Protokoll från Socialdemokraternas kongress ”Tillväxt för välfärd”

More documents

Recommendations

Info

88 Det man förstår är att detta påverkar kvinnors möjlighet mycket starkt. Att en så stor del av kvinnorna inte kan bidra till tillväxten är ett faktum som vi socialdemokrater inte kan blunda för. På samma sätt som vi nämner utbrändhet, dubbelarbete, alkohol och narkotika måste samhället aktivt arbeta för en förändring i den här frågan. Vi måste prioritera detta i hälso- och sjukvården, och det blir fullt naturligt. I förlängningen gäller det de barn som finns och som lever i våldets vardag och som många gånger far så illa att de senare i livet inte deltar i produktionen. Om vi menar allvar med att halvera ohälsan fram till 2008 är det av allra största vikt att kongressen beslutar om att införa det här stycket om kamp mot våldet i tillväxtprogrammet. Elvy Wicklund, Örebro län: Jag vill yrka på ett tillägg till skrivningen på sidan 42 rad 36 under rubriken Jämställt familjeliv. Mitt tillägg lyder: ”Men först måste vi utreda konsekvenserna av alla ändringar ur ett barnperspektiv.” Jag menar att vi ska akta oss mycket noga för att genomföra stora förändringar som påverkar barns vardag och barns uppväxtvillkor utan att man har gjort en konsekvensbeskrivning. En sådan förändring gjordes i slutet av 90-talet, när man genomförde den tvångsvisa gemensamma vårdnaden och möjligheter till tvångsvis, växelvis boende. Det har fått förskräckliga konsekvenser för många barn. Jag har sett dem på nära håll i mycket stor omfattning. Det har inte varit för barns bästa utan för föräldrarnas bästa. Det är därför jag tycker att det är viktigt att man inte använder föräldraförsäkringen som ett slagträ i en jämställdhetsdebatt utan ser det som det ska vara – det ska vara för barns behov. Därför tycker jag att det är viktigt att man utreder och gör konsekvensbeskrivning innan man fattar beslut. Dessutom vill jag yrka bifall till Carina Dahls förslag. Jag vill tillägga att i den undersökning som hon hänvisade till, ”En slagen dam”, som kom 2001, angav närmare två tredjedelar av de kvinnor som sade att de hade utsatts för våld att det våldet hade haft negativa effekter för dem: rädsla, dålig självkänsla, depressioner och svårigheter i förhållande till män. Närmare tre av fyra kvinnor som har försökt ta sina liv har utsatts för våld. Detta menar jag är viktigt när vi står här i dag. Pär Nuder hänvisade i sitt inledningstal till att det är viktigt att vi har kreativa, trygga och nyfikna människor som kan utveckla samhället och skapa tillväxt. Rädda, slagna och krossade människor kan inte vara med och skapa någon tillväxt – och de är många. Därför yrkar jag bifall till Carina Dahls förslag. Billy Gustafsson, Östergötland: Ett värnande av välfärden förutsätter ekonomisk tillväxt. Utveckling förutsätter människors engagemang. Att ta till vara människors kunskaper, idéer och erfarenheter är något som måste öka, eftersom det är en viktig tillväxtfaktor. Med den mycket korta bakgrunden vill jag yrka att följande text förs in under avsnitt 5.1: ”En avgörande förutsättning för utveckling och tillväxt är att kunna ta till vara på människors idéer och kunskaper. Det finns en stor, outnyttjad potential genom att många löntagare saknar inflytande på sin arbetsplats. Detta förhållande är både orimligt och ett slöseri med resurser. För trivsel, jämlikhet, demokrati och tillväxt måste den enskildes möjlighet att påverka sin egen vardag öka. Kollektiva lösningar måste kunna förenas med möjlighet för individen att göra egna ställningstaganden. Härigenom ökar arbetstillfredsställelse och trivsel, samtidigt som enskildas idéer, kunskaper och erfarenheter tas till vara. Ett ökat inflytande på den egna arbetsplatsen har också stor betydelse för att nå målet om en halvering av sjukfrånvaron. Det är i det sammanhanget sant att arbetsplatsen inte är orsaken till all sjukfrånvaro, men oavsett orsak är arbetsplatsen, dess innehåll, organisering och sociala struktur avgörande för hur snabbt en sjukskriven kommer tillbaka i arbete. En arbetsplats där man som anställd har inflytande på sin vardag bidrar självfallet till att en sjukskriven snabbare kommer åter i arbete än den arbetsplats som är dess motsats. Vi socialdemokrater vill utveckla och stärka arbetsrätten på så sätt att den enskildes inflytande på den egna arbetsplatsen stärks.” Tobias Scharin, Kronoberg: Under senare år har forskningsresultat tydligt visat att det finns ett positivt samband mellan god hälsa och kulturkonsumtion. Både vid Umeå universitet och vid Karolinska Institutet har det under lång tid pågått forskning kring vilken inverkan en persons kulturkonsumtion har på hälsoläget. Vad man har kommit fram till är både intressant och självklart. Man har kommit fram till att deltagande i kulturlivet som aktiv deltagare eller som aktiv konsument leder till en bättre hälsa, oavsett tidigare kulturvanor. Av detta skäl skulle jag vilja göra ett nytt stycke på sidan 44 rad 24, och det stycket skulle heta Kultur och hälsa, och det lyder: ”Den socialdemokratiska kulturpolitiken bygger på tanken att kulturen är till för alla och är en oavvislig och grundläggande del av de medborgerliga rättigheterna. Forskning har visat att deltagande i kulturlivet leder till bättre hälsa, oberoende av tidigare kulturvanor. Sambandet mellan kultur och hälsa ger oss därför nya argument för att sprida kultur till alltfler. Vi vill därför vidga kulturdeltagandet genom att bland annat satsa på kultur i arbetslivet.” Jag yrkar bifall till det förslaget. Jag har ett tilläggsförslag på sidan 44 under punkten Ingen ska behöva bli sjuk av sitt arbete. Det är ett är ett tillägg på rad 8 och det skulle låta: ”Vi vill att företagshälsovården utvecklas i en riktning av förebyggande insatser utifrån arbetsplatsens helhetsperspektiv och utifrån sambanden mellan arbetsmiljö, arbetsorganisation, produktivitet och hälsa.” Jag yrkar bifall även till det förslaget. 89
90 Fortsättningsvis under samma punkt vill jag stryka rad 11–13, alltså sista meningen, och ersätta den med följande: ”Ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare ska förenas med stimulanser för de arbetsgivare som genom rehabiliteringsinsatser, systematiskt arbetsmiljöarbete och anpassning av arbetsorganisationen förebygger ohälsa och får tillbaka den personal som blivit sjuk. Drivkrafterna ska också utformas så att vi underlättar insatser som kan ske inom ramen för avtal mellan fack och arbetsgivare.” Jag yrkar bifall även till det förslaget. Det kanske inte är så mycket politik, men på sidan 41 rad 4–5 har jag två ändringar i texten. Där står: ”För att man ska kunna få jobb räcker det oftast inte med dokument som visar vad man kan.” Jag skulle vilja ändra det till: ”För att kunna få jobb räcker det oftast inte med dokument som visar ens kunskap.” Jag yrkar bifall till det. Till sist har jag en ändring på sidan 43 rad 27–28. Där vill jag ta bort ”man som anställd” och ”när man”, och jag vill ersätta det med ”den som är anställd” och ”den anställde”. Jag yrkar bifall till det förslaget. Kenneth Lundell, Skaraborg: Mitt yrkande gäller sidan 42 rad 35, Jämställt familjeliv. Om det här kan man säga att det är framtaget i facklig-politisk samverkan av SEKO. Efter ”ett jämställt familjeliv” vill vi ha in en mening: ”Ett första steg är att utöka antalet pappamånader.” Sedan kan man hänga på: ”Och vi vill höja taket i föräldraförsäkringen.” Vi ser naturligtvis gärna att det här på sikt blir en tredelad försäkring. Då kan man säga: ”ett utvecklat arbetsliv och ett utvecklat jämställt samhälle och familjeliv.” Jag yrkar bifall till det tillägget. Lotta Håkansson Harju, Stockholms län: När Göran Persson pratade, för ganska många timmar sedan, rev han ned en hel del applåder, framför allt när han nämnde full sysselsättning. Med det tror jag att jag inte behöver övertyga er om att det är viktigt att det står väldigt tydligt i våra riktlinjer. Det finns också med i de riktlinjer vi har fått utsända, men vi från Stockholms län skulle vilja förtydliga den skrivning som finns lite mer. Bakgrunden till det är bland annat att vi inför den här kongressen jobbade fram en rapport, som gick in tillsammans med alla andra yrkanden och yttranden inför de här riktlinjerna. Rapporten heter ”Stockholm – norra Europas tillväxtmotor”. Det kan vara en lite kaxig titel på rapporten, men man måste vara lite kaxig om man ska komma någonstans. Här slår vi fast en massa bra saker, och en av de sakerna är att vi givetvis åter måste slåss ordentligt nu för hela sysselsättningen. Målet måste vara att en öppen arbetslöshet ska vara betydligt lägre än fyra procent. Vi vill då gå ett steg till och säga att nästa delmål – det slutliga målet är någonstans vid full sysselsättning – ska vara tre procent år 2008. Utifrån det som vi har skrivit i vår rapport skulle jag vilja lägga fram följande yrkande på sidan 38 rad 4 och framåt. Det lyder så här: ”Arbete åt alla. Vårt mål är full sysselsättning. Den öppna arbetslösheten ska pressas tillbaka och sysselsättningen öka till minst 80 procent. För att nå detta måste politiken inriktas på att få fler i arbete. Särskilda åtgärder måste genomföras för arbetslösa ungdomar. Kommuner och landsting måste få fortsatt stöd för att anställa fler. EUs alla medlemsstater måste arbeta ännu mer aktivt med att förverkliga unionens sysselsättningsstrategi. När det nuvarande delmålet om 4 procent har nåtts ska ambitionen ytterligare skärpas. Ett nytt delmål är då att nå högst 3 procents öppen arbetslöshet under år 2008.” Jana Nilsson, Halland: Jag har två yrkanden. Det första är ett tillägg på sidan 38 under rubriken Offensiv arbetsmarknadspolitik. Det handlar om svensk arbetsmarknadspolitik. Svensk arbetsmarknadspolitik är ett otroligt fint sätt att arbeta på. Den är känd i världen. Vi har under en tid tillbaka tyvärr lyft upp möjligheterna ute, centraliserat arbetsmarknadspolitiken, för att få större rättvisa på olika sätt, säger man. Det har blivit ett problem. Ska arbetsmarknadspolitiken fungera på ett riktigt bra sätt måste den också engagera ute i de olika kommunerna, ute i länen. Det ser inte lika ut i Halland, i Norrbotten och i Stockholm. Det måste se ut på olika sätt och finnas möjligheter till det. Det innebär att man måste ge parterna på arbetsmarknaden lokalt, kommuner och andra, större inflytande och större möjligheter att påverka arbetsmarknadspolitiken, större möjligheter att göra saker, idéer och så vidare med utgångspunkt i hur det ser ut på respektive plats. Av det skälet yrkar jag på ett tillägg på den punkten jag nämnde, sidan 38 rad 33, enligt följande: ”Arbetsmarknadspolitiken ska i större utsträckning utifrån lokala och regionala behov inriktas på att förutse och förhindra att flaskhalsar uppstår på arbetsmarknaden. Därför vill vi att åtgärder tidigare ska fånga upp arbetslösa med kompetenshöjande insatser. Eftersom behoven skiljer sig åt i olika delar av landet vill vi att de regionala och lokala aktörerna får ett större inflytande över arbetsmarknadspolitiken.” Nästa tillägg är på sidan 44 under rubriken Alla ska bidra efter förmåga. Jag saknar i det programmet frågan när det gäller arbetshandikappade och Samhall. Samhall fungerar inte i dag, och det drabbar de arbetshandikappade. Här måste vi också få, på ungefär samma bas som jag sade tidigare, möjligheter att utveckla det här på ett helt annat sätt än i dag. Därför vill jag lägga tillägget: ”Vi vill också se åtgärder för arbetshandikappade i ett bredare perspektiv. Det gäller dels att ge Samhall möjlighet att utveckla sitt uppdrag men då med klar utgångspunkt i ett lokalt perspektiv. Det gäller också att ge andra aktörer möjlighet att utveckla verksamhet för arbetshandikappade med utgångspunkt i ett liknande uppdrag som Samhall har i dag.” 91
Page 1 and 2: Protokoll från Socialdemokraternas
Page 3 and 4: 6 Välkomna också alla gästande k
Page 5 and 6: 10 För oss socialdemokrater har de
Page 7 and 8: 14 de nyliberala idéerna också fr
Page 9 and 10: 18 Vad det handlar om för vår del
Page 11 and 12: 22 Norra Älvsborgs partidistrikt G
Page 13 and 14: 26 Yemen Socialistpartiet: Mansur R
Page 15 and 16: 30 Karlsson, Håkan Linnarsson, Eva
Page 17 and 18: 34 Dagordningens punkt 4.3 Faststä
Page 19 and 20: 38 Föredragning och förslag Åke
Page 21 and 22: 42 kommer vi att hålla väldigt h
Page 23 and 24: 46 Vi har format ett samhälle där
Page 25 and 26: 50 förverkliga från 2002 års val
Page 27 and 28: 54 komma in på arbetsmarknaden och
Page 29 and 30: 58 Min uppfattning är att kulturen
Page 31 and 32: 62 Rainor Melander, Västernorrland
Page 33 and 34: 66 Det jag yrkar avslag på, ett po
Page 35 and 36: 70 Helene Pettersson, Jönköpings
Page 37 and 38: 74 leder också till ökad konkurre
Page 39 and 40: 78 Vi har en stark lagstiftning. Vi
Page 41 and 42: 82 Så länge jag har varit aktiv h
Page 43: 86 till att det i stället ska stå
Page 47 and 48: 94 Det låter kanske lite konstigt
Page 49 and 50: 98 Normalt kostnadsförs alla satsn
Page 51 and 52: 102 Jag tycker därför att vi ska
Page 53 and 54: 106 svårt att tro att man kan vara
Page 55 and 56: 110 sektorn. Det här får självkl
Page 57 and 58: 114 konjunkturen framåt ser hyfsad
Page 59 and 60: 118 Ann-Britt Ljungberg, Kalmar, vi
Page 61 and 62: 122 Ardalan Shekarabi, på sidan 41
Page 63 and 64: 126 Forskning har visat att deltaga
Page 65 and 66: 130 Jakob, det var inte meningen at
Page 67 and 68: 134 förhindras. 50 procent av pers
Page 69 and 70: 138 Elisabeth Svedestad, Göteborg:
Page 71 and 72: 142 Martina Andersson, Kalmar län:
Page 73 and 74: 146 att avslå Fredrik Lunds tillä
Page 75: 150

Protokoll från Socialdemokraternas kongress ”Tillväxt för välfärd”

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?