Protokoll från Socialdemokraternas kongress ”Tillväxt för välfärd”

56
Men när vi i dag, på partiets tillväxtkongress, dryftar begreppet tillväxtpolitik,
vill jag kort och gott påstå att i det underlagsmaterial som vi alla har
– märkligt nog – kulturens roll som tillväxtfaktor tappats bort. Ordet kultur
nämns visserligen, men det är också allt. Här krävs det ett tillägg i
skrivningarna!
Vi är många här som vill markera att den utveckling av låt oss kalla den
kulturnäringen som uppmärksammades i början av 90-talet och då blev
nyhetsstoff är ännu långt mer markerad i dag.
Till slut ännu ett par kloka ord ur Kulturbladets ledare den 9 april 1992:
”Kulturen är lönsam. Men det finns en viktig reservation: Kultur kan aldrig
skapas för pengarnas skull, då dör den.”
Med dessa ord om kulturens egenvärde yrkar jag att följande text fogas
in på sidan 11: ”Kulturen har ett egenvärde i det goda samhället. Den skapar
förutsättningar för en öppen och fri debatt. Den hjälper individen att
vara skapande och humanistisk. Den ger möjlighet till eftertanke och
reflexion. Kulturen får en allt större betydelse inom en rad tillväxtområden.
Därigenom bidrar en kraftfull politisk satsning på kulturen till ett
samhälle med kreativa och växande företag och entreprenörer.”
Jag föreslår att textförslaget skickas till redaktionsutskottet.
Eric Sundström, studentförbundet: Ur ett studentförbundsperspektiv finns
det väldigt mycket som är positivt i de här riktlinjerna. Om man slår upp
ett valfritt uppslag så nämns orden universitet och högskola i snitt tre
gånger, och det tycker vi självfallet är väldigt bra.
Men det finns ett problem, och det är att när utbildning nämns så är det
oftast i samband med att det på sikt ska ge jobb och tillväxt och fabriksrök
och så vidare. Mer sällan handlar det om bildning, individens förmåga
att växa.
Låt mig använda en metafor från den internationella arbetarrörelsens
historia. Ni vet att Socialistinternationalen har den härliga symbolen med
den knutna näven för kraften och rosen för tanken. Ibland när jag läser
igenom det här tycker jag att det blev lite väl mycket näve och lite för lite
ros.
Därför tycker jag att i det avsnitt på sidorna 10 och 11 där vi lägger fram
9 principer som ligger till grund för vår politik följande stycke skulle passa,
på sidan 11 rad 15:
”För socialdemokratin är bildning och det informella lärandet ett av de
främsta verktygen för att ge människan frihet att förverkliga sina drömmar.”
Det är kort, men jag vill att vi ska betona att utbildning är till för
tillväxt, men också för individens utveckling.
Peter Holkko, Jönköping:Till att börja med tycker jag att det är synd att det
står om oansvariga företagsledningar och att det krävs bättring. Men det
ska jag be att få återkomma till i samband med ett annat stycke, som
handlar om lönebildning.
Det jag nu skulle vilja prata om är det facklig-politiska samarbetet. Här
står en yrkesgrupp som vi vill satsa på, men jag visste inte att vi hade något
facklig-politiskt samarbete mellan partiet och Polisförbundet. Polisen är
den enda yrkesgrupp som nämns här. Samtidigt vet ju ni som bor här i
Stockholm att Kronobergshäktet har överbeläggning. Människor ute i
landet är häktade och får övernatta i fylleceller, som de egentligen inte
skulle göra. Väldigt lite pengar läggs på kriminalvård, men det pratas
mycket om poliser.
Nu sitter inte finansministern här, men jag skulle vilja tacka för att vi
fick 200 miljoner kronor i tillskott till kriminalvården, och det var bra. Jag
skulle kunna göra en uppräkning över en hel sida med olika yrkesgrupper
– varför står det inget om undersköterskor eller brevbärare? Jag är säker på
att om brukarna fick bestämma skulle det finnas 6 miljoner brevbärare, för
alla vill ju ha posten först. Så varför står det om just poliser?
Men jag ska inte ta bort det. Däremot vill jag att det på sidan 9 rad 40
ska det innan ”poliser” stå ”förebyggande kriminalvård”. Om man anställer
fler poliser kommer det ju in ännu mer folk i häktena och på fängelserna,
och då blir det ännu mer överbeläggning!
Conny Simonsson, Kronoberg: Ett av fundamenten i den socialdemokratiska
politiken har varit och ska vara de generella sociala trygghetssystemen.
Men vi ser i dag kraftiga angrepp på den idén. Det finns starka krafter
från högern och marknaden som ser en stor potential i att tjäna pengar
på människors trygghetsbehov. Men värre är att det finns röster också
inom vårt eget parti som signalerar åt det hållet.
Därför yrkar jag på följande tillägg på sidan 10 rad 34: ”Sveriges sociala
trygghetssystem ska vara uppbyggt på principen att förmåner och avgifter
ska vara generella. Detta gemensamma samhällsansvar innebär att alla
medborgare vid behov ska få del av systemets fördelar och efter inkomstförhållande
bidra till dess finansiering.”
Jag har också ett förslag på ändring på sidan 10 rad 36–38, så att man
kan läsa: ”Arbetsmarknadsutbildningar, trygga kollektivavtal, socialförsäkringar
för alla – de har och kommer att vara viktiga beståndsdelar i
tryggheten för den enskilda.”
Anders Tell, Skåne: En medveten kulturpolitik har under många år varit
ett mycket viktig inslag i den socialdemokratiska välfärdspolitiken.
Kulturen bidrar till fria, skapande, kreativa människor, till humanism och
vidsynthet. Det kanske behövs alldeles särskilt i en tid när samhället förändras
och när industrisamhället har gått över i det vi kallar kunskapssamhället,
i en tid när vi verkligen behöver ett stort mått av tolerans och
humanism, av kreativitet och idéer som kan ge goda bidrag till formandet
av det välfärdssamhälle som vi alla vill ha.
57