GU Samhällsvetenskapliga fakulteten - Göteborgs universitet

CEFOS ingår vidare i den ansökan om Linnéstöd som lämnats in från Göteborgs universitet av forskare från
Statsvetenskapliga institutionen och Institutionen för journalistik och Masskommunikation med medverkan av CEFOS
och Nordicom, Evaluating Democratic Processes: Politics, Mass Media, Administration.
Museion: Nej, vi har under året inlett en process för att ta fram ett tydligare och långsiktigt forskningsprogram.
3) Hur återspeglas forskningens inriktning och kvalitet i grundutbildningen? Styr grundutbildningsprogrammet
valet av forskningsinriktning? Eller är det tvärtom? Ange större och viktigare förändringar i grundutbildningsprogrammet
sedan år 2000 som bygger på institutionens/enhetens forskning.
Förvaltningshögskolan: Det finns ett alldeles naturligt samband mellan forskning och grundutbildning, helt enkelt
som följd av att lärarna samtidigt är aktiva forskare. Forskningsresultat redovisas löpande i grundutbildning och forskningsanknytningen
är naturlig.
JMG: Kopplingen mellan forskningen och grundutbildningen är stark både inom kurserna i medie- och kommunikationsvetenskap
och på de två journalistprogrammen. I undervisningen inkluderas såväl metodologiska, teoretiska
som empiriska problemområden och resultat hämtade från tidigare eller pågående forskning. Dock finns ingen styrning
åt någotdera håll mellan grundutbildning och forskningsinriktning.
Psykologi: Grundutbildningsprogrammet styr inte forskningens inriktning. Ej heller styr forskningens inriktning
grundutbildningsprogrammet, annat än i den mycket viktiga meningen att vi försöker förse kurserna med lärare som
forskar på, har intresse, för det undervisningsinnehåll som är aktuellt. Därmed kan forskningens kvalitet också komma
undervisningen till del. Vår aktiva strävan är att alla lärare skall vara disputerade, vilket i sig är en kvalitetsaspekt. Det
har skett en viktig förändring i grundutbildningen, inom psykologprogrammet, motiverad bl.a. av brist på relevant
forskning. Terapiinriktningen har länge varit enbart psykodynamiskt orienterad. Detta har sedan 3 år ändrats så att det
nu är möjligt för studenterna att välja mellan denna inriktning och kognitiv beteendeterapi. Den senare möjligheten är
dock inte i första hand motiverad av att institutionen byggt upp forskning inom området, utan av att bl.a. studenterna
efterfrågat alternativ och att det inte funnits en forskningsbas för den andra inriktningen.
Institutionen för globala studier: Forskning om demokratisering, regionalisering och konflikter har varit orsak till
att kursplaner vid avdelningen för regionala studier har förändrats och därmed tagit in forskningsresultat. Delvis är
avdelningen ett resultat av framstående forskning om regionalism/regionalisering inom institutionen för globala studier.
Hela magisterprogrammet vid Centrum för studiet av mänskliga rättigheter – fr.o.m. 2007 masterprogram – är utvecklat
utifrån vår egen kunskapsutveckling. Icke-juridisk forskning om implementering av mänskliga rättigheter är
fortfarande relativt liten och vår kursutveckling blir en del av en utveckling av forskningsfältet.
Freds- och utvecklingsforskning: Institutionen tillkom som ett forskningscentrum, varför forskningen alltid varit
styrande för grundutbildningen. Grundutbildningen består av två discipliner ”Utveckling och internationellt samarbete”
samt ”Internationella relationer” som alltså förenas på forskarutbildningsnivån, där studenternas förväntas ha förvärvat
kompetens på båda områdena. Grundstrukturen på grundutbildningen har legat fast men de problem som fokuserats
har förändrats. De nya krigen har t.ex. aktualiserat frågor om nationalism och etnicitet, liksom konflikthantering
och ‘post-conflict reconstruction’, medan globalisering av utvecklingsproblemet aktualiserat frågan om regionalisering
av världsekonomin och världsordningen. På dessa tre områden har institutionens forskning uppmärksammats internationellt,
böcker som skrivits används internationellt, och de forskare som specialiserat sig på dessa områden ansvarar
också för motsvarande moment på grundutbildningen.
Tendensen att arbeta med fallstudier har gjort många forskare lärare allroundkunniga om sina fall vilket har lett
till att dessa systematiskt används i kurser även om inte kurstitlar ändras. Ofta har forskare gått direkt från fältarbete in
i undervisning.
Socialantropologi: De allra flesta forskare på institutionen är också lärare på grundutbildningen. Deras forskning
avspeglas, i lite olika utsträckning, i kurslitteratur och föreläsningar. En delkurs är avsatt för att redovisa pågående
forskning vid institutionen.
Socialt arbete: Det är knappast så att grundutbildningsprogrammet styr valet av forskningsområde men motsatsen
gäller heller inte i påtaglig grad. Den mest anslående tydliga påverkan från forskning till utbildning är skapandet av en
s k ”familje-master” i socialt arbete.
Sociologi: Institutionen har en uttalad ambition att integrera forskning och utbildning. Det återspeglas i kursutbudet
både i grundutbildningen och i forskarutbildningen. Det är snarast så att utbildningen påverkas av de forskningsområden
som lärarna är involverade i. Nästan samtliga lärare bedriver forskning. Grundutbildningsprogrammet är
föremål för en kontinuerlig utvärdering och revidering.
52