GU Samhällsvetenskapliga fakulteten - Göteborgs universitet

Dock ej systematiskt. Andra tillfällen som detta uppmärksammas är vid docentkompetens och professorsbefordran,
men då framförallt på fakultetsnivå.
Socialantropologi: Fr a vid gängse meriteringstillfällen (docent, professor)
Socialt arbete: Vid docentprövning och professorsbefordran i första hand. I viss mån spelar den också roll vid
fördelning av arbetsuppgifter inom institutionen.
Sociologi: Vid befordran och vid ansökan om docentkompetens
STS: Vid bedömning av docent- o professorskompetens, vilka ju dock bara delvis görs internt.
Statsvetenskap: Ingen systematisk eller explicit värdering. Även här kan prefekten välja att låta forskningskvalitativa
hänsyn vägas in i samband med löneförhandlingarna.
Biblioteks- och informationsvetenskap: Vid ev docentprövning, genom att externa bedömningar beaktas internt
samt genom årliga utvecklingssamtal och årsuppföljningar mm.
CEFOS: Det sker främst vid tid tilldelning av forskningsmedel och vid befordran. Dessutom har det varit en medveten
strävan att skapa en infrastruktur för forskning vid CEFOS som är attraktiv för forskare.
Själva grundorganisationen för CEFOS är liten med en styrelse, en föreståndare halvtid samt en forskningssekreterare,
heltid. Under 2005 uppgick antalet forskare till 24 och nio doktorander/biträdande forskare var verksamma vid
CEFOS. Styrelsen med ledamöter från fem fakulteter inom Göteborgs universitet har varit viktig för kvalitetsarbetet.
Se Verksamhetsberättelsen 2005.
Museion: Vi har inga anställda lärare/forskar
11) Är den enskilde forskarens forskningskvalitet avgörande för hans/hennes löneutveckling? Hur går i så fall
kvalitetsvärderingen till?
Fem institutioner/enheter anger att detta sker ”automatiskt” vid docentur och befordran. Sex svarar att forskningskvaliteten
påverkar löneutveckling, men sammanvägs med andra faktorer. Endast sociologi svarar att forskningskvaliteten
inte påverkar löneutvecklingen.
Förvaltningshögskolan: Har betydelse tillsammans med annat. Viktigt i sammanhanget är bland annat aktivitet
och framgång vid ansökningar om externa medel.
JMG: Endast indirekt genom doktorsexamen och docentur.
Psykologi: Forskningskvaliteten är inte avgörande för löneutvecklingen. Kanske skall den inte heller vara avgörande,
men definitivt spela större roll för löneutvecklingen än idag. Ett hinder för detta är att arbetsgivare och fackföreningar
inte lyckats komma överens om lönekriterier. Det gör att det blir svårt att lyfta forskningskvalitet som ett
särskilt argument i löneförhandlingar.
SGS: Det är inte så mycket som är avgörande för löneutvecklingen då det inte är mycket utrymme att förhandla
kring. Dock uppmuntrar fakulteten forskare som meriterar sig till docent eller professor genom att “automatiskt” lyfta
lönen (vid sidan av ordinarie löneförhandlingar).
Freds- och utvecklingsforskning: Ja, i viss mån. Docentkompetens och professorsbefordran ger exempelvis direkt
en löneökning. Vid lönerevision görs en översyn av forskares publiceringsfrekvens och förmåga att attrahera externa
anslag. Dessa kriterier är dock ej systematiskt utarbetade.
Socialantropologi: Nej, härför finns inga klara tillvägagångssätt annat än den gängse meriteringsgången (docentur,
professor)
Socialt arbete: Inte i annat avseende än i samband med befordran.
Sociologi: Nej
STS: Är ett av flera kriterier som vägs samman; dock ett icke obetydligt sådant vid en enhet vars verksamhet har
en stark forskningsinriktning.
Statsvetenskap: I viss mån. Det är i sista hand upp till prefekten.
60