à rsredovisning 2005 - Kungälv

8,8
lemma för kommunerna är att effekterna av
en förbättrad konjunktur i riket slår igenom
senare för kommunens del.
För Kungälvs del har de senaste åren inneburit
flera kraftiga besparingar inom de olika
verksamhetsområdena. Vi har begränsade
resurser som ska räcka till många angelägna
verksamheter i vår kommun.
År 2006 är ett år med mycket snäva budgetramar
för nämnderna. Stora krav kommer
att ställas på att, även fortsättningsvis,
hushålla med resurserna och att arbeta ännu
mer med rationaliserings- och effektiviseringsfrågor.
Det kanske i vissa fall kommer
att innebära sänkningar av ambitionsnivåerna
inom vissa verksamhetsområden. Vi kan
konstatera att invånarnas behov och krav är
större än vad de ekonomiska ramarna ger
utrymme till.
Goda förutsättningar
Kungälvs kommun har dock bra ekonomiska
förutsättningar, både i ett nationellt och regionalt
perspektiv. Vi har en god skattekraft. Vi
behåller vår plats med den näst lägsta arbetslösheten
i länet (efter Tranemo kommun). Vi
har ett geografiskt mycket fördelaktigt läge. Vi
har nära till flera goda arbetsmarknader, varav
Sveriges andra största stad finns inpå knutarna.
Redan i dagsläget finns det tecken på att
vissa branscher, bland annat inom byggsektorn,
har svårt att få tag i önskad kompetens.
Trots en god utveckling av arbetsmarknaden
i riket i stort, är dock risken för att det skall
uppstå mer allmänna bristsituationer mycket
liten.
Hur ligger vi då till med vår utdebitering
av skatt? Den genomsnittliga totala kommunalskatten
(inklusive landstingsskatt, begravnings-
och kyrkoavgift) i Sverige år 2005
var 31,60 kr. För Kungälvs del uppgick den
summan till 32,42 kr. År 2006 är nivåerna
desamma. Vi ser alltså att vår kommun ligger
över snittet för kommunal beskattning. Man
kan fundera över var gränsen för debitering
går, vilka nivåer vi kan hantera. Frågan är
om något större utrymme för ytterligare
höjningar finns.
10
9
8
7
6,0
6
5
4
3
2
1
Nettokostnadsökning, %
0
2001 2002 2003 2004 2005
60
49,2
50
40
30
20
10
0
-10
-20
250
200
150
100
50
0
73,6
5,1
8,8
4,0
Resultatutveckling, mkr
20,3
Nettoinvesteringar, mkr
150,7
27,5
141,2
223,8
2,0
2001 2002 2003 2004 2005
-9,8
39,0
118,3
2001 2002 2003 2004 2005
Investeringar kräver överskott
Kommunen har under året gjort flera investeringar.
För att kunna genomföra stora
projekt krävs i flera fall upplåning för att
klara finansieringen. Under året har vi haft
bra ränteläge och det kan hålla i sig ytterligare
en period, men förändringar kan ju ske.
I takt med att vi lånar pengar kommer vi även
fortsättningsvis att ha ett negativt räntenetto
som belastar verksamheterna i framtiden.
Kan vi hålla investeringsnivån kring 60 mkr
per år, det vill säga investera i ungefär samma
storleksordning som anläggningarna skrivs
av, kommer vi i fortsättningen att kunna ha
ett positivt finansnetto. En annan förutsättning
är att vi klarar av att få ett positivt årligt
resultat i storleksordningen 20 mkr, vilket
anses vara ett minimum för att bibehålla en
långsiktigt hållbar ekonomi.
Under år 2005 har den första kullen av
40-talister fyllt 65 år och många av dem har
gått i ålderspension. Detta vet vi kommer
att påverka vårt samhälle på flera olika sätt.
Vi kan misstänka att vi kommer att möta en
hårdare konkurrens om arbetskraft, vilken
kommer att bli lönedrivande och ytterligare
påfresta en redan ansträngd ekonomi. Vi kan
konstatera att nivåerna på pensionsutbetalningar
kommer att stiga kraftigt. Det är
därför av stor vikt att politiken gör prioriteringar
och målsättningar tydliga för våra
verksamheter. Detta för att vi skall kunna
möta även morgondagen med en god ekonomi
i balans, förberedd att klara de ökade
och förändrade krav som kommer. Vi ser en
utveckling som visar på att vi inte kommer
att kunna göra allt det vi gör idag även i
framtiden. Det är därför viktigt att vi gör rätt
saker på rätt sätt!
Vi klarar balanskravet
I kommunallagen talas om god kommunal
ekonomisk hushållning, som också definieras
som det så kallade balanskravet. Huvudprincipen
för beräkningen är att intäkterna skall
överstiga kostnaderna. Justering skall ske för
eventuella realisationsvinster och realisationsförluster.
Avstämningen på nästa sida visar att
kommunen klarar kommunallagens balanskrav
även för år 2005.
Kungälvs kommuns tolkning av balanskravet
innebär att man låste det ingående egna
kapitalet för år 2000. Från och med 2000
skapades ett ”fritt eget kapital”. De så kallade
kommungemensamma spelreglerna för kommunens
nämnder innebär att årets resultat
förs med till nästkommande år och i de fall
det är ett negativt resultat, skall det arbetas
igen under det påföljande året.
KOMMUNEN - EKONOMISK ÖVERSIKT
19