Protokoll från Socialdemokraternas kongress ”Tillväxt för välfärd”

More documents

Recommendations

Info

44 hela gruppen var på gång godkändes detta. Formellt bör man kanske inte göra så. Det inträffade en väldigt tråkig historia när det gällde ett av de skånska ombuden. När hon kom fram till Arlanda fick hon reda på att en nära familjemedlem hade blivit svårt sjuk. Hon vände därför, och man har i stället kallat in en suppleant. Egentligen får man inte ersätta ombud med suppleanter när kongressen väl har kommit i gång. Jag vill ändå väcka frågan, därför att det var nog inte korrekt att man godkände och prickade av de delegater som inte hade kommit till Folkets Hus. Dessutom hände det här exceptionella innan vi hade kommit i gång med det egentliga kongressarbetet. Jag skulle vilja föreslå att vi godkänner att man från Skånes sida ersätter ombudet Birgitta Nilsson med Sune Malmgren, i medvetande om att vi töjer något på bestämmelserna. Förslag Följande förslag förelåg: att Skånes ombud Birgitta Nilsson ersätts av Sune Malmgren. Beslut Kongressen beslöt: att bifalla enligt kongressordförandens förslag till ändring i det skånska ombudslistan. Dagordningspunkt 8 Förslag till politiska riktlinjer: Dagordningspunkt 8.1 Trygga och nyfikna människor skapar tillväxt Föredragning Pär Nuder, partistyrelsens föredragande: ”För socialdemokratin är människan målet – hennes utveckling och frihet, hennes törst att lära och bilda sig, hennes vilja att växa och spränga gränser, hennes ansvarskänsla för kommande generationer, hennes solidaritet och kärlek till andra människor.” Så inleds våra politiska riktlinjer. Låt oss inte glömma bort denna portalmening i det virrvarr som vi nu har framför oss i form av riskkapital och exportfrämjande, sysselsättningsmarginal och grundforskning, kluster och pendlingsbidrag, validering och innovationssystem. Visst är det viktigt att kunna svara på frågan hur. Men minst lika viktigt är att kunna besvara frågorna varför och varthän. Vi måste kunna visa att de förändringar som vi vill åstadkomma har ett bestämt syfte, ett uttalat mål. För nästan på dagen 40 år sedan uttrycktes just detta. Olof Palmes klassiska ord förpliktigar än i dag: ”Politik – det är att vilja något. Socialdemokratisk politik det är att vilja förändringen därför att förändringen ger löften om förbättring, näring åt fantasi och handlingskraft, stimulans åt drömmar och visioner.” Men hur är det egentligen i dag? Är Sverige fantasins och drömmarnas land, ett land i förändring, i förbättring? Eller kännetecknas dagens Sverige av fruktan för förändring, eftersom den egna erfarenheten säger att förändringar tycks förebåda försämringar, inte förbättringar? Gunnar Jansson, ombud från Västervik, vet nog vad jag talar om. Över 500 anställda får gå när Electrolux-fabriken läggs ned. Globaliseringsvågen sköljde med väldig kraft över Västervik den 12 februari. Ann-Sofie Andersson från Östersund förstår säkert också resonemanget. Högarnas skola i Östersund har lagts ned, Rissnas och Albackens skola i Bräcke likaså. Underlaget är för litet – barnbrist, elevbrist. Befolkningen glesas ut. I Jämtland vet man vad den demografiska utmaningen handlar om. Men i grunden är stora förändringar inget nytt. Sverige har gått igenom omvälvande förändringar förr. Strukturomvandlingar har kännetecknat det moderna Sveriges framväxt. Sjuhäradsbygden och tekoindustrin. Bergslagen med gruvorna och stålverken. Västkusten och varvskrisens 70-tal. Minns Värmland då bruken slog igen i Fryksdalen. Kom ihåg demonstrationstågen då regementena lades ned. Men det gamla har ofta ersatts av nytt. Res till Lindholmen och Eriksberg i Göteborg, där varvskranarna stod på rad längs Göta älv. I dag finns nya bostäder, ett nytt campus, sida vid sida med världsledande hightech-industrier och små, växande företag. Far till Växjö och besök det gamla regementet. Där jobbar i dag 1 000 personer, mot 400 då reveljen gick för sista gången 1988. Åk till den gamla industristaden Södertälje, där det i dag på Astra- Zenecas anläggningar finns ett större universitet än Kungliga Tekniska Högskolan räknat i antalet utbildade forskare. Varför har Sverige klarat stora förändringar och omfattande strukturomvandlingar bättre än många andra länder? Det finns flera orsaker. Vi har byggt ett samhälle där trygghet och utveckling har gått hand i hand och förstärkt varandra. Trygga människor har vågat möta det okända, det nya. 45
46 Vi har format ett samhälle där arbetsmarknadspolitik, kollektivavtal och trygghetsförsäkringar har slagit bryggor i övergången mellan det gamla och det nya. Vi har släppt fram idéerna, nytänkandet, vetenskapsmän och forskare, uppfinnare och innovatörer. Vi har insett att ett litet land måste vara öppet mot omvärlden, inte har råd med stora konflikter, måste använda ny teknik i människans tjänst. Allt detta gäller, och allt detta ska vi diskutera under de här dagarna. Men det svåra är inte att blicka tillbaka. Det riktigt svåra är att utgå från dagens nya förutsättningar, och de är annorlunda. Det är inte längre enskilda, isolerade branscher som påverkas kraftigt av internationaliseringen. Vår tids globalisering är så mycket kraftfullare, så mycket snabbare. ”Pengarna styr, i dagens globalisering, kanske mer än någonsin”, som Anna Lindh sade i Almedalen i fjol. Det gemensamma rummet är så mycket större, både i våra egna medvetanden och som att definiera ett företags hemmamarknad. Det är inte heller möjligt att förlita sig på att den arbetsföra befolkningen kommer att växa med automatik som den gjorde under guldåren på 50och 60-talen. Det som ligger framför oss är motsatsen i form av stora generationer som går i pension samtidigt som födelsetalen, även om de så sakteliga stiger. Det är dessutom – och kanske framför allt – inte längre möjligt att fortsätta att leva som vi gör i den rika världen. Väldiga ekonomiska klyftor finns inom och mellan länder som leder till starka sociala spänningar. Stora utsläpp här, omfattande ökenutbredning där, smygande klimatförändringar för oss alla – vi riskerar att förgöra livet självt på planeten jorden. Alltså: Globaliseringen ställer nya krav. Allt färre ska försörja alltfler. Den globala utvecklingen är inte hållbar. Det är med dessa insikter för ögonen och med målet inskärpt om alla människors frihet och trygghet som diskussionen om medlen kan börja. Men först ska vi behandla de ideologiska utskottspunkterna för vår tillväxtpolitik. Ni som är kommunalpolitiker kan berätta om hur sambanden ser ut, hur ni på förmiddagarna ägnar er åt företagsetableringar som är en förutsättning för växande skattebaser och hur ni på eftermiddagarna ägnar er år dagisutbyggnad som är en förutsättning för att företagsetableringarna ska bli av. Dessvärre kan ni också berätta om att när tillväxten är låg hinner ni varken med det ena eller det andra. Då reduceras förtroendeuppdrag till en jakt efter kostnader i den kommunala budgeten. Var det, det vi drömde om när vi gick med i SSU? Ni som är fackligt aktiva kan berätta att utan tillväxt blir det inga reallöner att förhandla om och inte heller någon möjlighet att utjämna orättvisa löneskillnader. Och ni som var med när tillväxten var negativ i början av 90-talet, ni kan berätta om de förödande konsekvenserna för trygghet och rättvisa som nolltillväxtens samhälle förde med sig. Jämför med högern. Minns ni hur de – på den tiden när de vågade tala om vad de egentligen tycker – hur de talade om en närande och tärande sektor. Tanken var den att den privata sektorn skapade resurserna och de offentliga sektorerna förbrukade dem – så oerhört inskränkt. Åk till exempel till Trollhättan och tala med dem som jobbar på Saab. De kan berätta hur viktigt det är att vi skattebetalare satsar miljardbelopp så att väg 44 och 45 kan byggas ut. Eller åk till vilken skola som helst och inse att välutbildade barn och ungdomar är grunden för tillväxt i kunskapssamhället. Eller åk till Linköpings universitet och Mjärdevi Science Park och tala med forskarna och företagarna som arbetar tillsammans för att minska avståndet mellan idé och förverkligande. Vi socialdemokrater inser och förstår sambanden mellan offentliga och privata intressen. Det gör inte högern. Inte heller har man förstått att alla är bättre än några, att alla människors möjligheter att bidra till samhällets utveckling måste tas till vara. Vi blir alla rikare om ingen slås ut. Vi får alla ett bättre liv om vi vet att också andra har möjligheter och att ingen lämnas efter. Tillsammans når vi längre än var och en för sig. Inte heller har högern förstått att tillväxt är möjlig och nödvändig i hela landet. Sverige är litet och stort på en och samma gång. Vi är 9 miljoner invånare som lever på en 450 000 kvadratkilometer stor yta. Thailand är till ytan lika stort som Sverige, men har 61 miljoner invånare. För att hålla samman ett så glest befolkat land som Sverige duger det inte med att bara skapa förutsättningar för tillväxt i vissa landsdelar och sedan fördela resurserna jämnt över landet. Det kommer ovillkorligen att leda till motsättningar. Det krävs i stället tillväxtnoder runtom i hela landet och att vi lyckas vända lägesnackdelar till lägesfördelar. Inte heller har högren förstått att tillväxt inte är acceptabel till vilket pris som helst. Utslitna människor och utsliten miljö kan aldrig accepteras i ekonomiska kalkyler som gör anspråk på att vara hållbara. Skiljelinjerna är tydliga även i tillväxtpolitiken. Men, partivänner, på en punkt har skiljelinjen dessvärre blivit suddig, blivit mindre tydlig. Jag tror – som Göran var inne på i sitt inledningsanförande – att även vi socialdemokrater har påverkats av 1980-talets nyliberalism utan att själva ha märkt det. Vi har dåligt självförtroende och använder inte de verktyg som faktiskt står oss till buds. Ibland får jag intrycket av att vi går in i våra kök och ser till annat än det som vi köpte på 80-talet: mikrovågsugnen, bakmaskinen och den första generationens teflonstekpanna. Med den utrustningen klarar vi av att värma en färdiglagad pizza, baka fyrkantiga limpor – ni minns hur de blev med bakmaskinerna – och steka upp en färdigskuren pyttipanna. Samtidigt finns alla gamla, beprövade köksredskap kvar. Men de är ofta 47
Page 1 and 2: Protokoll från Socialdemokraternas
Page 3 and 4: 6 Välkomna också alla gästande k
Page 5 and 6: 10 För oss socialdemokrater har de
Page 7 and 8: 14 de nyliberala idéerna också fr
Page 9 and 10: 18 Vad det handlar om för vår del
Page 11 and 12: 22 Norra Älvsborgs partidistrikt G
Page 13 and 14: 26 Yemen Socialistpartiet: Mansur R
Page 15 and 16: 30 Karlsson, Håkan Linnarsson, Eva
Page 17 and 18: 34 Dagordningens punkt 4.3 Faststä
Page 19 and 20: 38 Föredragning och förslag Åke
Page 21: 42 kommer vi att hålla väldigt h
Page 25 and 26: 50 förverkliga från 2002 års val
Page 27 and 28: 54 komma in på arbetsmarknaden och
Page 29 and 30: 58 Min uppfattning är att kulturen
Page 31 and 32: 62 Rainor Melander, Västernorrland
Page 33 and 34: 66 Det jag yrkar avslag på, ett po
Page 35 and 36: 70 Helene Pettersson, Jönköpings
Page 37 and 38: 74 leder också till ökad konkurre
Page 39 and 40: 78 Vi har en stark lagstiftning. Vi
Page 41 and 42: 82 Så länge jag har varit aktiv h
Page 43 and 44: 86 till att det i stället ska stå
Page 45 and 46: 90 Fortsättningsvis under samma pu
Page 47 and 48: 94 Det låter kanske lite konstigt
Page 49 and 50: 98 Normalt kostnadsförs alla satsn
Page 51 and 52: 102 Jag tycker därför att vi ska
Page 53 and 54: 106 svårt att tro att man kan vara
Page 55 and 56: 110 sektorn. Det här får självkl
Page 57 and 58: 114 konjunkturen framåt ser hyfsad
Page 59 and 60: 118 Ann-Britt Ljungberg, Kalmar, vi
Page 61 and 62: 122 Ardalan Shekarabi, på sidan 41
Page 63 and 64: 126 Forskning har visat att deltaga
Page 65 and 66: 130 Jakob, det var inte meningen at
Page 67 and 68: 134 förhindras. 50 procent av pers
Page 69 and 70: 138 Elisabeth Svedestad, Göteborg:
Page 71 and 72: 142 Martina Andersson, Kalmar län:
Page 73 and 74:
146 att avslå Fredrik Lunds tillä
Page 75:
150
show all

Protokoll från Socialdemokraternas kongress ”Tillväxt för välfärd”

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?