handelns kollektivavtal och lönebilaga - PAM

• arbetstagaren inte har förorsakat arbetsoförmågan uppsåtligen eller genom
grovt vållande.
Anmälningsskyldighet och läkarintyg
2. Arbetstagaren ska utan dröjsmål informera arbetsgivaren om sin frånvaro och
om möjligt hur länge den kommer att pågå. Om arbetstagaren försummar att
omedelbart informera om frånvaron antingen medvetet eller av slarv, börjar skyldigheten
att betala lön när meddelande ges. På begäran ska arbetstagaren förete
läkarintyg över sin arbetsoförmåga eller någon annan av arbetsgivaren godkänd
utredning över arbetsoförmågan.
Läkarintyg ska i första hand skaffas av företagshälsovårdsläkaren eller av annan
läkare som arbetsgivaren utser.
Intyg som hälsovårdaren eller sjukvårdaren ger anses godtagbart som bevis för en
sjukdom som varar högst 3 kalenderdagar om:
• arbetsgivaren inte har ordnat mera omfattande hälsovård än den lagstadgade
och inte har en företagshälsovård som täcker läkartjänsterna,
• arbetstagaren trots begäran inte har fått tid till läkarmottagning i den offentliga
hälsovården och arbetstagaren företett arbetsgivaren en utredning om
detta och
• det är frågan om en epidemiartad sjukdom (t.ex. influensa eller magsjuka).
Om arbetsgivaren har grundad orsak att tvivla att arbetstagaren är arbetsoförmögen,
kan arbetsgivaren be arbetstagaren skaffa ett nytt läkarintyg av en läkare
som arbetsgivaren utser som förutsättning för att lön betalas.
När arbetsgivaren utser den läkare som ska anlitas står arbetsgivaren för kostnaderna
för skaffandet läkarintyget.
Under en epidemi eller när tillgången på läkarservice inte är tillräcklig, kan företagshälsovårdaren
eller hälsovårdaren på basis av sina undersökningar ge sjukledighetsintyg
för högst 3 dagar åt gången. Intyget kan förnyas enbart av samma
hälsovårdare.
Lönebetalning
3. Lön betalas i samband med varje fall av arbetsoförmåga på följande sätt:
Anställningsförhållandets
längd vid insjuknandet
Den avlönade periodens längd
under 1 månad 50 % av lönen för karenstiden enligt
sjukförsäkringslagen
minst 1 månad sjukförsäkringslagens karenstid
minst 3 månader men under 3 år 4 veckor
3 år – under 5 år 5 veckor
5 år – under 10 år 6 veckor
minst 10 år 8 veckor
Den avlönade perioden är dock högst 3 månader oberoende av hur länge anställningen
varat, om arbetstagaren är arbetsoförmögen på grund av våld eller hot om
allvarligt våld som han har utsatts för i arbetet.
Karenstiden enligt sjukförsäkringslagen är dagen för insjuknandet och därpå följande
9 vardagar. När arbetstagaren på nytt insjuknar i samma sjukdom inom 30
dagar, är karenstiden dagen för insjuknandet (se punkt 4, recidiv).
Lön betalas för de arbetsdagar som ingår i perioden (se punkt 6, arbetstagare som
arbetar färre än 37,5 timmar).
Kvälls-, natt- och lördagstilläggen ingår i lönen för sjuktid om de hade intjänats
under arbetstagarens sjukperiod. Kvällstillägget för expediter och butiksanställda
för söndagskvällar i november och december betalas enkelt i lön för sjuktid.
Lördagstillägg för lagerarbete (enligt § 13 punkt 6) beaktas inte i lönen för sjuktid.
Arbetsgivaren betalar lönen för sjuktid direkt till arbetstagaren och ansöker om
sjukförsäkringsersättning.
Lokalt kan man avtala följande om utbetalning av lön för sjuktid:
• Full lön betalas för arbetsdagar som ingår i sjukförsäkringslagens karenstid.
• För arbetsdagar efter karenstiden betalas skillnaden mellan daglönen och sjukförsäkringsersättningen.
En utredning över dagpenningens storlek förutsätts
för betalningen.
Lön för sjuktid till följd av olycksfall i arbetet betalas alltid direkt till arbetstagaren
för en period med lön som bestäms på basis av anställningsförhållandets
längd.
40 Handelns kollektivavtal 1.4.2012–30.4.2014 Servicefacket PAM rf www.pam.fi
41