GU Samhällsvetenskapliga fakulteten - Göteborgs universitet

edare problemfält, vilket skulle kunna vara ett kriterium på kvalitet. Profilering som kvalitetskriterium är dock om
diskuterat.
Socialantropologi: Forskningsprogrammet består av ett antal profilområden, som speglar både gemensamma intresseområden
hos institutionens forskare och doktorander, och aktuella teman inom ämnet. Programmet har en viss
kärna som utgörs av klassiska etnografiska forskningfält men förändras och utvecklas också med den mer rörliga
forskningsfronten.
Socialt arbete: Det beror på vad man menar med program om man avser av råd enhetigt finansierade program är
svaret nej.
Däremot sker programmatisk forskning som finansierats via enskilda projektanslag. Forskarna är ofta organiserade
i grupper kring gemensamma forskningstema. Hit hör könsforskning i socialt arbete, missbruksforskning, familjeforskning,
organisationsforskning mm. I relation till professuren med inriktning på i och familjepolitik har sedan 2000
forskning bedrivits under samlingsrubriken ”Parenthood and childhood in modern family cultures”. Sedan år 2000 har
projektanslag erhållits från HSFR (1), SFR/FAS (4)och EUs 4:e och 5: ramprogram (1+1).
De områden som forskningen avser är faderskap, fosterfamiljer, barn i fosterfamiljer, ensamma mödrar med söner
som socialtjänstens målgrupp, balansen arbete familj (EU). Sedan 2000 har detta resulterat i 4 avhandlingar samt en
planerad disputation i sept 2006). Matetrialet har också publicerats såväl nationellt som internationellt i artiklar, bokkapitel,
böcker som paper vid olika conferenser.
Det programmatiska forskningsområdet har en sammanhållen grupp med regelbundna möten för interna refereebedömning
ventilering av ansökningar samt diskussion av ny litteratur
Sociologi: Institutionen har inte ett forskningsprogram men väl ett antal forskningsprofiler (t.ex. arbetsmarknad,
kön, familj och välfärd, sociala rörelser, kriminologi). Dessa utvecklas ständigt i olika riktningar som en följd av att
nya idéer om forskning dyker upp och hur möjligheterna till anslag ser ut.
STS: För 6-7 år sedan, i samband med en allmän expansion av forskningsverksamheten, formulerades tre delområden.
Dessa har inte reviderats; de speglar fortfarande väl den forskning som bedrivs, men att diskutera oss som ett
eller flera forskningsprogram har inte setts som ett sätt att bättre förstå, förändra eller kvalitetssäkra det vi håller på
med.
Statsvetenskap: Nej, inget separat forskningsprogram för institutionen som helhet. Däremot pågår flera större enskilda
forskningsprogram som inbegriper samarbete mellan forskare från ämnets alla delområden. Institutionen har
snarare en forskningsprofil, som bl.a. legat till grund för den Linnéansökan (”Evaluating Democratic Processes. Politics,
Mass Media, Administration”) som gått vidare till nationell prövning efter Göteborgs universitets interna prioritering.
(Ansökan är utarbetad i samarbete med tre andra forskningsmiljöer inom GU.)
Biblioteks- och informationsvetenskap: Ja, revideras årligen, men är mkt översiktligt.
CEFOS: Vid inrättandet fastslogs att CEFOS verksamhet skulle koncentreras till tre programområden: Den offentliga
sektorn i ett makroperspektiv, Den offentliga sektorns inre organisering och den offentliga sektorn och medborgarna.
För att förstärka den mångvetenskapliga forskningen inrättades ett fjärde program Välfärdsstaten och socialförsäkringssystemet
med medverkan av forskare från flera olika discipliner som psykologi, nationalekonomi och statsvetenskap.
Efter utarbetandet av tre kunskapsöversikter inrättades ett femte program Lokalt medborgarskap. Vid utlysning
av medel har därefter styrelsen beslutat att inom ramen för de fem programmen välja ut forskningsområden som
det skall vara möjligt att söka inom för den närmaste perioden. För närvarande prövas inom vilka områden och i vilka
former forskningssatsningar skall göras för den närmaste treårsperioden fr.o.m 2007.
Det har blivit allt viktigare att forskare vid CEFOS engageras i EU-program och forskningsrådens satsning på stora
forskningsprogram. Under 2005 avslutades CEFOS forskares medverkan i det första EU-programmet Safe Foods.
Från och med 2006 deltar CEFOS emellertid i två nya EU-program Quality of Life in a Changing Europe – Quality,
professor Margareta Bäck-Wiklund och Civil Society and New Forms of Governance in Europe – CINEFOGO, docent
Erik Amnå. I det första programmet bildar Bäck-Wiklunds tidigare forskning inom EU-program och fil dr Stefan
Szücs forskning om arbetsorganisation och arbetsmiljö utgångspunkten för medverkan och CEFOS kommer dessutom
att ha ansvar för informationsspridning. Det andra projektet knyter an till docent Erik Amnås mångåriga forskning
kring demokrati och civilsamhälle.
År 2005 erhöll forskare vid CEFOS medel av Samhällsvetenskapliga fakulteten för tre projekt för strategiska satsningar,
varav två vidareutvecklades till ansökningar om programanslag från Riksbankens Jubileumsfond: Dynamics of
Nuclear Fuel: Technologies, Objectives, Organisations and Institutions. An Iterdisciplinary and Comparative Research
Programme, professor Mats Andrén och fil dr Urban Strandberg samt Securing the City. Governing and contesting
urban space in a Nordic setting, docent Erik Amnå. Dessutom inbjöds forskare vid CEFOS att ingå i programarbetet
för ytterligare en ansökan till RJ och en till MISTRA. Även om ansökningarna inte gått vidare kommer det
arbete som lagts ned och det samarbete med andra forskargrupper som etablerats att vara mycket värdefullt för framtiden.
51