à RSREDOVISNING 2004 - Högskolan i Halmstad

pass stora att dessa utbildningarna står säkra även i framtiden. Detta är således att
betrakta som strukturell förändring och inte som en besparing.
Högskolan har under en längre tid valt att bygga upp ett större myndighetskapital
utifrån antagandet att den ekonomiska situationen skulle bli besvärlig under mitten av
detta decennium. Tanken är att detta kapital skall kunna användas till att mildra de negativa
effekterna i väntan på bättre tider som enligt våra prognoser bör komma i slutet
av decenniet i samband med att de allt större gymnasiekullarna söker sig till högskolan.
Därför har Högskolan i Halmstad valt att utnyttja 5,7 Mkr ur myndighetskapitalt för
år 2004. På samma sätt planeras 12 Mkr att användas år 2005. Om inte Högskolan
erhåller nya platser för år 2006 eller 2007 måste Högskolan genomföra en mer omfattande
besparing. Planeringsarbetet för detta inleddes redan under 2004.
Verksamhetsåret har för övrigt präglats av ambitionen att förverkliga Högskolans vision
som antogs 2003. Bland mycket annat kan nämnas utveckling av kvalitetssystem,
tillskapandet av nya magisterutbildningar, vidareutveckling av grundutbildning, koncentrering
av forskningsresurser till forskningsmiljöer, erhållandet av en KK-plattform
(Ceres) inom området inbyggda system, medverkan i att bygga upp industrikluster
inom områdena hälsoteknik och inbyggda system, satsningar mot hälsa och idrott
(Center för Hälsa och idrott tas delvis i bruk under 2005), med lyckat resultat verkat
för att Militärhögskolan blir kvar i Halmstad och att Försvarets tekniska skola förläggs
till Halmstad, vilket kommer att ha stor betydelse för utvecklingen vid Högskolan
i Halmstad, första utdelningen av de så kallade Fåhréstipendierna, utsmyckning av
campus med konstverk av Olle Baertling en av Sveriges i särklass mest internationellt
ryktbara konstnärer samt utökat samarbete med andra lärosäten i avsikt att utveckla
forskning, forskarutbildning, mastersutbildning och grundutbildning. Med undantag
för att Högskolan tvingats påbörja processen att säga upp personal inom området teknik/naturvetenskap
har året också verksamhetsmässigt varit gott.
Avslutningsvis kan det sägas att den kris som präglat högskolevärlden under första hälften
av detta decennium till följd av vikande söktryck har hanterats av Högskolan i
Halmstad på ett tillfredställade sätt. Försiktighet har gällt. Högskolan har därför lyckats
undvika att gå under takbelopp samtidigt som vi kunnat undvika att göra alltför
stora överprestationer. Genom god planering har Högskolan i Halmstad förmodligen
tagit sig igenom denna fas.
Vad avser hanteringen av följdkrisen, d.v.s att staten genom att bromsa tilldelningen
i själva verket bidrar till att högskolornas ekonomi försvagas (genom t.ex. otillräcklig
kompensation för löne- och prisökning), så står Högskolan relativt stark genom att
kunna utnyttja sitt myndighetskapital under 2005 och 2006. Förutsättningen för att
Högskolan även skall kunna ta sig igenom denna fas på ett lika gott sätt är dock att
staten snart börjar förse lärosätena med nya platser för att möta det ökade söktryck som
de allt större gymnasiekullarna kommer att föra med sig.
Rektor Romulo Enmark
Högskolan i Halmstad 2004 | 7