ÃRSREDOVISNING 2004 - HÃ¶gskolan i Halmstad

More documents

Recommendations

Info

Arbete med Bolognaprocessen Bolognadeklarationens mål att skapa fri rörlighet, förmåga till att arbeta i främmande land, samt ett enhetlig europeisk högre utbildningsområde ligger många studenter och personal vid Högskolan i Halmstad, varmt om hjärtat. På central nivå bevakas Lissabon- och Bolognafrågorna av Utbildningsnämnden, chefsgruppen, ledningsgruppen och Internationella avdelningen. För närvarande svarar Internationella avdelningen för beredningen av dessa frågor, vilka hanteras och diskuteras i Internationaliseringsrådet och inom Utbildningsnämnden. Bolognafrågorna påverkar också sektionsstrategierna, särskilt programstrategier som innefattar program med magisteruppgång. Här sköter studierektorerna och ämnesansvariga bevakningen, bland annat för att söka projektmedel för EU-gemensamma projekt. Inom teknikområdet deltar man i ett samarbete mellan de västsvenska högskolorna angående ökad rörlighet mellan högskolorna och anpassning till Bolognaprocessen. Resultat av internationaliseringsarbetet Det resultat av internationaliseringsarbetet hittills som Högskolan främst vill framhålla är den förändring som innebär att internationaliseringen har blivit till en inre process hos många medarbetare och studenter. Man tänker ”internationellt” i sitt dagliga arbete. Internationaliseringen har skapat en ”osynlig” men märkbar struktur för samverkan mellan medarbetare och mellan personal och studenter. Lärandet har fått en ny dimension i meningen att lärare, administrativ personal och studenter möter nya perspektiv och kunskaper. I detta möte med den internationella omvärlden skapas en ökad kunskap och förståelse för såväl ämneskunskaper i sig, som likheter och olikheter i synen på tillämpningsmodeller. Internationaliseringen har också medför en känslighet för vad som händer i vår omvärld och ett intresse för att försöka införa nya och intressanta idéer i såväl undervisning som administration. Internationaliseringen har synbart påverkat både kursinnehåll och program. Kurser erbjuds i allt högra grad på engelska vilket ställer nya och högre krav på såväl lärare som studenter. Samtidigt öppnas nya möjligheter upp i kontakten med internationella studenter. Program utvecklas i syfte att vara konkurrenskraftig i ett framtida Europa, men också med bäring på utomeuropeiska möjligheter. Programstrukturer öppnas upp för studier utomlands och utbytesstudier akademiseras, i så motto att studenter inte längre enbart ser utlandsstudierna som en kulturell och nöjesinriktad erfarenhet, utan tidigt i processen fokuserar på en akademiska nyttan och den speciella profil utlandsstudier medför. I detta tillkommer också det kraftig ökade intresset för dubbla examina. En svensk och en utländsk examina vars kombination erhålles i ett nära samarbete med högskolans utländska partneruniversitet Starka och svaga sidor i internationaliseringsarbetet Bland Högskolans starka sidor inom internationaliseringen vill vi framhålla: • Aktiva kunniga engagerade kreativa medarbetare. • En aktiv, kunnig och engagerad Studentkår. • Flexibel organisation för snabba förändringar och anpassningar till omvärlden. • Omfattande nätverk av partneruniversitet. • Lång historik och utvecklad tradition av Internationalisering. • En mycket stark sida är det intensiva samarbetet med Studentkåren. 38 | Högskolan i Halmstad 2004
Bland Högskolans mindre starka sidor hittills kan nämnas: • Når inte den kritiska massan på alla kurser. • Viss motvilja till undervisning på engelska. • Systemet har svårt att enkelt hantera Free Movers – ansökningar, urval, tillgodoräknande. • Otydlighet i mål och medel inom sektioner och avdelningar. • Incitamentsstrukturen. • Arbetsbelastningen och organiseringen av arbetet. Möjligheter respektive hinder för att lärosätet ska kunna uppfylla nationella krav, egen policy och egna mål för internationalisering Möjligheter: • Samordnad och väl strukturerad organisering av den internationella verksamheten vid lärosätet • Engagerade kreativa och internationellt intresserade medarbetare • En aktiv, kunnig och engagerad Studentkår • Flexibel organisation för snabba förändringar och anpassningar till omvärlden • En effektiv samordning mellan utbildningsnämnden och forskningsnämnderna • Omfattande nätverk av partneruniversitet • En intensiv satsning på internationaliseringen från regering och riksdag • Det mycket starka samarbetet med Studentkåren garanterar tillgången på bostäder. Hinder: • Långsam utveckling av kurser och program på engelska • Långsam utveckling av och anpassning till Bolognaprocessen • Oförmåga och motvilja till undervisning på engelska • Otydlighet i mål och medel för rekrytering av internationella studenter • Risken för att Sverige inte formerar internationellt gångbara magisterstrukturer • Risken för att ECTS inte införlivas med svensk betygssättning. • Ekonomisk och akademisk belöning för internationalisering inte förändras eller utvecklas • Arbetsbelastningen inte tydliggörs och åtgärdas. Högskolan i Halmstad 2004 | 39
Page 1 and 2: ÅRSREDOVISNING 2004 Högskolan i H
Page 3 and 4: Högskolans vision Den gränsövers
Page 5 and 6: Innehåll Högskolans vision 3 orga
Page 7 and 8: pass stora att dessa utbildningarna
Page 9 and 10: Grundläggande högskoleutbildning
Page 11 and 12: Magisterexamen Målet var att exami
Page 13 and 14: i Halmstad också på ytterligare t
Page 15 and 16: En annan del i rekryteringsarbetet
Page 17 and 18: Som en del av regeringens satsning
Page 19 and 20: Forskning och forskarutbildning Må
Page 21 and 22: Området Samhälls-, Beteende-, Vå
Page 23 and 24: SCBkod Antal tillsvidareanställda
Page 25 and 26: 2004 2003 2002 FoU-andel av total o
Page 27 and 28: Sedan flera år bedriver Högskolan
Page 29 and 30: Argus har under 2004 utgjort svensk
Page 31 and 32: Kompetensförsörjning I december 2
Page 33 and 34: Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron vid H
Page 35 and 36: sten av inslag av hållbar utveckli
Page 37: Internationella avdelningen hjälpe
Page 41 and 42: Vid 2004 års utgång var 52% av H
Page 43 and 44: Ekonomisk resultatredovisning Resul
Page 45 and 46: Redovisning och värderingsprincipe
Page 47 and 48: Resultaträkning (belopp i tkr) VER
Page 49 and 50: Finansieringsanalys (belopp i tkr)
Page 51 and 52: Noter till Resultat- och balansräk
Page 53 and 54: Noter till Resultat- och balansräk
Page 55 and 56: Sammanställning av väsentliga upp
Page 57 and 58: Underlag för beräkning av belastn
Page 59 and 60: Grundläggande högskoleutbildning
Page 61 and 62: Styrelsen vid Högskolan i Halmstad
Page 63 and 64: Halmstad Studentkårs bilaga till H

Ã RSREDOVISNING 2004 - HÃ¶gskolan i Halmstad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

ÃRSREDOVISNING 2004 - HÃ¶gskolan i Halmstad