Protokoll från Socialdemokraternas kongress ”Tillväxt för välfärd”

More documents

Recommendations

Info

60 Anna Berger Kettner, Stockholms arbetarekommun: Vårt parti har alltid burits av framtidstro. Från början var det här en tro mot alla erfarenheter. Allt livet lärt människorna i generationer var att samhället var oföränderligt; det kunde inte ändras i riktning mot rättvisa. När våra tidiga partikamrater beskrev en framtid där inte bara rikas barn skulle få en chans till utbildning och mer än en möjlig framtid, var det ett nästan dåraktigt hopp, ett hopp med tro på under. Men framtidstron bar. Rättvisan blev en mäktig tillväxtmotor. Resurserna växte, och de kunde delas. Människors livsmöjligheter kunde utvidgas. Rättvisa och tillväxt blev varandras pådrivare. Någonstans på vägen kom vårt partis framtidstro att byta karaktär. Den blev, som Pär tidigare så tydligt beskrev, alltmer erfarenhetsbaserad. Erfarenheten säger oss att det blir lite bättre vartefter tiden går. Det är som Robert Lind i Hasse Alfredsons sketch: Han har väl alltid funnits, så har det väl alltid varit. Men en erfarenhetsbaserad framtidstro räcker inte när vi ska möta den osäkerhet som alltid varit människans. En dov känsla av osäkerhet tränger sig på. Varje förändring blir ett hot. Vad gör det med ett rebelliskt, upproriskt frihetligt parti som vårt? Därför yrkar jag på förändringar enligt ett inlämnat förslag, på sidan 7 rad 27 och flera följande, så att de här sammanhangen kan skrivas in i texten. Pär verkar ändå vara inne på tanken, så vi kanske kan få partistyrelsens bifall. Även på sidan 8 behövs ändringar av avsnittet Allt färre ska försörja allt fler. Där måste det bli mycket tydligare att det som egentligen är självklart, att när människors förmåga refuseras bara för att de är av fel sort slösar vi bort samhällets viktigaste resurser. Det är inte bara fel, utan det är också ekonomiskt fullständigt korkat. Vi ser i dag förbi människor som om de vore luft, som om de inte fanns. Det är, partivänner, oss ovärdigt. Vi kan bättre än så. Jag yrkar bifall till mina förslag och också till Britta Lejons förslag om jämställdhet, som måste in i samma avsnitt. Helene Pettersson, Jönköpings län: Allt fler ska försörja färre. Eller allt färre ska försörja fler. Det är en svårlöst ekvation, precis som det skrivs i förslaget till politiska riktlinjer. Men det är också belagt att arbetsmarknaden i dag ställer högre krav på utbildning och kunskap hos dem som jobbar. Hur ska vi få detta att gå ihop? Och framför allt: Hur ska vi få människor att orka arbeta under en längre tid i sitt liv? Det är också konstaterat vilka som har svårast att klara en lång tid i arbetslivet. Det är oftast de som inte får eller har möjlighet att växla mellan olika uppgifter, eller som inte får möjlighet att komplettera och få stimulerande kompetensutveckling. I dag är det inte heller givet att man stannar kvar på en arbetsplats hela livet. Om man känner en grundtrygghet vågar man också växla mellan olika arbeten. Vi tror att det är bra att man också kan växla mellan arbete och utbildning under hela livet och inte bara dela upp det i olika perioder. Som ungdom ska du studera, i vuxenlivet arbetar du och som pensionär stannar du hemma. Vi har i dag endast möjlighet att få studiestöd eller ta studielån under en begränsad tid i livet. Nu är det förslag på en ändring i riktlinjerna lite längre fram, och det är jag mycket tacksam för. Men vi har också en studieledighetslag som dessvärre inte heller är heltäckande, utan ger arbetsgivarna möjlighet att begränsa vad du vill studera och när du vill göra det. Det är viktigt att vi som socialdemokrater värnar hela människan under hela livet, och därför vill vi yrka på ett tillägg i den inledande delen av de politiska riktlinjerna, eventuellt på sidan 8 rad 33, men passar det bättre in på något annat ställe är vi öppna för det. Vi vill ha tillägget: För att minska risken för utslagning på arbetsmarknaden bör det finnas möjlighet att växla mellan arbete och utbildning. Jan-Anders Palmqvist, Blekinge: I näringslivet stiger produktiviteten kontinuerligt, bland annat tack vare teknisk utveckling och rationaliseringar. Därmed stiger också företagens lönebetalningsförmåga. Men i den typ av verksamhet som bedrivs i den kommunala sektorn, med en hög arbetskraftsintensitet, är möjligheterna till produktivitetsökningar inte lika stora. Eftersom det av flera skäl är rimligt att de offentliganställda ska hålla jämna steg med näringslivet i sin löneutveckling blir den offentliga produktionen allt dyrare i förhållande till den privata, inte på grund av att den är offentlig utan på grund av att den typen av produktion är så arbetskraftsintensiv, oavsett om den drivs i offentlig regi eller läggs ut på andra driftsformer, privata eller kooperativa. Det innebär att en större andel av samhällets inkomster måste tillföras den offentliga sektorn genom skatter. Om produktionen av välfärdstjänster hålls tillbaka av svårighet eller ovilja att ta ut högre skatter kommer det att uppstå en växande förlust av välfärd. Inkomster som annars skulle ha använts till vård, skola och omsorg kommer att användas till andra konsumtionsvaror. Därför föreslår jag en ändring på sidan 9 rad 35, det stycke som börjar med ”Hög tillväxt”. Ändringen lyder så här: En ökad tillväxt som leder till fler jobb, skapar större förutsättningar att bedriva en rättvis fördelningspolitik. Varje procentenhet som tillväxten ökar förstärker hushållens köpkraft till privat konsumtion med cirka 10 miljarder kronor och den offentliga sektorns skatteintäkter med lika mycket. En stor del av dessa ökade skatteintäkter går visserligen åt till att finansiera offentliganställdas löneökningar, vilket är nödvändigt för att den offentliga sektorn ska i framtiden kunna konkurrera med det privata näringslivet om arbetskraften. Men genom en ökad tillväxt skapas också förutsättningar att kunna öka den skattefinansierade offentliga konsumtionens andel av den totala konsumtionen med en bibehållen eller ökad köpkraft för privat konsumtion, även om det samlade skatteuttaget måste öka. Jag yrkar bifall till detta ändringsyrkande. 61
62 Rainor Melander, Västernorrland: Jag har ett ändringsyrkande på den här punkten, trots att jag tycker att det redan är ganska bra skrivet. Men även det som är bra kan bli ännu bättre. På sidan 9 rad 8 vill jag att det ska stå: Fred och gemensam säkerhet hotas av kärnvapenstaters strävan efter världsherravälde, terrorism i alla dess former, diktatur och förtryck. Det är viktigt att poängtera varför dessa stater är ett hot. Med uttrycket ”terrorism i alla dess former” menar jag både fristående terrorgrupper och deras dåd och den terror som bedrivs i olika staters regi. Med det yrkar jag bifall till mitt yrkande. Sekreterare: Runa Dahlström och Ingvar Wallin Denise Bergström, Västmanland: Det är en mycket bra inledningstext, och jag ska vara väldigt kort, men jag ser en liten olycklig skrivning i den här texten. Stycket på sidan11, rad 30 handlar om en moralisk uppryckning, skrupelfria arbetsgivare och så vidare. I slutet av den meningen står det att vi ska stävja detta och att vi också ska få bort fusket med a-kassan. Jag tycker att det är olyckligt att vi pekar ut en väldigt utsatt grupp. Jag vill helt enkelt ta bort ordet a-kassa och ersätta det med att vi ska förhindra fusket med våra socialförsäkringssystem. Det är mitt yrkande som jag yrkar bifall till. Jan-Olof Johansson, Halland: På sidan 8, rad 34 står det: Arbetslinjen ska vara en överordnad princip för den socialdemokratiska tillväxtpolitiken. Ställer vi upp på det ska vi också ha verktyg för att kunna genomföra detta. Därför har jag ett tilläggsyrkande till den texten: För att arbetslinjen som princip och målsättning ska bli framgångsrik kommer vi också att förutsättningslöst utveckla våra verktyg. Arbetsmarknadspolitiken är därvid av strategiskt avgörande betydelse. Vi vill utveckla denna så att den bättre kan anpassas till regionala och lokala förutsättningar med ett starkt statligt engagemang. Regelsystemet inom arbetsmarknadspolitiken ska därför reformeras. Dagens olika regelsystem har också ibland sinsemellan målkonflikter vilket ska undanröjas. Det är det sista jag vill betona. Ska vi vara överens om att arbetslinjen är överordnad, då ska vi också ha en fungerande arbetsmarknadspolitik som slår fast det. Vår erfarenhet från Halland är att vi inte har det i dag. De verktygen och regelsystemen skulle inte klara den besiktning som Göran Persson pratade om i sitt inledningsanförande. Jag återkommer under avsnitt 4 med de goda exemplen på hur man kan samverka runtomkring arbetsmarknadspolitiken i Halland. Jag yrkar bifall till mitt förslag. Gunnar Jansson, Kalmar län: Med de ändringsförslag som vi har fått ta del av kommer detta säkert att bli ett väldigt bra dokument när det gäller tillväxtfrågor. Men det jag saknar lite grann är detta med det kooperativa. Jag antar förslaget om man också för in det kooperativa i det här materialet. På sidan 10, rad 42 vill jag tillfoga efter enmansföretag: Vi vill måna om mångfalden i företagen och därför också främja kooperativa företag och andra verksamheter inom den sociala ekonomin. På sidan 11, stycket efter rad 27 om att utveckla det sociala kapitalet: Det sociala kapitalet handlar om förmåga att samverka baserat på förtroende och samsyn mellan människor, organisationer, företag och det offentliga. Genom ökad tillit och sammanhållning stärks det sociala kapitalet. Detta leder också till ökad konkurrenskraft och tillväxt. Den svenska folkrörelsekulturen och företagen inom den sociala ekonomin är en viktig del av det sociala kapitalet och fångar upp människors engagemang till förändring. Utveckling är grunden för det medskapande som är avgörande för att utveckla samhället. På sidan 11, efter rad 27 vill jag tillfoga: Det behövs riktlinjer för företagens etiska och samhälleliga ansvar. På sidan 11, rad 37, efter det som slutar med landsändar vill jag tillfoga: Folkrörelser och föreningsliv har en viktig roll för att skapa sammanhållning och göra människor delaktiga. Phia Andersson, Älvsborgs Södra: På sidan 8, raderna 32 och 33 står det: Människor måste uppmuntras och ges möjlighet att börja arbetet tidigare och stanna kvar några år till i arbete. I dag är situationen den att alltför många inte har resurser nog för att hänga med i den takten. I stycket om globalisering står det också att det ska gå fortare, bli effektivare och att vi ska producera mer. Jag vill göra ett tillägg efter ordet arbete: Det förutsätter ett mänskligt arbetsliv. Stefan Hedin, Gävleborg: När man kommer sent är mycket bra sagt. Inledningen är självfallet viktig, för den ska lägga grunden för programmet. Jag tycker att det verkar som att vi alla är överens om att tillväxten kan ökas och ska ökas. Vi är också överens om grundprinciperna – de nio punkterna – som ligger till grund för hela programmet. Däremot tycker jag att det finns ett litet syftningsfel i en av punkterna. Christine från Skåne har varit inne på att man bör göra en ändring i rubriken Tillväxt skapas i samverkan. Det handlar om den offentliga sektorns del i denna samverkan för att skapa tillväxt. Jag kommer från Sandviken, och jag brukar alltid säga att vi lever i en ödesgemenskap med det stora företaget i Sandviken. Företagsledningen säger också att man lever i en ödesgemenskap med kommunen och den offentliga verksamheten i kommunen. Vi är beroende av varandra. Företaget är lika beroende av oss som vi är beroende av det. Det innebär att den gemensamma sektorn med all dess verksamhet är en förutsättning för tillväxt. 63
Page 1 and 2: Protokoll från Socialdemokraternas
Page 3 and 4: 6 Välkomna också alla gästande k
Page 5 and 6: 10 För oss socialdemokrater har de
Page 7 and 8: 14 de nyliberala idéerna också fr
Page 9 and 10: 18 Vad det handlar om för vår del
Page 11 and 12: 22 Norra Älvsborgs partidistrikt G
Page 13 and 14: 26 Yemen Socialistpartiet: Mansur R
Page 15 and 16: 30 Karlsson, Håkan Linnarsson, Eva
Page 17 and 18: 34 Dagordningens punkt 4.3 Faststä
Page 19 and 20: 38 Föredragning och förslag Åke
Page 21 and 22: 42 kommer vi att hålla väldigt h
Page 23 and 24: 46 Vi har format ett samhälle där
Page 25 and 26: 50 förverkliga från 2002 års val
Page 27 and 28: 54 komma in på arbetsmarknaden och
Page 29: 58 Min uppfattning är att kulturen
Page 33 and 34: 66 Det jag yrkar avslag på, ett po
Page 35 and 36: 70 Helene Pettersson, Jönköpings
Page 37 and 38: 74 leder också till ökad konkurre
Page 39 and 40: 78 Vi har en stark lagstiftning. Vi
Page 41 and 42: 82 Så länge jag har varit aktiv h
Page 43 and 44: 86 till att det i stället ska stå
Page 45 and 46: 90 Fortsättningsvis under samma pu
Page 47 and 48: 94 Det låter kanske lite konstigt
Page 49 and 50: 98 Normalt kostnadsförs alla satsn
Page 51 and 52: 102 Jag tycker därför att vi ska
Page 53 and 54: 106 svårt att tro att man kan vara
Page 55 and 56: 110 sektorn. Det här får självkl
Page 57 and 58: 114 konjunkturen framåt ser hyfsad
Page 59 and 60: 118 Ann-Britt Ljungberg, Kalmar, vi
Page 61 and 62: 122 Ardalan Shekarabi, på sidan 41
Page 63 and 64: 126 Forskning har visat att deltaga
Page 65 and 66: 130 Jakob, det var inte meningen at
Page 67 and 68: 134 förhindras. 50 procent av pers
Page 69 and 70: 138 Elisabeth Svedestad, Göteborg:
Page 71 and 72: 142 Martina Andersson, Kalmar län:
Page 73 and 74: 146 att avslå Fredrik Lunds tillä
Page 75: 150

Protokoll från Socialdemokraternas kongress ”Tillväxt för välfärd”

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?