GU Samhällsvetenskapliga fakulteten - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

Freds- och utvecklingsforskning: En sådan redovisning sker i våra årsrapporter. Socialantropologi: Detta har vi redovisat i vår Årskrift. Denna har av resursmässiga skäl fått läggas ner och en kortare redovisning av forskningsprojekt och profiler ges istället på institutionens hemsida. I vår Årskrift har redovisats olika forskares/doktoranders projekt och publikationer, konferensbidrag, undervisning utanför institutionen, internationella uppdrag, och annan extern verksamhet, forskarseminarier, samt bidrag i institutionens egna skriftserier. Sociologi: Institutionen redovisar forskarnas verksamhet och publikationer på hemsidan samt i form av publikationsnytt i INFOBLADET. Dessutom förekommer hela tiden seminarier där färdiga forskare/doktorander granskar varandras arbeten. STS: Hemsidan är en kanal för detta om än idag ofullständig och alltför sällan uppdaterad. En rapportserie finns vars bidrag skall godkännas av en intern redaktionskommitté. Biblioteks- och informationsvetenskap: Ja Museion: Nej, men vi håller precis på att bygga en hemsida där vi kommer att redovisa resultat, vi har påbörjat inrapportering till GUP och vi har samlat ihop de publikationer som Museion medverkat i för att exponera dem tydligare. Om svaret på fråga 2 är ja, vilka dimensioner används vid redovisningen? Görs exempelvis försök att differentiera publikationer med avseende på deras karaktär (kollegialt granskade internationella tidskrifter, monografier på svenska, populära artiklar etc)? Görs försök att värdera forskningens betydelse för den s.k. tredje uppgiften (samverkan med det omgivande samhället)? Görs försök att med hjälp av indikatorer, bibliometriska eller andra, uppnå jämförbarhet över tid? Vem avgör vilka dimensioner (och i förekommande fall indikatorer) som används? JMG: All forskning på JMG ska retroaktivt fr o m 2004 registreras i UB:s Publiceringsdatabas. JMG:s bokserie samt arbetsrapporter redovisas och uppdateras fortlöpande på institutionens hemsida och i JMG:s årsbok. Psykologi: Beträffande tredje uppgiften kan sägas att åtskilliga av våra doktorsavhandlingar rör frågeställningar som har en relevans för, eller hämtas från praxisfältet. Eftersom våra avhandlingar oftast är av sammanläggningstyp, med något i internationell tidskrift publicerad artikel, blir detta ett sätt på vilket den tredje uppgiften tas omhand, samtidigt som den kvalitetsgranskas. Vår forskning är mycket efterfrågad av externa intressenter som önskar seminarier, föreläsningar, forskningsinformation och andra former av utbyten. Media hör av sig tämligen ofta. Många forskare skriver artiklar och läroböcker som delvis också faller inom tredje uppgiften. Vi har arrangerat ett antal välbesökta ”öppna hus” under årens lopp. Generellt menar vi att vi med råge ägnar oss åt tredje uppgiften, men någon systematisk statistik eller metodik för att belägga kvantiteten och det kvalitativa genomslaget har vi inte. SGS: Begränsade ansträngningar görs i denna riktning i Centrum för globala genusstudiers årsrapport. Freds- och utvecklingsforskning: Vi gör då den konventionella indelningen mellan böcker, tidskriftsartiklar (i tidskrifter med referee-förfarande) och rapporter. Vi försöker uppmuntra publicering i sådana tidskrifter. Vi har därför upphört med intern rapportserie (inhouse). Även populärartiklar tas dock med och uppmuntras som ett led i den tredje uppgiften. Det finns en stor regional kompetens på institutionen, och därmed kapacitet att bidra till medias bedömning av olika konfliktförlopp. Sociologi: Nej STS: Nej. Biblioteks- och informationsvetenskap: Ja. Det förekommer dels genom beslut från FoUnämnden som kräver redovisning på visst sätt, dels en intern diskussion i samband med att ett nytt dokument som beskriver intern forskningspolicy är under utveckling. Om institutionen/enheten idag skulle genomföra den bästa redovisningen av forskningens resultat/prestationer som ni kan tänka er, hur skulle den redovisningen se ut? Vilka dimensioner skulle ni välja? Skulle ni använda er av indikatorer och i så fall vilka? JMG: Redovisningen skulle utgå från JMGs forskningsprofil och den faktiska forskningsproduktionen och struktureras utifrån en rad problemorienterade dimensioner. 47
Psykologi: Se svaret på frågan om självvärdering, men med hjälp av externa utvärderare. Därutöver ett försök till analys av forskningens genomslag och användning utanför akademien. Det senare skulle kunna inkludera en studie av den fortsatta karriären för de doktorer som inte stannar vid universitetet. SGS: Tanken är att ta fram ett system som tar in både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Systemet skall främja och stimulera forskare. Med andra ord så ska systemet skapa en känsla av att det “lönar sig” att forska men samtidigt stimulera till kvalitetsgranskning. Indikatorer skall dels användas för sammanställningar av uppnådda forskningsresultat dels bidra till att utveckla en belönande dimension. Tänkbara sådana är: • Belönande poängsystem för hur man publicerar . Fler poäng för “high ranked” tidskrifter (ämnesrelevanta) och monografier färre för svenska o.s.v En möjlig väg är att koppla detta till lönesättningen. Dvs. har en forskare uppnått höga poäng (dvs. inom kategorin forskningsinsatser) skall det återspeglas i lönesättningen. • Katalogisering av forskningsresultaten (årsrapporter) • Bibliometriska mått (antal publiceringar, citeringar etc) • Mått på graden av samverkan med det omgivande samhället (hur ofta, var samt vilken typ av uppdrag (som föreläsare, konsult, expert, etc). Freds- och utvecklingsforskning: Institutionen skapades som ett forum för analys och diskussion av världsproblem, explicit handlade det om fredsproblemet, utvecklingsproblemet, och resursproblemet (inklusive miljöfrågan). Sambandet mellan fred och utveckling är inte bara komplicerat utan ändrar karaktär över tid. Institutionen är således i sig ett forskningsprogram kring ett rörligt mål. Den bäste forskningen blir därmed att ligga så nära detta mål som möjligt. Även detta kan förstås göra med högre och lägre kvalitet. Vad gäller kvalitetstänkande så tenderar vi att försöka balansera mellan ‘Rigour’ och ‘Relevance’. Dvs, det förra har mycket att göra med en traditionell/mainstream uppfattning av kvalitet. Fokus i denna är i vår uppfattning ‘peer-review’ systemet i dess olika former, såsom t.ex.: • Publikationer i tidskrifter och på internationella förlag (typ bibliometriska mått); • Citeringsfrekvens; • I vad mån produkter används som textböcker i undervisningen; • Förmåga att attrahera forskningsmedel i öppen konkurrens; • Framgångsfrekvensen av institutionens anställda att hävda sig i positioner som är öppet utlysta; • Meriteringsfrekvens av institutionen anställda (doktor; docent; professor, etc); samt, • Grad av efterfrågan som sakkunniga, gästprofessor, etc. Dock, av skäl som ovan, så bör dessa kompletteras av ‘Relevance’ kriteria. Dessa är i delar kvantifierbara, i t.ex.: • I vilken grad man (individer och institution) efterfrågas i officiella/policy sammanhang; • I vilken grad forskningsresultat används i praktiken; • Nivå och frekvens av deltagande i den offentliga debatten/diskursen (dvs tredje uppgiften, debattartiklar, etc); • I vilken grad institutionen blir ett ‘centrum’ för internationell uppmärksamhet (hur intresserade är andra forskare, gästprofessorer etc att besöka), etc. Dock bör man notera att inom ‘Relevance’ så finns det inom vår forskningstradition, mer svårfångade (kvalitativa) aspekter såsom: • Hur originell/nydanande är forskningen/forskningsproblemen? • Hur svår är kontexten man forskar i? (Dvs värdet stiger med tilltagande svårighetsgrad); • Hur når man ut med forskningen? Etc. Socialantropologi: I form av en utvidgad Årskrift som ger en fylligare presentation av forskningsverksamheten, både produktion och efterfrågan, och tydligare differentierar mellan olika kategorier av publikationer , former av externa uppdrag (förtroendeuppdrag, redaktionella uppdrag, konsultuppdrag o.s.v)och former av samverkan med det omgivande samhället (föreläsningar, massmedier o.s.v). Socialt arbete: Den regelbundna redovisning som görs är kopplad till fakultetens budget som är kopplad till prestationer. Den kvalitetsgranskning som bedrivs och som finns systematiserad och känd är hanteringen av hur doktorsavhandlingar processas. Den är organiserad för att garantera genomskinlighet och progression, en trygghet för den enskilde doktoranden, handledare och för kollektivet som helhet. Redan under första terminen har doktoranden ett idé seminarium när doktoranden presenteras sin forskningsidé, därefter något varierade i tid presenteras ett planseminarie-. Vid det tillfället skall en kortfattad text som i mångt och mycket liknar en forskningsansökan behandlas på ett seminarium med opponent. Därefter när material mm finns och 48
Page 1: Att ta makten över kvaliteten Stra
Page 5: Innehåll Sammanfattning 6 Utvärde
Page 8 and 9: avgörande att fakulteten inte för
Page 10 and 11: De centrala frågorna På grundval
Page 12 and 13: Externa bidrag samt fakultetsanslag
Page 14 and 15: En stor skillnad finns dock vid en
Page 16 and 17: specialisera sig på forskning, kan
Page 19 and 20: 2. GU:s SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKU
Page 21 and 22: tala och tänka. I denna mening är
Page 23 and 24: Detta tycks intill nyligen inte ha
Page 25: Skillnaderna upphör inte med denna
Page 28 and 29: oavsett forskningens kvalitet. CEFO
Page 30 and 31: att fakultetens hälsa är god. Äv
Page 32 and 33: trollen. Akademiska institutioner k
Page 34 and 35: Vi tror att ett väl genomfört kva
Page 36 and 37: En andra hörnsten är ett kollekti
Page 38 and 39: Hur är det då i verkligheten? Den
Page 40 and 41: Cavallin, Mats & Sverker Lindblad,
Page 42 and 43: FRÅGOR 1) Har er institution/enhet
Page 44 and 45: Om institutionen/enheten idag skull
Page 46 and 47: esearch contribution effectively di
Page 50 and 51: esultaten börjar kunna skönjas s
Page 52 and 53: edare problemfält, vilket skulle k
Page 54 and 55: STS: Avdelningens grundutbildningsp
Page 56 and 57: viktigt att arbetet vidareutvecklas
Page 58 and 59: Local aspirations både till forska
Page 60 and 61: Institutionen för globala studier:
Page 62 and 63: Biblioteks- och informationsvetensk
Page 65 and 66: BILAGA C GÖTEBORGS UNIVERSITET SCH

GU Samhällsvetenskapliga fakulteten - Göteborgs universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?