Ãrsredovisning 2005 - KungÃ¤lv

More documents

Recommendations

Info

Medborgarna MEDBORGARNA Balanserad styrning är en del av Kungälvsprocessen. Fram tills nu har ekonomi haft en dominerande position i budgetarbete och årsredovisning. Lite slarvigt kan man säga att pengarna kommit i första hand och vad vi fått för dem i andra. Balanserad styrning är ett sätt att även väga in andra perspektiv än ekonomi. De fem perspektiven är medborgarna, process utveckling/lärande, medarbetarna och ekonomi. Vi börjar med medborgarna. Process Ekonomi Medborgare Utveckling/ lärande Medarbetare Vem är medborgare och vem är brukare? Medborgare är alla som är skrivna i kommunen. Medborgarperspektivet omfattar det som är generellt i kommunens tjänster, det som riktas till alla och det alla kan ta del av. Begreppet brukare förbehålls vanligen dem som tar del av mer individuellt utformade och oftast mer långvariga tjänster som exempelvis att söka bygglov, vara elev, ha barnomsorg eller hemtjänst, bo i äldre- eller handikappboende eller som familj behöva någon form av extra stöd. Som medborgare skiljer sig brukarbehoven från tid till annan i livet. Alla brukare är dock inte medborgare. Brukare av vissa tjänster kan också vara företagare som är verksamma i kommunen men som inte personligen bor här. Liksom turister och andra som är på tillfälligt besök och som behöver vägledning eller annan tillfällig hjälp. Vad innebär ett medborgarperspektiv? Att ha ett medborgarperspektiv innebär att ha en utgångspunkt som är överordnad annat. Det betyder att kommunen och dess medarbetare ytterst finns till för att tillgodose medborgares och brukares behov av välfungerande tjänster och service. Ett medborgarperspektiv förpliktigar – att ha ett medborgarperspektiv i den kommunala verksamheten får inte vara endast en vacker tanke utan måste vara ”på riktigt”. Och vara ett medvetet val. För omedvetet utgår vi ändå ofta från ett organisationsperspektiv när vi till exempel informerar om kommunens verksamhet. Vad krävs av oss? Det finns paragrafer och förordningar som reglerar ”umgänget” mellan kommunal verksamhet och medborgarna i ömsesidiga skyldigheter och rättigheter. Så långt är rollfördelningen tydlig och på sätt och vis enkel att förstå. Myndighetsutövning är en nödvändig del av kommunens uppgift men den kanske inte alltid uppfattas som så ”medborgarvänlig”. För att ha ett medborgaroch brukarperspektiv med sig i sin vardagliga gärning krävs kanske en särskild förmåga? En som inte syns och inte går att besluta om. Det är det svåra och intuitiva som ”bara” kan upplevas och kännas och som dessutom uppfattas olika av olika individer. Som förmåga till inlevelse, lyhördhet, samspel och ett respektfullt bemötande. Det är också förmåga att möjliggöra insyn och påverkan, och att bekräfta även om brukaren kanske kräver orealistiska saker eller får ett negativt besked. Hur antar vi denna både individuella och kollektiva utmaning? Som organisation kan vi organisera verksamheten så att det är lätt att komma i kontakt med oss. Vi kan använda modern teknik för att göra det enklare att hitta information. Vi kan bli tydligare så att det går att förstå vad som menas. Vi kan utveckla metoder för att ta reda på vad vi är tillräckligt bra på och vad vi behöver förbättra. Vi kan skapa olika arenor och kanaler för att låta medborgare och brukare komma till tals och vara med och påverka. Som enskild medarbetare kan vi ta reda på hur de brukare vi möter känner sig bemötta och om de upplever sig delaktiga i de tjänster och den service de får. Svaren används till att gemensamt och individuellt fundera över hur vi kan bli ännu bättre i vårt arbete och med våra resultat. Vad har vi gjort för att förbättra? Att följa upp och utvärdera verksamheten och sedan offentliggöra resultatet, det är ett sätt att ge medborgarna bättre insyn och att öppna upp för dialog. Vi arbetar i styrkortsprocessen aktivt med att tillsammans skapa en ”kultur” där det är lika naturligt att följa upp verksamhetsresultat som ekonomiska resultat. Det vill säga att tydliggöra vad skattebetalarna får för pengarna. Under <strong>2005</strong> har kommunens sätt att fungera och arbeta, utvärderats av Svenska kommunförbundet (numera Sveriges Kommuner och Landsting) med hjälp av verktyget Kommunkompassen. Resultatet visade att vi förbättrat oss väsentligt sedan 2002 då den första utvärderingen gjordes. Särskilt har 32
kommunen som helhet blivit bättre på just att orientera sig mot medborgarna. Kungälvs kommun är med i något som kallas Västsvenska Kvalitetsnätverket. Under året har tre jämförande undersökningar gjorts. Dels har de nio deltagande kommunernas arbetsmarknadsåtgärder samt bibliotek och musikskolor undersökts och jämförts avseende kvalitet och kostnader. Dels gjordes en serviceundersökning av tillgängligheten per telefon och e-post, vilken visade på lite olika resultat beroende på vilken verksamhet som efterfrågades. Kungälv är också med i ett forskningsprojekt om ”Framgångsrika kommuner” där man undersöker den politiska förmågan att samspela samt vad som utmärker kulturen i kommunen, ”det som sitter i väggarna”. Hur har vi förbättrat informationen? Arbete med att utveckla tjänstedeklarationer (att tydliggöra kommunens tjänsteutbud) pågår och kommer att följas upp och redovisas under 2006. Det pågår även utvecklingsprojekt som syftar till att öka medborgaroch brukarservicen. Genom att samla och samordna information och tjänster blir det enklare att hitta rätt och få hjälp. Förhoppningsvis kan sådan verksamhet starta under 2006. För att kommuninnevånarna ska kunna se hur skattepengarna används har också kommunens årsredovisning publicerats i en mer lättillgänglig form <strong>2005</strong>. Detta kommer även att ske fortsättningsvis. Kommunens hemsida förbättras och utvecklas kontinuerligt. Nytt är bland annat en ”medborgarassistent”, en elektronisk tjänst som ska kunna besvara de mest förekommande frågorna till en kommun. Medborgarassistenten kommer att lanseras under 2006. Kungälv har också under året som gått uppmärksammats för att ha en av det offentliga Sveriges mest lättillgängliga hemsidor. ”24-timmarstjänsterna” är också under fortsatt utveckling och allt fler tjänster erbjuds elektroniskt. Välfärdsredovisning Ekonomi och miljö har betydelse för vår välfärd, men säger inte allt om hur vi har det. Välfärdsredovisningen ger en fingervisning om vart vi är på väg när det gäller kommuninvånarnas hälsa, och vad som behöver göras för att den ska bli bättre. Ett hållbart välfärdssamhälle förutsätter att miljö och hälsa sätts i främsta rummet. Den enskilda människan måste ha möjlighet att skapa goda sociala relationer. Hon ska kunna vara delaktig i samhället och kunna påverka sitt liv. En bra livsmiljö i form av boende, utbildning, arbete (eller någon annan meningsfull sysselsättning), kultur och tillgång till ren natur är grunden för människors hälsa. Inte förbättring för alla grupper Befolkningens hälsa har förbättrats och medellivslängden har ökat för både män och kvinnor. Det finns trots detta flera oroande tecken att hälsan inte har förbättrats lika mycket för alla grupper i samhället. Skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper har ökat. Ett viktigt mål är därför att både nationellt och lokalt arbeta för att förbättra hälsan hos alla grupper i befolkningen. Kommunerna bidrar nu, liksom i ett historiskt perspektiv, genom sin verksamhet på ett avgörande sätt till en bättre folkhälsa. Falk är ett samverkans- och folkhälsoarbete i Kungälv mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget (regionen) och kommunen och har två huvuduppgifter. Den ena är att samordna verksamheter och insatser där minst två av parterna i Falk ingår utifrån ett individperspektiv, den andra är att driva ett lokalt folkhälsoarbete i Kungälv. Falks ledningsgrupp är folkhälsoråd i Kungälv. Kungälvs första folkhälsoplan antogs 1998 och en reviderad plan för 2004 – 2007 antogs våren 2004. Välfärdsbokslut visar riktningen För sjätte året rymmer den här årsredovisningen ett välfärdsbokslut för Kungälv. Initiativtagare är Falks ledningsgrupp. Välfärdsbokslut är ett sätt för politiker och tjänstemän att få underlag för att kunna se sambanden mellan de beslut som fattas och uppnådda resultat. Det är också ett prioriteringsinstrument som konkret vägleder politiker och tjänstemän att fatta beslut om åtgärder som leder utvecklingen i önskvärd riktning. Tanken med ett välfärdsbokslut är att med hjälp av ett antal nyckeltal ge en nulägesbild av den lokala välfärden och dessutom kunna följa välfärdsutvecklingen över tid. I Kungälv har vi valt att huvudsakligen ge välfärdsbokslutet ett barn- och ungdomsperspektiv. Således handlar 12 av totalt 17 nyckeltal om barn och ungdom (se nedan). De övriga nyckeltalen har en direkt koppling till de åtgärdsområden som prioriterats i den folkhälsoplan som finns för Kungälv. En förutsättning när nyckeltalen togs fram var att de skulle finnas att hämta i redan befintlig statistik men sedan användas i ett nytt sammanhang. Självklart går antalet nyckeltal att utöka i framtiden om det finns önskemål att beskriva välfärden för fler medborgare. Ett arbete pågår med att ta fram ett välfärdsbokslut där vi kan jämföra oss med närliggande kommuner, regionalt och nationellt med utrymme för de lokala behoven. Trender på allvar för folkhälsans skull Stabila trender i befolkningens välfärds- och hälsoutveckling låter sig som regel avläsas först på lite längre sikt och att dra några slutsatser eller att göra några djupare analyser av nyckeltal är svårt då de flesta förändringar är marginella. Från föregående år finns en positiv utvecklingstrend men det finns även tecken på en negativ utveckling. Det är viktigt att uppmärksamma detta och att ta alla förändringar på allvar – för folkhälsans skull. • Kariesfria 3-åringar ökar men en marginell sänkning av 12-åringarna kan observeras. En tendens till att ungdomar mellan 16 och 19 år får allt sämre tandstatus har uppmärksammats i studier och ett förebyggande arbete är påbörjat. • Andel elever med behörighet att söka till nationellt program på gymnasiet minskar liksom de som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 4 år. • Simkunnighet är en skyddsfaktor i ett modernt samhälle och en friskfaktor som positivt påverkar självförtroende och delaktighet i samhället (Antonovsky, Hälsans Mysterium, 1987). • Simkunnigheten i årskurs fem har ökat och de barn som ännu inte kan simma fångas till allt större del upp av skola och fritid. • När det gäller mobbning och trivsel i skolan visar trenden på en positiv utveckling förutom i årskurs 2 där mobbningtalet är ett observandum. • Antal barn och ungdomar under 18 år med försörjningsstöd har minskat markant sedan föregående år. • Efterfrågan på barn- och ungdomspsykiatrin är fortsatt hög och verksamheten har därför utökats med två nya tjänster från och MEDBORGARNA 33
Page 1 and 2: Årsredovisning 2005 KUNGÄLVS KOMM
Page 3 and 4: Innehåll 4 Kommunstyrelsens ordfö
Page 5 and 6: Kommunstyrelsens vice ordförande E
Page 7 and 8: Kommunchefen Kungälvsprocessen rul
Page 9 and 10: den dominerande kommunala kostnaden
Page 11 and 12: elsen anser emellertid att nätnytt
Page 13 and 14: Resultaträkning mkr Koncern Kommun
Page 15 and 16: Noter 1 Verksamhetens intäkter och
Page 18 and 19: Kommunen - ekonomisk översikt KOMM
Page 20 and 21: KOMMUNEN - EKONOMISK ÖVERSIKT 20 B
Page 22 and 23: Resultaträkning mkr Budget Bokslut
Page 24 and 25: Noter 1 Verksamhetens intäkter mkr
Page 26 and 27: Driftredovisning mkr Budget Bokslut
Page 28 and 29: Redovisningsprinciper Den kommunala
Page 30 and 31: Miljöredovisning MILJÖREDOVISNING
Page 34 and 35: MEDBORGARNA med 2006. På grund av
Page 36 and 37: Utveckling och lärande Ständigt l
Page 38 and 39: Hög motivation Hos den attraktiva
Page 41 and 42: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är
Page 43 and 44: Uppdragsnämnden Uppdragsnämnden
Page 45 and 46: Miljö- och byggnadsnämnden Miljö
Page 47 and 48: om full behovstäckning inom försk
Page 49 and 50: Gymnasienämnden Gymnasienämnden h
Page 51 and 52: Socialnämnden Socialnämnden har t
Page 53 and 54: till största delen på ett hårt a
Page 55 and 56: Tekniska nämnden Tekniska nämnden
Page 57 and 58: Framtid Tekniska kontorets verksamh
Page 59: Övriga nämnder Totalt visar övri
Page 62 and 63: V/A och miljö samt infrastruktur o
Page 64 and 65: Kultur, fritid, turism 2005 2004 20
Page 66: Ordförklaringar ORDFÖRKLARINGAR A

Ã rsredovisning 2005 - KungÃ¤lv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2005 - KungÃ¤lv