à rsredovisning 2005 - Kungälv

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Omvärldsanalys
Enligt prognoserna ser de ekonomiska förutsättningarna ganska
ljusa ut för kommunerna de närmaste åren. Men en omfördelning
av de ekonomiska resurserna måste ske, främst för att
stärka insatserna för utbildning, omsorg och äldrevård.
Som en del i en tillväxtregion tar Kungälvs kommun ett ansvar
i regionala näringslivssatsningar och för ett ökat bostadsbyggande.
OMVÄRLDSANALYS
8
Världsekonomins viktiga ”motorer”, USA
och Kina, går på högvarv. Kina har fått en allt
större betydelse för världsekonomin. Genom
landets kraftiga tillväxt har råvarupriser generellt
– olja, järnmalm och andra mineraler
– stigit kraftigt.
USA:s ekonomi stimuleras dels av att
företagen bygger upp sina lager och dels av
att infrastruktur och hela samhällen återuppbyggs
efter orkanerna. Även i Europa sker
ett visst uppsving, men strukturpolitiska
bakslag och trögheter i ekonomierna gör att
uppgången inte får riktigt fäste.
Trots att den internationella konjunkturen
bromsat in har tillväxten varit hög. Låga
räntor, goda företagsvinster och successivt
förbättrad arbetsmarknad har gynnat investeringar
och drivit på den globala tillväxten
under 2005.
Under december 2005 följde vi konflikterna
i EU:s budgetarbete och WTO-mötets
handelsförhandlingar. I den globaliserade
ekonomin är enskilda länders ekonomier
sammanlänkade. Trots det tycks alla strävanden
främst gå ut på att bevaka gränser och
egna intressen. Problemen i världsekonomin
handlar om stora obalanser och om att den
rika delen av världen värnar om sin ekonomiska
status och sina inhemska marknader.
Ljust för svensk ekonomi
Svensk ekonomi fortsätter att öka farten.
Valårets budgetstimulanser, låg ränta och svag
krona ger extra bränsle. Tillväxten bedöms
hamna över tre procent, både 2006 och 2007.
Riksbanken aviserar räntehöjningar. Fortfarande
är inflationen låg, men man ser med
oro på att hushållen skuldsätter sig och att
den svenska kronans värde försvagas.
Motorn i den svenska ekonomin har växlat
från export till inhemsk efterfrågan. En
stark ökning av hushållens reala disponibla
inkomster de närmaste åren beräknas leda
till stigande privat konsumtion samtidigt som
investeringsklimatet är gott.
OECD räknar med att svensk ekonomi
kommer att växa snabbt och att arbetslösheten
kommer att falla. Tillväxten kommer från
hushållens stigande efterfrågan, låga räntor,
sänkta skatter och fler i arbete.
Få jobb trots stark tillväxt
Sverige har haft en ganska lång period med
låg inflation och hög tillväxt. Produktiviteten
i företagssektorn har ökat medan sysselsättningen
stått stilla. Den svenska ekonomin har
karaktäriserats av tillväxt och vinstökning
– utan nyanställningar! Vi har frågat oss om
hög arbetslöshet är en oundviklig följd av låg
inflation.
Nu ser vi att inflationen har nått botten.
Arbetsmarknaden ser äntligen ut att ljusna.
De arbetsmarknadspolitiska insatserna ökar,
tillväxten håller i sig och produktivitetstillväxten
bromsas in. Totalt beräknas sysselsättningen
stiga med 1,5 procent nästa år.
Regeringens mål, att 80 procent av befolkningen
i åldern 20 – 64 år ska ha ett arbete
på den reguljära arbetsmarknaden, syns vara
inom räckhåll. I slutet av 2005 hade 78 procent
ett sådant arbete, vilket är en procentenhet
högre än föregående år.
Positivt även för kommunsektorn
Sveriges Kommuner och Landsting målar en
positiv bild av läget i kommunsektorn. För
2005 förväntas ett ekonomiskt resultat på
10 miljarder kronor. Det är nästan vad som
behövs för att finansiera välfärden på lång
sikt, enligt tumregeln för god ekonomisk
hushållning. De ekonomiska förutsättningarna
förväntas bli goda de närmaste åren. Högre
skatteintäkter förklaras främst av en starkare
sysselsättningsutveckling, vilken delvis hänger
samman med fler sysselsättningsskapande
åtgärder.
Under de närmaste åren kommer det demografiska
trycket på verksamheterna totalt
sett att upphöra; trots att befolkningen väntas
öka. Men eftersom verksamheternas behov
utvecklas åt olika håll, inte minst grundskolan
och gymnasieskolan, krävs stora omfördelningar
av resurser. Några enkla fakta:
• 130 000 fler elever
• Kraftig ökning av antalet insatser inom
handikappomsorgen. Kostnadsökningen är
dubbelt så stor som inom äldreomsorgen.
• Allt äldre vårdtagare inom äldreomsorgen.
Andelen äldre som får hjälp i hemmet eller i
särskilt boende minskar, men kostnaderna för
äldreomsorg ökar ändå eftersom kostnaderna
per vårdtagare stiger.
• Snabb ökning av kostnaderna för barn- och
ungdomsvård.
• Gymnasieskolans kostnader ökar snabbt.
Sysselsättningen bör öka
För att kommuner och landsting ska få ökade
reala resurser krävs framförallt att sysselsättningen
(antalet arbetade timmar) ökar.
Löneinkomster svarar för ungefär
75 procent av det kommunala skatteunderlaget.
Löneökningstakten i samhället är således
av stor betydelse, men eftersom löner är