ÃRSREDOVISNING 2004 - HÃ¶gskolan i Halmstad

More documents

Recommendations

Info

Nationella forskarskolor Högskolan är part i de nationella forskarskolorna Entreprenörskap och innovation, Genomik och bioinformatik, Läkemedelsvetenskap, Naturvetenskapernas och teknikens didaktik samt Svenska med didaktisk inriktning. Högskolan deltar också i åtskilliga forskarutbildningsnätverk, t.ex. T2F, ProViking, ARTES och VISIT. De tre sistnämnda är finansierade via Stiftelsen för strategisk forskning medan T2F är det Trycktekniska forskningsprogrammet finansierat av KK-stiftelsen tillsammans med pappers- och den grafiska industrin. Doktorander vid andra högskolor och universitet De doktorander som finns vid Högskolan i Halmstad är antagna vid andra universitet och högskolor med examensrätt. Inom teknik och naturvetenskap gäller detta främst Chalmers tekniska högskola, Luleå tekniska högskola och Lunds universitet, där teknikprofessorer vid Högskolan i Halmstad är examinatorer eller huvudhandledare, men även vid Linköpings universitet och Göteborgs universitet finns forskarstuderande inskrivna. När det gäller de samhällsoch hälsovetenskapliga områdena bedrivs regelrätt samverkan i forskarutbildning för ekonomiområdet med universiteten i Lund, Växjö, Luleå tekniska universitet och Handelshögskolan i Göteborg, inom idrottspsykologi med Stockholms universitet, inom pedagogik med Göteborgs universitet och Malmö högskola, inom omvårdnad med Linköpings universitet och inom idrottsvetenskap med universiteten i Göteborg och Karlstad. Ytterligare några svenska såväl som utländska universitet finns med bland de examinerande lärosätena. externa medel främst från KK-stiftelsen beviljades till ett stort antal nya 3-åriga forskningsprojekt . Totalt fanns under 2004 vid Högskolan i Halmstad 98 forskarstuderande. Av dessa var 44 kvinnor (32 vid SBVH; 12 vid TN) och 54 män (20 vid SBVH; 34 vid TN). Av de forskarstuderande bedrev 48 sina studier på minst 50% av heltid. Ingen av de forskarstuderande vid Högskolan finansierades via utbildningsbidrag utan samtliga hade en anställning vid Högskolan som ettdera av doktorand, adjunkt eller forskningsingenjör. Kvalitet Under 2004 har lärosätet arbetat med att konkretisera strategin och att utveckla planer och rutiner som möjliggör för oss att följa den i vårt kvalitetsarbete.De båda forskningsnämnderna har ett tredelat ansvar inom sina respektive områden: • Att säkerställa att den forskning som bedrivs vid Högskolan är av hög kvalitet och internationellt konkurrenskraftig samt att den är väl profilerad • Att säkerställa att den forskarutbildning som bedrivs vid Högskolan är av hög kvalitet och står sig väl i jämförelse med forskarutbildning vid lärosäten med vetenskapsområde • Att verka för att all grundutbildning vid Högskolan vilar på vetenskaplig grund Detta sker bland annat genom utvärdering och uppföljning av forskningsmiljöernas forskningsprogram och vetenskapliga resultat samt de enskilda forskarnas roll i det nationella och internationella vetenskapssamhället. Utvärderingar och uppföljningar sker enligt de kvalitetsplaner som forskningsnämnderna fattat beslut om under 2004, bland annat i samband med forskningsnämndernas årliga fördelning av medel. Forskningsmiljöerna avkrävs rapporter om sin forskningsverksamhet innehållande forskningsplan, koppling till Högskolans forskningsstrategi, omfattning, budget, bemanning, publikationer, erhållna externa medel i konkurrens, forskarutbildning, relation till grundutbildningen, deltagande i nationella och internationella forskarnätverk, externa kontakter, etc. Dessa rapporter analyseras och forskningen utvärderas. Forskningsnämnderna gör fortlöpande översyn av de lokala riktlinjerna för befordran till lektor eller professor och för antagning som oavlönad docent. Även i arbetet med Högskolans anställningsordning deltar forskningsnämnderna aktivt. Forskningsnämnderna fokuserar också på information till och uppföljning av de forskarstuderande, utveckling av det utbud av forskarutbildningskurser som ges vid Högskolan samt utveckling av handledarkompetens och relationer mellan handledare och forskarstuderande. Framtid I enlighet med strategin har Högskolan under år 2004 fortsatt arbetet med att bygga upp och förstärka våra forsknings- och innovationsmiljöer. 26 | Högskolan i Halmstad 2004
Sedan flera år bedriver Högskolan forskarutbildning utan att ha rätt att examinera, vilket hämmar arbetet. En ansökan har insänts till Utbildningsdepartementet vad avser rätt att examinera doktorer inom vetenskapsområdet teknik. Målet är också att på sikt erhålla ett vetenskapsområde inom samhällsvetenskap och humaniora. En ansökan om stöd från KK-stiftelsen till fortsatt uppbyggnad av forskningsprofilen CERES inom Inbyggda system beviljades. Detta innebär en långsiktig resursförstärkning på 36 miljoner kronor från KK-stiftelsen fördelade på 6 år. Härtill kommer medverkande företags motfinansiering. Under 2004 förde Högskolan i Halmstad ingående diskussioner med Högskolan i Skövde och Örebro universitet om samverkan inom forskarutbildningen inom ämnesområdet datavetenskap, data- och elektroteknik. Diskussionerna har resulterat i att en ansökan sänts in till Utbildningsdepartemenetet om att få bilda en gemensam fakultet inom det valda forskningsområdet. Inom SBVH-området fortsätter arbetet med att formera starka forskningsmiljöer. Under 2004 har antalet forskningsmiljöer koncentrerats till ett tiotal miljöer, att jämföra med drygt 20 miljöer 2003. Denna koncentrations- och profileringsprocess avser forskningsnämnden fortsätta stimulera. Även inom detta område prioriteras samverkan med andra lärosäten och forskningsdrivande organisationer. not 3 Internationellt och nationellt samarbete Det internationella samarbetet är omfattande och omfattar samarbete med forskare i våra nordiska grannländer och ett tjugotal länder i Europa och övriga världen. Högskolan är även aktiv i projekt som är finansierade inom ramen för EUs olika program. Högskolan koordinerar projektet ”Communicating the Cultural Landscape” i EU-programmet Culture 2000 och medverkar i projekten ”Project Access” inom Equal, ”European Public Space Observatory” och COVOSECO (STRATA) samt BIOSECURE inom EUs femte ramprogram och projektet ”Network Organization of Distance Education”. Högskolan deltar också i 2 Eurekaprojekt: Factory Hybtune, EU 2374, tillsammans med forskare från Ungern och Litauen samt DigiNews i samarbete med University of Leuven och ett antal företag, bl.a. Philips i Belgien, 20/20 Speech, Targetize, Holtran och Palmware. Projektet ”Children in Communication about Migration” finansieras genom EUs femte ramprogram, där Sverige medverkar tillsammans med England, Tyskland, Italien, Grekland och Holland. Det nationella samarbetet med forskare vid andra högskolor och universitet är mycket omfattande. Samarbetet gäller forskningsprojekt, gemensamma forskarutbildningskurser och inte minst samarbete kring handledning av forskarstuderande. Eftersom Högskolan saknar vetenskapsområde är de som forskarstuderar vid Högskolan inskrivna vid andra högskolor och universitet. Högskolan har under 2004 deltagit i utvecklingsprojektet ”Att utbilda vetenskapsmän till handledare”. Projektet leddes från Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet med Chalmers tekniska högskola, Blekinge tekniska högskola och Högskolan i Halmstad som deltagande lärosäten. Högskolan i Halmstad 2004 | 27
Page 1 and 2: ÅRSREDOVISNING 2004 Högskolan i H
Page 3 and 4: Högskolans vision Den gränsövers
Page 5 and 6: Innehåll Högskolans vision 3 orga
Page 7 and 8: pass stora att dessa utbildningarna
Page 9 and 10: Grundläggande högskoleutbildning
Page 11 and 12: Magisterexamen Målet var att exami
Page 13 and 14: i Halmstad också på ytterligare t
Page 15 and 16: En annan del i rekryteringsarbetet
Page 17 and 18: Som en del av regeringens satsning
Page 19 and 20: Forskning och forskarutbildning Må
Page 21 and 22: Området Samhälls-, Beteende-, Vå
Page 23 and 24: SCBkod Antal tillsvidareanställda
Page 25: 2004 2003 2002 FoU-andel av total o
Page 29 and 30: Argus har under 2004 utgjort svensk
Page 31 and 32: Kompetensförsörjning I december 2
Page 33 and 34: Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron vid H
Page 35 and 36: sten av inslag av hållbar utveckli
Page 37 and 38: Internationella avdelningen hjälpe
Page 39 and 40: Bland Högskolans mindre starka sid
Page 41 and 42: Vid 2004 års utgång var 52% av H
Page 43 and 44: Ekonomisk resultatredovisning Resul
Page 45 and 46: Redovisning och värderingsprincipe
Page 47 and 48: Resultaträkning (belopp i tkr) VER
Page 49 and 50: Finansieringsanalys (belopp i tkr)
Page 51 and 52: Noter till Resultat- och balansräk
Page 53 and 54: Noter till Resultat- och balansräk
Page 55 and 56: Sammanställning av väsentliga upp
Page 57 and 58: Underlag för beräkning av belastn
Page 59 and 60: Grundläggande högskoleutbildning
Page 61 and 62: Styrelsen vid Högskolan i Halmstad
Page 63 and 64: Halmstad Studentkårs bilaga till H

Ã RSREDOVISNING 2004 - HÃ¶gskolan i Halmstad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

ÃRSREDOVISNING 2004 - HÃ¶gskolan i Halmstad