 8,1; Garpenberg 5,5; Östergötland 1,6; Småland 2,5. 

Intressant att notera är att samtliga tjädrar påträffades på någon form av myr, 

tallrismosse, mer öppen myr och mindre surdråg. 

9

Inventering av tjäderlekar i Norrköpings 

kommun 1993-2006 

Metod 

Antalet revirhävdande tuppar anses, givet en jämn könskvot, spegla antalet 

funktionella häckningar eller ”par” (Ekblom 2006). Lekplatsinventeringarna 

genomförs under våren, framförallt i april. Varje lekplats besöks vid 2-3 

tillfällen. Gömslen används för att inte störa och därifrån kunna spana och 

lyssna efter inflog och tuppar på nattkvist. Revirhävdande tuppar och 

ungtuppar urskiljs eftersom endast revirtupparna räknas när spelplatsen 

värderas. 

10

Resultat - Västra Kolmården 

I området väster om Katrineholmsvägen finns för närvarande 8 kända tjäderlekar. 

Tabellen nedan visar antalet revirhävdande tuppar på respektive lek 

under perioden 1994-2006. 

Tjäderlek -93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 ca % 

Nr 1 8 8 11 1 2 -80 

Nr 2 3-5 5 3-6 6 4 0 

Nr 3 4 3 1 2 -50 

Nr 4 2 0 -100 

Nr 5 9 10 13 +40 

Nr 6 6-9 10 (5) 3-4 0 0 -100 

Nr 7 10 8-10 4 -60 

Nr 8 6 5-6 1 -80 

Tabell1. Tjäderlekar i Kolmården väster om Katrineholmsvägen 1994-2006. Kolumnen ”ca 

%” visar ungefärlig förändring av antalet tuppar från 1990-talet till 2006. Röda siffror är 

lekar med tydlig minskning av antalet revirhävdande tuppar. 

Karta 2. Tjäderlekar i Kolmården väster om Katrineholmsvägen 1994-2006, nr 1-8. Röda 

siffror är lekar med tydlig minskning av antalet revirhävdande tuppar. 

11

Lek nr 1 

• 2004 noterades 2 revirhävdande tuppar (Gustavsson och Gustafsson 2004 

a). Revircentrum finns redovisat på karta. 

• 2003 gjordes ett kort besök i juni av Norrköpings kommun. Spelhällar, 

spillning och tjäderbetade tallar noterades nära söder om den stora, centralt 

belägna våtmarken. 

• 2002 noterades 1 revirhävdande tupp (Gustavsson och Gustafsson 2002 a). 

Revircentrum finns redovisat på karta. 

• 1998 registrerades 11 revirhävdande tuppar (Natur och skog 1998). 

Rapporten innehåller protokoll från besöken samt karta med tupparnas 

revircentrum och lekplatsens avgränsning. 

• 1997 noterades 8 revirhävdande tuppar (Svensson 1999). Rapporten 

innehåller text om leken samt karta med tupparnas revircentrum och lekens 

avgränsning markerade. 

• 1996 rapporterade Hans Svensson om 8 tuppar på leken. 

Antal tuppar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 

Figur 3. Diagram över antal revirhävdande tuppar på tjäderlek nr 1. 

12

Lek nr 2 

• 2005 noterades 4 revirhävdande tuppar (Gustavsson och Gustafsson 2005). 

Tupparnas revircentrum finns redovisade på karta. 


a). Tupparnas revircentrum finns redovisade på karta. 


Tupparnas revircentrum samt lekens avgränsning är markerade på karta. 

• 1999 noterades 6 revirhävdande tuppar. Tidigare år har leken hyst 6 till 10 

tuppar (Svensson 1999). Rapporten innehåller text om leken samt karta 

med tupparnas revircentrum och lekens avgränsning markerade. 

• 1998 noterades 5 revirhävdande tuppar (Natur och skog 1998). Rapporten 

innehåller protokoll från besöken samt kartor med tupparnas revircentrum 

och lekplatsens avgränsning. 

• 1994 rapporterades om lek med 3-5 tuppar. 1996 angav Hans Svensson att 

lekplatsen flyttats något (koordinaten dock felsatt). 

Antal tuppar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 


13

Lek nr 3 

• 2006 noterades 2 revirhävdande tuppar samt 1 ungtupp (Gustavsson och 

Gustafsson 2006). Revircentrum finns redovisat på karta. 

• 2002 noterades 1 tupp (Gustavsson och Gustafsson 2002 a). Revircentrum 

finns redovisat på karta. 




innehåller protokoll från besöken samt karta med tupparnas revircentrum 


• 1997-99 registrerades som mest 3 revirhävdande tuppar (Svensson 1999). 

Rapporten innehåller text om leken samt karta med tupparnas revircentrum 

och lekens avgränsning markerade. 

Antal tuppar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 


14

Lek nr 4 

• 2006 fanns inga tjädrar vid lekplatsen (Gustavsson och Gustafsson 2006). 




Antal tuppar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 


15

Lek nr 5 

• 2005 noterades 13 revirhävdande tuppar (Gustavsson och Gustafsson 

2005). Tupparnas revircentrum finns redovisade på karta. 

• 2004 sommarinventerades lekplatsen och bedömdes hysa åtminstone 10 

revirhävdande (Gustavsson och Gustafsson 2004 b). 


• Minst 10 revir har registrerats vid olika inventeringar (Svensson 1999). 



Antal tuppar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 


16

Lek nr 6 


• 2005 noterades 0 revirhävdande tuppar, inga spår av tjäder överhuvudtaget 

(Gustavsson och Gustafsson 2005). 






• 1998 genomfördes en översiktlig inventering av området. Flera tecken på 

tjäderaktivitet noterades, bland annat 5 uppskrämda tuppar och 3 natträd 

med galltömningar (Natur och skog 1998). 

• 1996 noterades minst 10 revirhävdande tuppar (Svensson 1999). Rapporten 



• 1995 rapporterade Gunnar Ljunggren om att lekplatsen uppskattades hysa 

6-9 tuppar. 

Antal tuppar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 


17

Lek nr 7 


Tupparnas revircentrum finns redovisade på karta. 

• 2004 sommarinventerades lekplatsen och bedömdes hysa 5 revirhävdande 

(Gustavsson och Gustafsson 2004 c). 



• 1999 noterades minst 8 revirhävdande tuppar. Tidigare år har 4-6 tuppar 

registrerats (Svensson 1999). Rapporten innehåller text om leken samt 

karta med tupparnas revircentrum och lekens avgränsning markerade. 




Antal tuppar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 


18

Lek nr 8 

• 2005 noterades 1 revirhävdande tupp strax utanför lekens tidigare 

avgränsning (Gustavsson och Gustafsson 2005). Tuppens revircentrum 

finns redovisad på karta. 









Antal tuppar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 

Figur 10. Diagram över antal revirhävdande tuppar på tjäderlek nr 8. Streckad linje markerar 

nivå för livskraftig populationsstorlek. 

19

Resultat - Centrala Kolmården 

I området mellan Katrineholmsvägen och Krokek finns för närvarande 6-8 

kända tjäderlekar. Tabellen nedan visar antalet revirhävdande tuppar på 

respektive lek under perioden 1993 till 2006. 

Tjäderlek -93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 ca% 

Nr 9 5 12 5 6 2 -70 

Nr 10 10-12 28 20 12 0 2 -90 

Nr 11 12 12 3 2 3 2 2 -80 

Nr 12 1-2 1 0 0 - 

Nr 13 7 7 4 (0) 2 -70 

Nr 14 2 3 - 

Nr 15 15-20 13-16 10-11 8 8 3 3 0 -100 

Nr 16 5 8 10 5 3 -60 

Tabell 2. Tjäderlekar i Kolmården mellan Katrineholmsvägen och Krokek 1993-2006. 

Kolumnen ”ca %” visar ungefärlig förändring av antalet tuppar från 1990-talet till 2006. 

Röda siffror är lekar med tydlig minskning av antalet revirhävdande tuppar. 

Karta 2. Tjäderlekar i Kolmården mellan Katrineholmsvägen och Krokek 1993-2006, nr 9-16. 

Röda siffror är lekar med tydlig minskning av antalet revirhävdande tuppar. 

20

Lek nr 9 

• 2006 noterades 2 revirhävdande tuppar (Gustavsson och Gustafsson 2006). 




• 2002 noterades 6 tuppar (Gustavsson och Gustafsson 2002 a). Tupparnas 

revircentrum finns redovisade på karta. 







• "5 revirhävdande tuppar har registrerats" (Svensson 1999). Rapporten 

innehåller karta med tupparnas revircentrum och lekens avgränsning 

markerade. 

Antal tuppar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 


21

Lek nr 10 

• 2006 noterades 2 revirhävdande tuppar samt 1 ungtupp (Gustavsson och 

Gustafsson 2006). Revircentrum finns redovisat på karta. 

• 2005 fanns inga tjädrar vid lekplatsen (Gustavsson och Gustafsson 2005). 

• 2003 noterades 12 revirhävdande tuppar (Gustavsson och Gustafsson 

2003). Rapporten innehåller text om leken samt karta med tupparnas 

revircentrum och lekens avgränsning markerade. 

• 1999 registrerades 20 revirhävdande tuppar (Natur och skog 1999 och 

Svensson 1999). Rapporterna innehåller kartor med tupparnas revircentrum 

och lekens avgränsning markerade. Svenssons rapport innehåller även text 

om leken. 




• 1994 bedömdes området hysa 10-12 revirhävdande tuppar (Svensson 

m fl 1994). 7 av dessa var faktiska registreringar i östra delen medan övriga 

var troliga tuppar utifrån inventering av spelmärken. Rapporten innehåller 

text om leken samt karta med tupparnas revircentrum och lekens 


• 1984 observerade Jan Karlsson tjäder på flera platser i södra delen av 

lekplatsen. 

• 1980 observerade Jan Karlsson tjäder i sydvästra delen av lekplatsen. 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 


22

Lek nr 11 



• Hösten 2003 gjordes ett besök av Björn-Erik Holm, P-O Gustafsson och 

Thomas Gustavsson (Björn-Erik Holm muntl 2003-11-26). På den södra 

höjdryggen som löper parallellt med skogsbilvägen bedömdes det finnas 2 

eller möjligtvis 3 revir. I den norra delen fanns spelmärken efter 1 till 3 

tuppar. Området är dock så exponerat och isolerat från det södra området 

att det är tveksamt om det fungerar som lekplats. 





a). Revircentrum finns redovisade på karta. 


Revircentrum finns redovisade på karta. Inventeringsrapporten innehåller 

en längre text om lekens utveckling. 




innehåller text om leken samt karta med 11 av tupparnas revircentrum och 

lekens avgränsning markerade. 


Antal tuppar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 


23

Lek nr 12 


• 1999 registrerades inga revirhävdande tuppar (Natur och skog 1999 och 

Svensson 1999). 

• 1997 registrerades 1 revirhävdande tupp (Svensson 1999). Rapporten 



• 1996 rapporterade Hans Svensson om 1-2 tuppar på leken. 

Antal tuppar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 

Figur 14. Diagram över antal revirhävdande tuppar på tjäderlek 12. 

24

Lek nr 13 


a). Lekplatsen har förflyttats åt sydost. Revircentrum finns redovisat på 

karta. 

• 2003 gjordes ett besök på lekplatsen utan att några revirhävdande tuppar 

registrerades. Troligtvis har leken förflyttats - eventuellt åt öster (Hans 

Svensson, muntl 2003-06-11). 



• 1994 noterades 7 revirhävdande tuppar (Svensson m fl 1994). Rapporten 

innehåller text om leken samt karta med 8 tuppars revircentrum och lekens 


• 1993 rapporterade Hans Svensson om 7 tuppar på leken. Centrum av leken 

låg ca 100 m sydväst om 1994 års lek. 

• 7 revirhävdande tuppar har registrerats (Svensson 1999). Rapporten 



Antal tuppar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 


25

Lek nr 14 



• 1999 noterades 2 revirhävdande tuppar (Natur och skog 1999). Tupparnas 

revircentrum samt lekens avgränsning är markerade på karta. 

• 3 revirhävdande tuppar har registrerats (Svensson 1999). Rapporten 

innehåller karta med 4 tuppars revircentrum och lekens avgränsning 

markerade. 

• 1989 rapporterade Göran Andersson om en lek med 5 tuppar. 

Antal tuppar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 


26

Lek nr 15 


• 2002 noterades revirhävdande 3 tuppar (Gustavsson och Gustafsson 2002 

a). Revircentrum finns redovisade på karta. 


Revircentrum finns redovisade på karta. Rapporten innehåller en längre 

text om lekens utveckling. 



• 1998 och -99 noterades 8 revirhävdande tuppar (Svensson 1999). 






• 1997 fanns det 10-11 revirhävdande tuppar på leken (anteckning i Natur 

och skog 1998). 

• 1996 rapporterade Hans Svensson om 13 tuppar samt att leken flyttat något 

västerut jämfört med föregående år. 


innehåller text om leken samt karta med 17 tuppars revircentrum och 

lekens avgränsning markerade. 

• 1993 rapporterade Hans Svensson om 15-20 tuppar på leken. 

• I norra delen av myrkomplex registrerades 1984 en lek med 3-5 tuppar. 

Uppgift från Jan Karlsson. 

Antal tuppar 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 


27

Lek nr 16 

• 2003 besöktes lekplatsen under hösten. Området bedömdes fortfarande 

fungera som en tjäderlek, men var påverkat av den gallring som utförts för 

1-2 år sedan. Eventuellt skulle leken kunna ha dragit sig norrut, ner mot en 

svacka som ej påverkats av gallringen (Gustavsson 2003). 

• 2002 noterades 5 tuppar (Gustavsson och Gustafsson 2002 a). Tupparnas 

revircentrum finns redovisade på karta. 



• 1999 noterades minst 10 revirhävdande tuppar (Svensson 1999). För info 

om rapporten se nedan. 




• 1994 noterades 5 revirhävdande tuppar (Svensson m fl 1994 och Svensson 

1999). Rapporterna innehåller text om leken samt karta med 6 tuppars 

revircentrum och lekens avgränsning markerade. 

• 1993 rapporterade Hans Svensson om 2 lekar med vardera. 

Antal tuppar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 


28

Resultat - Östra Kolmården 

Tjäderlekar i Kolmården öster om Krokek redovisade från väster till öster. 

Tabellen nedan visar antalet revirhävdande tuppar på respektive lek under 

perioden 1993 till 2006. 

Tjäderlek -93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 ca % 

Nr 17 7 7 4-6 6 0 0 -100 

Nr 18 5 6 6 6 6 3 -50 

Nr 19 3-5 6 10 2 -80 

Nr 20 3-5 8-10 6 0 

Nr 21 7 7 3 -50 

Tabell 3. Tjäderlekar i Kolmården öster om Krokek 1993-2006. Kolumnen ”ca %” visar 

ungefärlig förändring av antalet tuppar från 1990-talet till 2006. Röda siffror är lekar med 

tydlig minskning av antalet revirhävdande tuppar. 

Karta 3. Tjäderlekar i Kolmården öster om Krokek 1993-2006, nr 17-21. Röda siffror är lekar 

med tydlig minskning av antalet revirhävdande tuppar. 

29

Lek nr 17 



Revircentrum finns redovisade på karta. Inventeringsrapporten innehåller 

en längre text om lekens utveckling. 












• 1984 registrerades 3-5 revirhävdande tuppar. Uppgiftslämnare är Jan 

Karlsson. 

Antal tuppar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 


30

Lek nr 18 







• 1994 och -95 noterades 6 revirhävdande tuppar (Svensson & Eriksson 1996 

och Svensson 1999). Rapporterna innehåller text om leken samt karta med 

tupparnas revircentrum och lekens avgränsning markerade. 

• 1993 rapporterade Hans Svensson om 5 tuppar på leken. 

Antal tuppar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 

Figur 18. Diagram över antal revirhävdande tuppar på tjäderlek nr 18. Streckad linje markerar 

nivå för livskraftig populationsstorlek. 

31

Lek nr 19 



• 1995 noterades 10 revirhävdande tuppar (Svensson & Eriksson 1996 och 

Svensson 1999). Rapporterna innehåller text om leken samt karta med 


• 1994 rapporterade Martin Eriksson om 6 tuppar på leken. Jämfört med 

1993 hade leken flyttat 2-300 m västerut och delat upp sig i två delar. 

• 1993 rapporterade Hans Svensson om 3-5 tuppar på leken. 

Antal tuppar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 


32

Lek nr 20 



• 1995 noterades 8-10 revirhävdande tuppar (Svensson & Eriksson 1996 och 

Svensson 1999). Rapporten innehåller text om leken samt karta med 


• 1993 rapporterade Hans Svensson om 3-5 tuppar på leken. Lokalen är 

felaktigt koordinatsatt knappt 1 km österut. 

Antal tuppar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 


33

Lek nr 21 



• 2003 gjordes ett kort besök i juni av Norrköpings kommun. Spelhällar, 

spillning och tjäderbetade tallar noterades inom området. Åtminstone tycks 

de 3-4 sydostligaste reviren från 1995 års inventering finnas kvar. 

• 2003 hittades inga indikationer på att tjäder nyttjar området för lek 

(Gustavsson och Gustafsson 2003). I efterhand har det dock konstaterats att 

inventerarna befann sig på fel plats. 

• 1999 tycks antalet revirhävdande tuppar på leken ha minskat (Svensson 

1999) 


• 1995 noterades 7 revirhävdande tuppar (Svensson & Eriksson 1996 och 

Svensson 1999). Rapporten innehåller text om leken samt karta med 


Antal tuppar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 


34

Resultat - Vångaskogarna 

Karta 4. Tjäderlekar väster om Vånga, nr 22-23. Röda siffror är lekar med tydlig nedåtgående 

trend. 

Lek nr 22 


Tupparnas revircentrum finns redovisade på karta. Inventeringsrapporten 

innehåller en längre text om leken. 

• 2000 hittades leken i samband med en översiktlig tjäderinventering av 

Vångaskogarna. Antalet tuppar bedömdes vara 5-6 (Svensson 2000). 

Tupparnas revircentrum och lekens avgränsning redovisas på karta. 

Lek nr 23 

• 2003 hittades inga indikationer på tjäderlek (Gustavsson och Gustafsson 

2003). Rapporten innehåller text om spelplatsen. 


2001). Inventeringsrapporten innehåller en längre text om området. 

• 2000 bedömdes området som en trolig lekplats i samband med en 

översiktlig tjäderinventering av Vångaskogarna. Antalet tuppar uppskattades 

till minst 3, men inventeringen var ej fullständig (Svensson 

2000). Tupparnas revircentrum och lekens avgränsning redovisas på karta. 

35

Resultat - Söder om Norrköping 

Karta 5. Tjäderlek söder om Norrköping, nr 24. Röda siffror är lekar med tydlig nedåtgående 

trend. 

Lek nr 24 



2003). Rapporten innehåller text om spelplatsen. 


2001). Inventeringsrapporten innehåller en längre text om lekens 

utveckling. 

• 1995 fanns 6-9 tuppar på leken. 

• 1994 rapporterade Gunnar Ljunggren om 3 tuppar på leken. 

36

Resultat - Yttre Vikbolandet 

Karta 6. Tjäderlekar på Vikbolandet, nr 25-26. Röda siffror är lekar med tydlig nedåtgående 

trend. 

Lek nr 25 


Rapporten innehåller karta med tupparnas revircentrum och lekens 





• 2002 hittades leken i samband med en översiktlig tjäderinventering av yttre 

Vikbolandet. Antalet tuppar bedömdes vara 4-5 (Gustavsson och 

Gustafsson 2002 b). Lekens avgränsning redovisas på karta. 

37

Lek nr 26 

• 2006 noterades 1 revirhävdande tupp (Gustavsson och Gustafsson 2006). 

Rapporten innehåller karta med tupparnas revircentrum och lekens 





• 2002 hittades leken i samband med en översiktlig tjäderinventering av yttre 

Vikbolandet. Antalet tuppar bedömdes vara 4-5 (Gustavsson och 

Gustafsson 2002 b). Lekens avgränsning redovisas på karta. 

Fler spel i Kolmården och på Vikbolandet? 

2002 genomfördes en översiktlig inventering efter tjäderlekar på yttre Vikbolandet. 

Utöver lek nr 25 och nr 26 hittades inga fler (Gustavsson och Gustafsson 

2002 b). Besökta områden finns redovisade på karta. 

Under lekperioden 2005 genomfördes en avsökning i områden med lämpliga tjädermiljöer. 

Urvalet gjordes med hjälp av fastighetskartan och bearbetade satellitdata avseende 

trädålder från Lantbruksuniversitetet i Umeå, så kallade kNN-data. 

Följande områden avsöktes: Fula kärret/Långmossen ca 2 km NO om Svängbågen, Komossarna 

ca 1 km V om Gullvagnen, Haggölen S om Haggölen, Bärsjön, Brunnsgölen 

ca 1 km SO Sörsjön, Statsmossen S om Fjällmossen samt Lunnsjön 1 km N om Lida. 

Tyvärr påträffades inga spår av tjäder i dessa områden. 

Referenser 

Anon. 1979: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar. 

Europarådet. 

Angelstam P, 2004: Habitat tresholds and effects of forest landscape change on the 

distribution and abundance of black grouse and capercaillie. Ecol. Bull. 51:173-187. 

Birdlife international, 2004: Birds in Europe: population estimates, trends and conservation 

status. Cambridge, UK: Birdlife conservation series No.12. 

Blank H, Andersson L & Jacobson C, 2005: Tjädern i Jönköpings län- beståndstrender och 

pilottest för att med satellitbild identifiera gynnsamma marker för tjädern. Länsstyrelsen i 

Jönköpings län, Meddelande nr 2005:11. 

Ekblom R, 2006: Ny vår för fågelinventeringar – En liten översikt av de vanligaste metoderna 

för att inventera fåglar. Sveriges ornitologiska förening, Studiefrämjandet, Uppsala universitet. 

Gustavsson T, 2003: Tjäderlekplatsinventering Norrköpings kommun. Inventeringen utförd 

under september 2003. Stenciler. 

38

Gustavsson T & Gustafsson P-O, 2001: Tjäderinventering. Norrköpings kommun. 

Inventering utförd mars – maj 2001. Stenciler. 

Gustavsson T & Gustafsson P-O. 2002 a: Tjäderinventering. Norrköpings kommun. 

Inventering utförd mars – maj 2002. Stenciler. 

Gustavsson T & Gustafsson P-O, 2002 b: Översiktlig tjäderinventering av yttre Vikbolandet. 

Kartor. 


Inventering utförd under april-maj månad 2003. Stenciler. 

Gustavsson T & Gustafsson P-O, 2004 a: Tjäderinventering. Norrköpings kommun. 

Inventering utförd under mars-april 2004. Stenciler. 

Gustavsson T & Gustafsson P-O, 2004 b: Tjäderlekplats – Ladukärret. Stencil. 

Gustavsson T & Gustafsson P-O, 2004 c: Tjäderlekplats – Holmsjögöl. Stencil. 


Inventering utförd under april-maj 2005. Stenciler. 

Gustavsson T & Gustafsson P-O, 2006: Tjäderinventering. Norrköpings kommun. 

Inventering utförd under april-maj 2006. Stenciler. 

Helle P, Linden H, Helle E & Wikman M, 1996: Wildlife triangle scheme in Finland: 

Methods and aims for monitoring wildlife populations. Finnish game res., 49:4-11, 1996. 

Hjort I, 1994. Tjädern – en skogsfågel: Skogsstyrelsen förlaget 1994. 

Natur och skog. 1998: Tjäderinventering i Östergötland 1998. Stenciler. 

Natur och skog. 1999: Natur och skogs tjäderinventering 1999. Sammanställning. Stencil med 

kartbilagor. 

Persson T, 2005: Tjädern och skogsbruket – effekter av skogsbruket på tjäderlekplatser i norra 

Skaraborg. Universitetet i Skövde, 20 p uppsats i ekologi 2005. 

Svensson H & Eriksson M, 1996: Tjäderinventering. Östkinds Häradsallmänning. 

Norrköping 96-02-05. Stenciler. 

Svensson H, 1999: Rapport angående tjäderinventering inom Norrköpings kommun. 

Kolmården. Stenciler. 

Svensson H, Eriksson M & Gustafsson P-O, 1994: Tjäder i Kolmården. 

Delområdesinventering av: Lösings Häradsallmänning. Norrköping 94-11-04. Stenciler. 

Svensson H, 2000: Översiktlig tjäderinventering av Vångaskogarna. Kartor. 

39

Rapportserien Natur i Norrköping 

Serien omfattar även nedanstående utgåvor. De kan beställas från Tekniska kontoret, 

Norrköpings kommun, 011-15 00 00. Rapportserien finns också på kommunens hemsida: 

http://www.norrkoping.se/ 

1:92 Bärsjöskogen – dokumentation och förslag till skydd 

Claes Svedlindh, Tomas Fasth, Dan Olofsson och Tommy Tyrberg 

1:93 Inventering av tickor i utvalda skogsområden i Norrköpings kommun 

Dan Olofsson, Svenska Ticksällskapet 

2:93 Fågelinventering av ekskogen vid Vilhelmsberg 

Tommy Tyrberg 

3:93 Fågelinventeringar vid Stora Runken, Landsjön, Övre och Nedre Sundet samt Sjöängen 

1991 

Göran Andersson, Göran Liljedahl, Robert Svensson, Juhani Vuorinen och Johan 

Zimmerman 

4:93 Fågelinventeringar vid Stora Roten, Viksjön och Hampsjön i Kolmården 1991 

Göran Liljedahl och Robert Svensson 

1:94 Naturinventering av skogsmarken sydväst om Bårlejasjön 

Anders Tingvall och Niklas Jansson 

2:94 Getåravinen – skoglig skötselplan med naturvärdesinventering 

Kristian Svedberg, Magnus Wadstein och Kennert Lindkvist 

3:94 Ringstad mosse – Inventering av fågelliv och kärlväxtflora 1993 

Hans Fält 

4:94 Åtgärdsprogram för havsöringsvatten i Norrköpings kommun 

Björn Tengelin 

5:94 Naturinventering av Kvillingeförkastningen 

Pia Kersna, Anders Tingvall, John Nilsson och Niklas Jansson 

6:94 Fladdermusinventering i Norrköpings kommun 1994 

John Askling och Håkan Ignell 

1:95 Inventering av tätortsnära natur i Norrköping 

Jens Johannesson 

2:95 Naturinventering av Djurön 

John Askling och Håkan Ignell 

40

3:95 Slätbakenförkastningen inom Norrköpings kommun, naturvärdesinventering 


4:95 Kartläggning av dammar kring Norrköpings tätort 

Karin Olsson 

1:96 Vedskalbaggsfaunan i tre ekområden i Norrköping 

Nicklas Jansson 

2:96 Naturinventering av 75 sjöar i Norrköpings kommun 

Jonas Edlund 

3:96 Fjärilsfaunan i Norrköping (Ingelstad, Skriketorp, Marmorbruket, Kolmårdsbranten) 

Vesa Jussila 

1:97 Nedre Glottern – en titt under ytan 

Jonas Edlund 

2:97 Vedskalbaggar i två ekområden, Norrkrog och Norsholm 


1:98 Bråvikenförkastningen inom Norrköpings kommun, naturinventering 


1:99 Sumpskogsinventering i Kolmården 

Mikael Hagström 

2:99 Skalbaggar – brandområdet i Glotternskogens naturreservat 


1:02 Grunda vegetationsklädda bottnar i Jonsbergs skärgård 

Jonas Edlund och Eva Siljeholm 

2:02 Död ved i Glotternskogen 

Anneli Gustafsson 

1:03 Vedskalbaggsfaunan kring gamla ekar på Malmölandet 


2:03 Vattenvegetationen i 14 grunda sjöar i Norrköpings kommun 

Peter Gustafsson 

3:03 Bedömning av långsiktig överlevnad för hotade arter knutna till ekar på Händelö 

Karl-Olof Bergman 

41

1:04 Rödlistade arter i Norrköpings kommun 

Anneli Gustafsson 

2:04 Roxen och Glan - Utvärdering av standardiserade provfisken sommaren 2001 

Magnus Dahlberg och Henri Engström 

1:05 Genetisk variation hos öring i små vattendrag kring Bråviken 

Jonas Pettersson, Johan Dannewitz, Tore Prestegaard & Irene Bystedt 

2:05 Inventering av skalbaggar i Norrköpings tätort - Klockaretorpet, Åbackarna, 

Himmelstalundsallén 

Håkan Ignell och Håkan Andersson 

1:06 Asp (Aspius aspius) i sjöar och vattendrag inom Finspångs, Linköpings och Norrköpings 

kommuner förekomst och förslag till faunavårdande åtgärder 

Peter Gustafsson 

2:06 Bottenfauna i Norrköpings kommun 2005, en undersökning av bottenfaunan på 12 

lokaler i rinnande vatten 

Anders Boström 

1:07 Inventering av tjäder i Norrköpings kommun 1993-2006 

Kaj Almqvist och Jonas Edlund 

42

Inventering av tjäder i Norrköpings kommun 1993 - 2006

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?