Hämta PDF (914 kb)

More documents

Recommendations

Info

Stockholm, oktober 2006 Dåtid, nutid och framtid Assagioli delade upp ägget i tre delar, det lägre omedvetna, det mellersta omedvetna och det högre omedvetna, illustrerade som det grå, ljusblå respektive gula delarna av ägget i figur 1.5. Det lägre omedvetna innehåller smärtsamma minnen som då var alltför svåra att hantera. En del av våra Det högre omedvetna Det mellersta omedvetna Det lägre omedvetna Det kollektiva omedvetna Fig. 1.5 Medvetandefältet delpersonligheter kan också gömma sig här. T ex kan det inre barnets sorg över en förlorad förälder finnas där utan att vi är medvetna om det. Det högre omedvetna har att göra med framtiden och en människas ännu ej uppnådda potential, möjligheter och så kallade transpersonella kvaliteter. Med transpersonella kvaliteter menas rena oförvanskade kvaliteter såsom kärlek, frihet och kreativitet. Som syns i bilden så kan en delpersonlighet också vara förpassade uppåt. T ex någons konstnärliga och kreativa ådra kan ha tryckts undan för skapandet av mer pragmatiska färdigheter. Det mellersta omedvetna består av lättillgängliga minnen eller delar som personen just nu inte är medveten om, men som hon lätt kan ta kontakt med. På jobbet är det ”karriäristen” som får utrymme och väl hemma med barnen är det ”mamman” och hennes egenskaper som är aktiv. Den aprikosa cirkeln runt Jaget representerar medvetandefältet, det material som just nu är medvetet. Du är t ex nu medveten om bokstäverna och texten på det här pappret, de tankar du får när du läser det här, hur du sitter, dina känslor etc. I modellen är linjerna som skiljer de olika områdena åt streckade. Det symboliserar dynamiken och transpararens dem emellan. Något som är i det lägre omedvetna kan plötsligt komma upp i den medvetna delen, osv. Psykosyntesen ser på människan som en del i något större. Det symboliseras med att äggets yttre gräns också är streckad. Runt ägget finns det som Assagioli kallade det kollektiva omedvetna. Där finns bilder, präglingar och värderingar som vår kultur, gruppnormer och släktled bidrar med. Primal wound lojala soldater För att utveckla ett stabilt Jag i kontakt med Självet behöver en människa växa upp med en tillräckligt god omvårdare. En eller flera personer som kan vara externt enande center och på så vis stärka och bejaka vår relation med Självet. En sådan person håller ett så kallat bifokalt seende. Projektarbete, Therese Hermansson, 710203-9323 sida 8 (35)
Stockholm, oktober 2006 Att hålla ett bifokalt seende innebär att från sitt icke dömande, accepterande Jag se en annan människas personlighet med hennes egenskaper, känslor, tankar, blockeringar och utmaningar och samtidigt hennes gudomliga Själv med dess gryende potential. Fig 1.6 illustrerar ett bifokalt seende. En person som utgör ett externt enande center är i relation med sitt eget Själv när hon möter en annan människa. På så vis hjälper hon den andre att få kontakt med sitt Själv. Potential Personlighetens förmågor, blockeringar och hinder Fig. 1.6 Så småningom kan personen på egen hand upprättahålla kontakten med sitt Själv och har då ett internt enande center. Utöver föräldrarna kan även släkt, vänner, grannskapet, naturen, djur eller andliga sammanhang utgöra ett externt enande center. Om vi växer upp med tillräckligt bra omvårdare utvecklar vi ett stabilt Jag med en anknytning till vårt högre Själv och vår sanna potential. Men de flesta av oss upplever mer eller mindre brott i relationen mellan Jag och Själv. När omvårdaren misslyckas med att spegla barnets olika aspekter såsom känslor, vilja etc., upplever barnet en känsla av att vara fel, en känsla av att inte vara, inte existera. Det som ursprungligen kom från barnet, från barnets Själv blev inte mottaget. Eftersom de inte ser mig är jag inget att se. Den känslan är outhärdlig och barnet gör allt för att undvika den. Barnet utvecklar då ett försvar i form av en överlevnadsdelpersonlighet, en lojal soldat som har egenskaper, känslor och vilja som är accepterade och sedda. De kvaliteter, känslor och egenskaper som inte är accepterade eller sedda förträngs. I vissa familjer kan sorg och ilska vara förbjudna känslor och i andra familjer kan det vara glädje, framgång och stolthet som är fult. Medan ilska och sorg förträngs ned till det lägre omedvetna så förpassas glädje och kärlek till det högre omedvetna. Det är på det här sättet som personligheten byggs upp runt vad omgivningen förväntar sig och inte runt barnets egna inre flöde. Kontakten mellan Jag och Själv är bruten. Överlevnadspersonligheten är formerad efter omvärlden och inte efter vad som kommer inifrån, och kallas ofta för det falska Jaget. Om försvaren eller de lojala soldaterna är väldigt dominanta kan de ibland helt ta över en människas psyke. I så fall fattar en individ sina beslut enbart utifrån rädsla för att vara fel, bli lämnad eller på annat sätt sårad. Enligt psykosyntesteorierna har människan då ingen kontakt med sitt sanna Jag utan styrs av sitt falska Jag. Projektarbete, Therese Hermansson, 710203-9323 sida 9 (35)
Page 1 and 2: Stockholm, oktober 2006 Släpp kont
Page 3 and 4: Stockholm, oktober 2006 INLEDNING .
Page 5 and 6: Stockholm, oktober 2006 1. Människ
Page 7: Stockholm, oktober 2006 kan alltså
Page 11 and 12: Stockholm, oktober 2006 Samarbeta m
Page 13 and 14: Stockholm, oktober 2006 2. Vad är
Page 15 and 16: Stockholm, oktober 2006 VARA Kärle
Page 17 and 18: Stockholm, oktober 2006 Avancerad e
Page 19 and 20: Stockholm, oktober 2006 Morgondagen
Page 21 and 22: Stockholm, oktober 2006 Om man ser
Page 23 and 24: Stockholm, oktober 2006 Demokratisk
Page 25 and 26: Stockholm, oktober 2006 idéer om h
Page 27 and 28: Stockholm, oktober 2006 En älskand
Page 29 and 30: Stockholm, oktober 2006 Exempel på
Page 31 and 32: Stockholm, oktober 2006 Motstånd h
Page 33 and 34: Stockholm, oktober 2006 Under det h
Page 35: Stockholm, oktober 2006 6. Slutsats

Hämta PDF (914 kb)

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?