GU Samhällsvetenskapliga fakulteten - Göteborgs universitet

avgörande att fakulteten inte förfaller till ett system som fördelar medel enbart efter kvantitativa kriterier.
Fördelningen av medel måste alltid omfatta politiska diskussioner och prioriteringar.
En fjärde hörnsten är att den forskande personalen själv deltar aktivt i arbetet med att utforma lämpliga
kriterier. Prefekterna bör ta ansvaret för detta arbete och uppläggningen bör göras vid respektive institution
eller enhet. I viss mån bör dessa själva få föreslå och påverka vad man vill bli utvärderad efter. Ett visst
mått av variation skadar inte.
Kvalitetsvärderingen bör omfatta även sådana dimensioner som inte är så lätta att fånga i enkla kriterier. En
utgångspunkt för ett genomskinligt kvalitetsvärderingssystem måste dock vara att det även innehåller kvantitativa
indikatorer.
Slutligen vill vi framhålla att en kvalitetsutvecklingsmodell bör kännetecknas av att den har enkla och tydliga
feed back-mekanismer. Kvaliteten förbättras bäst genom dialog, och det bör utvecklas system som
innebär att övervakningen av kvalitet alltid diskuteras med berörda parter. På institutionsnivå kan detta ske
genom samtal mellan prefekt och den enskilda forskaren och på fakultetsnivå kan det ske genom diskussioner
mellan dekan och prefekt.
Användbarhet
Ett kvalitetssystem skall vara enkelt, rutinmässigt och rättvist. Det skall ge viktiga upplysningar om prestation
och kvalitet. Det skall vara enkelt att uppdatera och använda. Det initiativ som vi rekommenderar innebär
med andra ord också ett behov av att börja bygga upp en effektiv databas för att kunna följa utvecklingen.
Här tycks den lämpligaste vägen vara att ansluta till det arbete som utförs vid GU:s universitetsbibliotek
för hela universitetets räkning. Men detta torde begränsa sig till publiceringar och citeringar. I andra
dimensioner – finansiering, samarbeten, internationalisering, fakultetsvisa jämförelser etc – är det ofrånkomligt
att fakulteten gör ett eget analysarbete.
Omfattning
Kvalitetsinitiativet bör förutom forskning och forskarutbildning omfatta tredje uppgiften och internationaliseringen.
Båda dessa dimensioner påverkar starkt en fakultets och ett universitets rykte och nimbus. De hör
också samman såtillvida att tredje uppgiften påverkar universitetets ställning inåt, mot det nationella och
det regionala, medan internationaliseringen vetter utåt mot en omvärld som i princip inte har några gränser.
Forskning visar att de forskare som är inomvetenskapligt excellenta har talrika kontakter med medier och
påverkar mer genom egna debattinlägg och rådgivning än forskare med en mer medelmåttig publiceringsprofil.
Fakulteten bör mot denna bakgrund igångsätta ett studium av fakultetens prestationer på tredje uppgiftens
område. Forskarnas aktiviteter med tredje uppgiften bör kopplas till deras forskningsprofil och deras forskningsprestationer
för att försöka öka kunskapen om hur dessa förhållanden ser ut vid fakulteten.
Legitimitet och flexibilitet
Vi rekommenderar fakulteten att arbeta i riktning mot ett system som består både av handfasta forskningsindikatorer
och av organisatoriska feed back-processer som betyder att forskningens kvalitet värderas löpande
på fakultetens olika nivåer. Man bör dessutom utveckla system som är så stabila och legitima att de
kan accepteras vid fakulteten, men samtidigt är så flexibla att de kan klara en tid präglad av stora förändringar.
Man bör också tillse att det med regelbundna mellanrum (till exempel vartannat år) värderas om
systemen är ändamålsenliga. Särskilt bör man vara vaksam på oavsiktliga bieffekter. Slutligen skall man
sörja för att de indikatorer och system som etableras kan variera allt efter den organisatoriska nivå de skall
användas på.
Det kräver vilja och engagemang att genomföra en sådan process. Men alla erfarenheter både från Sverige
och andra länder visar att det är nödvändigt.
7