Hämta PDF (914 kb)

Stockholm, oktober 2006
3. Traditionellt ledarskap vs älskande ledarskap
Vad ger dessa teorier om människan och hennes växande oss för ledtrådar till hur en god
ledare bör vara? Vilken typ av ledare behöver ett företag för att blomma och utvecklas?
I det här avsnittet jämför jag ett traditionellt ledarskap med ett älskande ledarskap och
motiverar varför vi behöver ett nytt typ av ledarskap. Som bakgrund till jämförelsen beskriver
jag några av det moderna samhällets karaktärsdrag - ett samhälle i obalans.
Ett samhälle i obalans
Det är inte ovanligt att en svensk familj äter brasiliansk söndagsstek tillsammans med råris
från Indien iklädda plagg uppsydda i Shanghai. Den industriella revolutionen i början av
seklet påbörjade en systematisering och effektivisering av tillverkningsindustrin. Under slutet
av 1900-talet har vi dessutom varit med om en transportrevolution där produkter tillverkas
och transporteras till och från snart sagt vilken plats som helst i världen. Lägg där till Internet
som möjliggör för alla att på ett lätt sätt lägga ut sina produkter till försäljning. Det moderna
samhället utmärks av global konkurrens, små marginaler och ökad stress.
Med informationssamhällets alla tekniska kommunikationsmedel är vi dessutom överösta av
information och ständigt tillgängliga för andra människor. De flesta av oss har lite tid för
eftertanke, reflektion och varande. Det är inte många stunder på en dag som vi spenderar
tillsammans med oss själva, utan yttre stimulans från något eller någon.
Det verkar också som många av oss lider av dålig självkänsla. Med självkänsla menas det
värde vi sätter på oss själva som människor oavsett vad vi gör och presterar. Alexander
Perski, professor och stressforskare på Karolinska Institutet, menar i sin bok Ur balans att
mycket av den stressrelaterade ohälsa som breder ut sig beror på bristande självkänsla eller så
kallad prestationsbaserad självkänsla. En person med prestationsbaserad självkänsla kopplar
sitt värde till sitt presterande. För att behålla sin känsla av värde accelererar presterandet och
blir en ständig kamp att åstadkomma alltmer på allt kortare tid. ”Jag vet inte vart jag är på väg
men jag är säker på att jag kommer dit först.” Det blir ett presterande utan riktning eller
djupare mening.
Ett annat särdrag i dagens samhälle är en ökad narcissism. Sandy Hotchkiss skriver i sin bok
Men jag då?, att vi under de senaste 25 åren har normaliserat och kommit att hylla
narcissistiska symptom och karaktärsdrag. Hon menar att vår tids kulturella narcissism blåser
upp vårt ego och falska jag.
Samtidigt är det tydligt att många av oss bär på en andlig längtan, en längtan efter djup och
mening. Vi lever i en tid av sökande och överallt hörs orden ”se mig, se mig för här är jag”.
Vi längtar efter att bli sedda och speglade för den vi djupast är, att bli älskade. Sedan blandar
vi ihop det med att bli beundrade eller kända. I vår längtan efter att bli älskade blåser vi upp
våra egon så att vi kan glänsa och bli beundrade. Vi förstärker våra narcissistiska drag, får en
stark falsk självkänsla, en självkänsla som är baserad på våra prestationer och inte på den vi
är.
Projektarbete, Therese Hermansson, 710203-9323 sida 18 (35)