Ãrsredovisning 2005 - KungÃ¤lv

Årsredovisning 2005 

KUNGÄLVS KOMMUN

Kungälvs kommuns årsredovisning 2005 är 

producerad av uppdragskontoret. 

Grafisk form: Charlotte Lyngner 

Produktion: Johan Live, Johanna Runger 

Tryck: Ale tryckteam AB, Bohus år 2006 

Upplaga: 700 ex 

Omslagsbild och helsidesbilder: Arne Alfredsson 

Papper omslag: Linné naturvit, 250 g 

Inlaga: Linné naturvit, 120 g 

Lessebo Linné är ett klorfritt papper, som är 

miljömärkt med svanen

Innehåll 

4 Kommunstyrelsens ordförande 

5 Kommunstyrelsens vice ordförande 

6 Organisation 

7 Kommunchefen 

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

Omvärldsanalys 

Koncernen 

10 Koncernen Kungälvs kommun 

13 Resultaträkning/finansieringsanalys 

14 Balansräkning 

15 Noter 

Kommunen 

18 Kommunen - ekonomisk översikt 

22 Resultaträkning/finansieringsanalys 

23 Balansräkning 

24 Noter 

26 Drift- och investeringsredovisning 

27 Personalredovisning 

28 Redovisningsprinciper 

30 Miljöredovisning 

32 Medborgarna 

35 Process 

36 Utveckling och lärande 

37 Medarbetarna 

39 Ekonomi 

Nämndredovisning 

41 Kommunstyrelsen 

43 Uppdragsnämnden 

45 Miljö- och byggnadsnämnden 

46 Barn- och ungdomsnämnden 

49 Gymnasienämnden 

51 Socialnämnden 

54 Fritidsnämnden 

55 Tekniska nämnden 

58 Kulturnämnden 

59 Övriga nämnder 

61 Verksamhetsöversikt 

65 Revisionsberättelse 

66 Ordförklaringar 

INNEHÅLL 

3

Kommunstyrelsens ordförande 

Läget är bra och vi har stora utmaningar 

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 

Det ser ljust ut för svensk ekonomi. De flesta 

kommuner redovisar överskott och OECD räknar 

med att svensk ekonomi kommer att fortsatt 

växa och arbetslösheten kommer att falla. 

Vårt ekonomiska läge är stabilt. Kommunens 

verksamhet för 2005 visar ett positivt 

resultat på 39 miljoner, det motsvarar ett par 

procent av vår omsättning. Överskottet är en 

kraftfull omsvängning från budget som visade 

underskott på 4 mkr. Vi klarar balanskravet. 

I en kommun är verksamheten målet, 

pengarna är medlet. Vi använder våra gemensamma 

pengar för att åstadkomma en bra och 

så rättvis verksamhet för alla som möjligt. Vi 

skiljer oss mot företag som driver verksamhet 

för att åstadkomma pengar (vinst). 

Medarbetare som tagit ansvar 

Ungefär hälften av överskottet (cirka 

20 miljoner) beror på duktiga medarbetare 

och chefer som också tagit sitt ansvar i det 

dagliga arbetet. Resultatet beror också på 

ökade statsbidrag, minskade konsultkostnader 

och effektivisering gällande kostnaderna för 

telefoni och data. 

Miguel Odhner (s), 

kommunstyrelsens ordförande 

Kommunens anställda blir friskare! De 

totala ohälsokostnaderna går ner och vissa 

verksamheter har lyckats halvera sin sjukfrånvaro. 

Analysen visar att friskvård är lönsamt! 

En viktig faktor för ungefär halva överskottet 

är försålda arrendetomter på Marstrand 

och en extra utdelning från KTAB på 7 miljoner. 

Intäkterna är av engångskaraktär, men 

påverkar slutresultatet. Katastrofen i Asien 

och stormen ”Gudrun” är andra stora händelser 

av engångskaraktär som påverkat oss både 

kunskapsmässigt och ekonomiskt. 

Under året har vi ökat antalet anställda, 

vi har en lägre personalomsättning, högre 

närvaro och ett minskat övertidsuttag. Den 

genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat 

något, men fler ansträngningar behövs för att 

ge de som önskar heltidsarbete. Så sakteliga 

kan vi se att fler pappor börjat ta ut sin ledighet 

jämfört med tidigare. 

Förstärkningar i barn- och äldreomsorg 

Under året har flera åtgärder vidtagits för att 

leva upp till målet om full behovstäckning 

inom barnomsorgen och en ökad närhetsprincip, 

vi har bland annat startat fem förskoleavdelningar. 

Behoven är fortsatt stora inom äldreomsorgen, 

vi har nu fler dagverksamhets- och 

avlastningplatser inom demensvården och vi 

har förstärkt stödet till anhöriga och infört 

trygghetsplatser om de äldre med stora behov 

inte klarar av sin hemsituation. Planeringen 

för fler vårdplatser och ombyggnad av Ytterbyhemmet 

är nu igång. 

2005 antog kommunfullmäktige ett styrdokument 

för miljöarbetet med målet om ett 

hållbart samhälle. Vi konstaterar att källsorteringen 

ökat, att vi startat en kommunal bilpool 

(miljöfordon), att stöd går ut till småhusägare 

i energiomställning, en ny naturvårds- och 

friluftsplan har antagits, att vi fått ett ökat antal 

miljöcertifierade företag och att satsningarna 

på fjärrvärme genom KEAB har gett oss en renare 

luft att andas. Dessvärre har vi inte kommit 

lika långt då det gäller bristfälliga avlopp, 

detta är ett av våra största miljöproblem. 

I Kungälv finns cirka 2 000 aktiva företag. 

Under 2005 startade totalt 241 företag i 

Kungälv! Detta är en ökning med 

23,6 procent jämfört med hur många som 

startades 2004. Efterfrågan på industrimark 

har ökat jämfört med 2004. Dagligvaruhandeln 

har haft en mycket positiv utveckling. 

Turismen är världens mest expansiva näring. 

Under året har vi framgångsrikt arbetat 

med att väva banden tätare med näringslivet 

och kommunerna Stenungsund, Tjörn och 

Orust inom besöksnäringen. Detta kommer 

på sikt att ge fler jobb, vi har bra förutsättningar. 

Vi tar ansvar för regional tillväxt 

År 2013 är vi 45 000 invånare i vår kommun, 

enligt prognosen. Vi växer och det är positivt. 

Vårt bostadsbyggande ökar och vi har lyckats 

förmedla fler lägenheter än 2004. Nu handlar 

det om att ta vår del i ansvaret för den 

regionala tillväxten, att förtäta staden och 

samtidigt satsa på hela kommunen, inte minst 

våra serviceorter. 

Under 2005 har den första kullen av 

40-talister fyllt 65 år och många av dem har 

gått i ålderspension. Andelen unga i grundskolan 

minskar och samtidigt ser vi ökande 

kullar i barnomsorgen och fler unga på 

gymnasiet. Vi ser en ökning inom handikappomsorgen 

och vi ser behov av fler insatser för 

att våra unga skall ha en meningsfull fritid 

och framtid. Vi skall klara våra mål om fler 

bostäder och tänker behålla den fulla behovstäckningen 

inom barnomsorg även 2006. Vi 

kommer även att reglera framtida pensionskostnader 

– den som är satt i skuld är icke fri 

– och våra barn skall inte behöva betala den 

skuld vi har idag. Detta ställer stora krav på 

planering och mod att fatta de politiska beslut 

som skall ge största möjliga rättvisa åt alla i 

samhället. Budgeten för 2006 är mycket snäv. 

Därför är det gott att ha 2005 års resultat 

med sig in i framtiden, det gör det hela lite 

lättare. 

Miguel Odhner (s) 

4

Kommunstyrelsens vice ordförande 

Engångsintäkter justerar upp 2005 års resultat 

Att kommunen går från ett negativt resultat 

på 9,8 miljoner 2004 till ett positivt resultat 

på cirka 39 miljoner ser onekligen ut som ett 

trendbrott. Men situationen är inte riktigt så 

ljus som siffrorna kan ge sken av. 

Vi kan konstatera att de stora nämnderna 

– barn- och ungdomsnämnden, socialnämnd 

och gymnasienämnd – hållit sig väl inom sina 

budgetramar och till och med hamnat på 

lägre utfall än budget. Det är naturligtvis positivt 

och ett resultat av förbättringar av den 

interna ekonomiska kontrollen och rutinerna 

för uppföljning och analys. 

Engångsintäkter ger överskott 

För kommunen som helhet är det viktigt att 

påpeka att verksamhetens resultat påverkas 

av engångsintäkter. Vi har från alliansens håll 

länge föreslagit avyttringar av fastigheter och 

andra tillgångar som inte har något strategiskt 

värde för kommunen. Så äntligen har då 

ett antal tomträtter på Marstrand avyttrats, 

vilket gett en reavinst på cirka 14 miljoner. 

Under senhösten beslutades och genomfördes 

en extra utdelning från 

Kungälv Transporttjänst AB till kommunen på 

cirka 7 miljoner kronor. Dessa två poster höjer 

det redovisade resultatet med 21 miljoner. 

Dessutom skall beaktas att vi gick in i 2005 

med ett underskott och att vi egentligen 

behöver avsätta 17-18 miljoner varje år för 

pensionsutbetalningar. Sett i det perspektivet 

blir det inte mycket kvar. 

Kungälvs kommun har dock i grunden en 

stabil ekonomi, till och med så stabil att vi 

kan lägga in hela pensionsskulden i balansräkningen 

och ändå få en rimlig andel eget kapital. 

Vi har under 2005 politiskt enats om att 

ta ett krafttag i frågan om pensionsskulden, så 

att den blir en tydlig del av redovisningen. Vi 

som verkar idag måste ta vårt ansvar och inte 

lägga problematiken med pensionsskulden i 

knät på kommande generationer. 

Byggandet tar fart i centralorten 

Bostadsbyggandet börjar äntligen ta fart nu. 

Nya bostadsrätter intill Mimers Hus blev 

inflyttningsklara under året. Tyvärr kom inte 

byggnationen på Liljedal igång som plane- 

rat utan påbörjas 2006. Detaljplanerna för 

Ullstorp, Ytterby centrum samt detaljplanen i 

Tega för 12 villatomter vann laga kraft under 

året, vilket känns mycket positivt. Men i 

övriga kommundelar står det still, tyvärr. 

Under 2005 har vi arbetat mycket med 

frågorna kring besöks- och turistverksamheten. 

Med utgångspunkt från alliansens förslag 

till turistpolicy kommer kommunen att avveckla 

sitt eget engagemang och i stället satsa 

motsvarande resurser i ett nytt turistbolag, 

som ägs av näringslivet i Kungälvs, Stenungsunds, 

Tjörns och Orusts kommuner. Jag är 

övertygad om att vi får en bättre utväxling av 

våra pengar i den strukturen – det vill säga i 

form av fler besökare, ökad konsumtion och 

fler arbetstillfällen. 

Tyvärr återstår en hel del arbete för att göra 

Kungälv till en riktigt företagarvänlig kommun. 

Vi måste förnya kulturen inom kommunen mot 

ett mer utpräglat servicetänkande. En del har 

gjorts, men fortfarande saknas den tydliga vägen 

in i kommunen. Småföretagarna är motorn i vår 

tillväxt. 

Med Solbräcke industriområde banar vi väg 

för fler företagsetableringar i ett mycket attraktivt 

läge. Området kommer att börja bebyggas 

under 2006. 

Arbetslivscentrum, ALC, bildades 2005. ALC 

är ett viktigt effektiviseringsprojekt - till gagn 

för den som drabbas av längre sjukskrivning eller 

arbetslöshet - och inte ett tillväxtprojekt! 

Ny politisk organisation på gång 

Under 2005 har vi haft spännande diskussioner 

om hur vi skall arbeta politiskt nästa 

mandatperiod. Med det beslut vi nu fattat 

lägger vi grunden för en bättre politikerroll, 

tror jag. Med ett nytt politiskt arbetssätt kan 

vi hushålla bättre med tiden. Vi vill göra det 

lättare för människor att engagera sig politiskt 

på sina egna villkor – småbarnsföräldrar, 

egna företagare eller de som har arbetstider 

som är svåra att förena med dagens politiska 

uppdrag. Ett arbetssätt som kan engagera 

fler och som tydliggör skillnaden mellan oss 

politiker och våra tjänstemän. Vi politiker får 

inte drunkna i förvaltningsfrågor. 

Min förhoppning – eller absoluta förväntan 

– är att den förändrade gemensamma förvaltningsorganisationen 

som vi formar utifrån 

detta får ett uttalat processtänkande, med 

brukaren och målgruppen i fokus. Vi stärker 

det politiska initiativet och genomför arbetet 

i verksamheterna mer samordnat. Därmed 

skall kommunen också kunna leverera mer 

värde för skattepengarna. Det är viktigt att 

alla deltar aktivt i den omställningsprocess 

som vi måste gå igenom i år, för att skapa 

bästa möjliga förutsättningar att gå in i den 

nya mandatperioden. 

2005 års resultat visar att vi behöver ta 

ytterligare krafttag för att kunna åstadkomma 

de överskott som behövs långsiktigt för att 

trygga de kommunala kärnverksamheterna. 

Med ett nytt politiskt arbetssätt och en effektivare 

förvaltningsorganisation lägger vi en 

god grund för bättre hushållning! 

Bengt Gustafsson (m) 

Bengt Gustafsson (m), 

kommunstyrelsens vice ordförande 

KOMMUNSTYRELSENS VICE ORDFÖRANDE 

5

Organisation 

Upphandlingsenhet 

Kommunfullmäktige 

Valberedning 

Kommunrevision 

Kommunstyrelse 

Kommunchef 

Kommunsekretariat 

Kommunchefens 

stab 

Kommunala bolag 

Uppdragsnämnd 

Uppdragskontor 

Kungälv Energi AB 

Kungälvs Bostadsförmedling 

AB (Bostadsbyrån) 

Miljö- och 

byggnadsnämnd 

Samhällsbyggnadskontor 

Bohusläns Kommunala exploaterings 

AB (BOKAB) 

Kungälvs Transporttjänst AB 

Kongahälla AB (vilande) 

Överförmyndarnämnd 

Kungälv Stadshuset AB 

(vilande) 

Marstrandsbostäder AB 

(vilande) 

Valnämnd 

Stiftelser 

Stiftelsen Kungälvsbostäder 

Barn- och ungdomsnämnd 

Barn- och ungdomsförvaltning 

Politisk representation i 

kommunfullmäktige 2002-2006 

Gymnasienämnd 

Gymnasie- och 

vuxenutbildningsförvaltning 

Socialdemokraterna 24 

Vänsterpartiet 4 

Miljöpartiet 2 

Moderaterna 11 

Folkpartiet liberalerna 8 

Kristdemokraterna 6 

Centerpartiet 4 

Socialnämnd 

Fritidsnämnd 

Socialtjänst 

Fritidsförvaltning 

Totalt antal mandat 59 

Kulturnämnd 

Kulturförvaltning 

Skattesats 2005 

Teknisk nämnd 

Räddningstjänst 

ORGANISATION 

Kommun 21,97 

Landsting 10,45 

Totalt 32,42 

Båtellets 

institutionsstyrelse 

Tekniska kontoret 

6

Kommunchefen 

Kungälvsprocessen rullar vidare 

Tord Linder, 

kommunchef 

Inledningsvis vill jag framhålla min djupa 

tillfredställelse över att i stort sett hela verksamheten 

uppnått ekonomisk balans 2005. 

Jag är övertygad om att Kungälvsprocessen, 

som är vårt sätt att arbeta, har varit en starkt 

bidragande orsak. 

I grova drag kan man sammanfatta Kungälvsprocessen 

till tre processer: balanserad 

styrning, dialog och organisering. Som grund 

ligger ett uppdrag till mig från politikerna. 

I arbetet med balanserad styrning har vi 

under året kommit så långt att alla nämnder 

har producerat ett styrkort. Dessutom finns 

var sitt styrkort för strategiområdena unga 

och äldre. Styrkorten har varit uppe på kommunfullmäktige 

och antecknats. Fortfarande 

finns en hel del att utveckla innan styrkorten 

duger att sammanföras med den traditionella 

ekonomi- och budgetprocessen så att vi får en 

balanserad styrning på riktigt. 

Helheten före delarna genom dialog 

Dialogen har rullat vidare med två 50-grupper, 

något Kungälv är ensam om. Under en 

heldag träffas kommunstyrelsen, nämndpresidier, 

förvaltningschefer och strateger för 

att genom dialog föra processen vidare. Att 

50-gruppen har utvecklats så bra är något vi 

har all anledning att vara mycket stolta över. 

Vi har kommit mycket långt i konsten att 

genom dialog utveckla våra verksamheter 

och sätta helheten före delarna. I andra ändan 

av dialogen finns de minsta beståndsdelarna: 

arbetsplatsträffen (APT) och medarbetarsamtalet. 

Under året avslutade vi utbildningen av 

alla våra medarbetare i hur APT skall fungera. 

Nu är det chefernas ansvar att se till att detta 

fungerar och att verksamhetsutvecklande 

dialoger hålls på alla våra arbetsplatser. 

Mimers Hus har visat vägen 

Inom organiseringen har förvaltningarna inom 

Mimers Hus fått visa vägen. De tre förvaltningarna 

har praktiserat idén om att arbeta 

”som om vi vore en”. Allt fungerar inte 

perfekt, men vi har lärt oss mycket nu när vi 

2006 går in i processen att åstadkomma en 

sammanhållen förvaltningsorganisation för 

hela kommunen. Under året har dessutom en 

riktig tvärprocess genomförts, med mycket 

lyckat resultat och det är vårt nya arbetslivscentrum, 

ALC. I den nyskapade enheten ALC 

har flera gamla verksamheter slagits samman. 

Bland andra daglig verksamhet, arbetsmarknadsenheten 

och rehabilitering. På så sätt har 

effektiviteten ökat väsentligt inte minst ur ett 

brukarperspektiv. 

Kraftfull satsning på ledarskap 

Inom utvecklingen av medarbetarskapet har 

en kraftfull satsning på ledarskapet också 

påbörjats. En chef eller ledare i Kungälvs 

kommun är en medarbetare med ett särskilt 

uppdrag. 

I samband med det fortsatta arbetet med 

ledarskapsutveckling kommer en kraftfull 

satsning att göras för att införa ett systemiskt 

tänkande. Detta ser framför allt individen 

som systemaktör, att det är individen/ 

medarbetaren som agerar i organisationen. 

Det systemiska tänkandet är alltså en beteendeinriktning 

och en inriktning på individens/ 

medarbetarens lärande. Syftet är att fortsätta 

utveckla en organisation som blir bättre på 

att möta omgivningens krav på flexibilitet 

och ständiga förändringar. 

Som ni kan läsa i resten av denna verksamhetsberättelse 

händer det mycket i Kungälv 

nu. Och år 2006, som när du läser detta 

pågår för fullt, innebär ännu mer arbete för 

oss. Samtidigt som den ordinarie verksamheten 

skall fungera som vanligt skall vi öka 

byggandet, bland annat på Liljedal, Ullstorp 

och Kongahällatomten, till över 400 lägenheter 

per år. Vi skall arbeta fram en ny organisation. 

Och detta skall ske under ett valår då 

politikerna kommer att vara fullt sysselsatta 

med sin valrörelse och resultatet av den. Jag 

kan lova att det blir ett mycket spännande år. 

Tord Linder 

KOMMUNCHEF 

7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

Omvärldsanalys 

Enligt prognoserna ser de ekonomiska förutsättningarna ganska 

ljusa ut för kommunerna de närmaste åren. Men en omfördelning 

av de ekonomiska resurserna måste ske, främst för att 

stärka insatserna för utbildning, omsorg och äldrevård. 

Som en del i en tillväxtregion tar Kungälvs kommun ett ansvar 

i regionala näringslivssatsningar och för ett ökat bostadsbyggande. 

OMVÄRLDSANALYS 

8 

Världsekonomins viktiga ”motorer”, USA 

och Kina, går på högvarv. Kina har fått en allt 

större betydelse för världsekonomin. Genom 

landets kraftiga tillväxt har råvarupriser generellt 

– olja, järnmalm och andra mineraler 

– stigit kraftigt. 

USA:s ekonomi stimuleras dels av att 

företagen bygger upp sina lager och dels av 

att infrastruktur och hela samhällen återuppbyggs 

efter orkanerna. Även i Europa sker 

ett visst uppsving, men strukturpolitiska 

bakslag och trögheter i ekonomierna gör att 

uppgången inte får riktigt fäste. 

Trots att den internationella konjunkturen 

bromsat in har tillväxten varit hög. Låga 

räntor, goda företagsvinster och successivt 

förbättrad arbetsmarknad har gynnat investeringar 

och drivit på den globala tillväxten 

under 2005. 

Under december 2005 följde vi konflikterna 

i EU:s budgetarbete och WTO-mötets 

handelsförhandlingar. I den globaliserade 

ekonomin är enskilda länders ekonomier 

sammanlänkade. Trots det tycks alla strävanden 

främst gå ut på att bevaka gränser och 

egna intressen. Problemen i världsekonomin 

handlar om stora obalanser och om att den 

rika delen av världen värnar om sin ekonomiska 

status och sina inhemska marknader. 

Ljust för svensk ekonomi 

Svensk ekonomi fortsätter att öka farten. 

Valårets budgetstimulanser, låg ränta och svag 

krona ger extra bränsle. Tillväxten bedöms 

hamna över tre procent, både 2006 och 2007. 

Riksbanken aviserar räntehöjningar. Fortfarande 

är inflationen låg, men man ser med 

oro på att hushållen skuldsätter sig och att 

den svenska kronans värde försvagas. 

Motorn i den svenska ekonomin har växlat 

från export till inhemsk efterfrågan. En 

stark ökning av hushållens reala disponibla 

inkomster de närmaste åren beräknas leda 

till stigande privat konsumtion samtidigt som 

investeringsklimatet är gott. 

OECD räknar med att svensk ekonomi 

kommer att växa snabbt och att arbetslösheten 

kommer att falla. Tillväxten kommer från 

hushållens stigande efterfrågan, låga räntor, 

sänkta skatter och fler i arbete. 

Få jobb trots stark tillväxt 

Sverige har haft en ganska lång period med 

låg inflation och hög tillväxt. Produktiviteten 

i företagssektorn har ökat medan sysselsättningen 

stått stilla. Den svenska ekonomin har 

karaktäriserats av tillväxt och vinstökning 

– utan nyanställningar! Vi har frågat oss om 

hög arbetslöshet är en oundviklig följd av låg 

inflation. 

Nu ser vi att inflationen har nått botten. 

Arbetsmarknaden ser äntligen ut att ljusna. 

De arbetsmarknadspolitiska insatserna ökar, 

tillväxten håller i sig och produktivitetstillväxten 

bromsas in. Totalt beräknas sysselsättningen 

stiga med 1,5 procent nästa år. 

Regeringens mål, att 80 procent av befolkningen 

i åldern 20 – 64 år ska ha ett arbete 

på den reguljära arbetsmarknaden, syns vara 

inom räckhåll. I slutet av 2005 hade 78 procent 

ett sådant arbete, vilket är en procentenhet 

högre än föregående år. 

Positivt även för kommunsektorn 

Sveriges Kommuner och Landsting målar en 

positiv bild av läget i kommunsektorn. För 

2005 förväntas ett ekonomiskt resultat på 

10 miljarder kronor. Det är nästan vad som 

behövs för att finansiera välfärden på lång 

sikt, enligt tumregeln för god ekonomisk 

hushållning. De ekonomiska förutsättningarna 

förväntas bli goda de närmaste åren. Högre 

skatteintäkter förklaras främst av en starkare 

sysselsättningsutveckling, vilken delvis hänger 

samman med fler sysselsättningsskapande 

åtgärder. 

Under de närmaste åren kommer det demografiska 

trycket på verksamheterna totalt 

sett att upphöra; trots att befolkningen väntas 

öka. Men eftersom verksamheternas behov 

utvecklas åt olika håll, inte minst grundskolan 

och gymnasieskolan, krävs stora omfördelningar 

av resurser. Några enkla fakta: 

• 130 000 fler elever 

• Kraftig ökning av antalet insatser inom 

handikappomsorgen. Kostnadsökningen är 

dubbelt så stor som inom äldreomsorgen. 

• Allt äldre vårdtagare inom äldreomsorgen. 

Andelen äldre som får hjälp i hemmet eller i 

särskilt boende minskar, men kostnaderna för 

äldreomsorg ökar ändå eftersom kostnaderna 

per vårdtagare stiger. 

• Snabb ökning av kostnaderna för barn- och 

ungdomsvård. 

• Gymnasieskolans kostnader ökar snabbt. 

Sysselsättningen bör öka 

För att kommuner och landsting ska få ökade 

reala resurser krävs framförallt att sysselsättningen 

(antalet arbetade timmar) ökar. 

Löneinkomster svarar för ungefär 

75 procent av det kommunala skatteunderlaget. 

Löneökningstakten i samhället är således 

av stor betydelse, men eftersom löner är

den dominerande kommunala kostnaden ger 

ökade skatteintäkter till följd av löneökningar 

endast utrymme för marginella verksamhetsökningar. 

Finansieringsprincipen klarlagd 

Staten ska inte besluta om reformer som 

berör kommuner och landsting utan att samtidigt 

finansiera dem fullt ut. Denna så kallade 

finansieringsprincip har varit lagstadgad 

sedan 1993. Nu vid årsskiftet 2005/2006 har 

regeringen och kommunsektorn (äntligen) 

kommit överens om hur den ska tillämpas. 

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 

(LSS) och maxtaxan i barnomsorgen 

är två exempel på reformer som, 

enligt kommunsektorn, stridit mot finansieringsprincipen. 

Med överenskommelsen om tillämpning 

av finansieringsprincipen minskar risken för 

plötsliga merkostnader i kommunsektorn när 

statliga reformer genomförs. 

45 000 invånare om några år 

Ända sedan Kungälvs kommuns bildande 

1971 har folkmängden ökat, under 1970-talet 

med i genomsnitt 500 personer/år. Under 

slutet av 1990-talet låg ökningstakten under 

några år på lite lägre nivåer. Sedan 1999 har 

den återigen stegrats något och pendlar mellan 

250 och 400 personer/år. Våra prognoser 

för de närmaste tio åren visar att antalet 

barn i åldrarna 0-6 år kommer att fortsätta 

öka, medan åldersgruppen 7-15 år minskar 

något fram till 2010 för att sedan öka igen. 

Gymnasieungdomarna kommer att vara som 

flest cirka 2008. 

De äldre kommuninvånarna, 80 år och 

äldre, ökar även de i antal. Andelen fortsätter 

dock att vara lägre än riksgenomsnittet. Den 

totala folkmängden i kommunen kommer enligt 

prognoserna att passera 45 000 invånare 

runt 2013. 

Näringsliv i utveckling 

Kungälvs kommun har cirka 1 600 aktiva 

företag. De största privata arbetsgivarna är 

verksamma inom logistik-, livsmedels- och 

tillverkningssektorn. I övrigt dominerar små 

företag inom olika verksamhetsområden, 

främst tjänstesektorn. Drygt 10 000 personer 

arbetar på arbetsplatser med mer än nio 

anställda medan resterande 3 500, finns på 

mycket små arbetsplatser. För närvarande är 

nettoutpendlingen till arbetsställen utanför 

kommunen cirka 4 600 personer. 

Nyföretagandet har under de senaste åren 

varit positivt med cirka 200 nyetableringar 

årligen. De flesta nya företagsetableringar 

sker inom tjänste- och servicesektorn. 

Samarbete regionalt för näringslivet 

Tillsammans med Business Region Göteborg 

AB (BRG) arbetar kommunen för att stärka 

och utveckla näringslivet i Göteborgsregionen. 

Tillväxt 2000 är Göteborgsregionens 

hittills största satsning på företagsutveckling 

för små och medelstora företag. Utvecklingsprogrammet 

erbjuder företagen rådgivning, 

rekryteringsservice, seminarier och utbildning 

samt kollegialt nätverk med andra 

utvecklings- och tillväxtföretag i regionen. I 

dag har Kungälv 14 aktiva företag i 

Tillväxt 2000 och tidigare har 17 företag gått 

igenom utvecklingsprogrammen. Under det 

gångna året har även åtta företag i Marstrand 

deltagit i utvecklingsprogrammet Tillväxt 

Mikro för företag med färre än fem anställda. 

Totalt har cirka 60 företag deltagit i Tillväxt 

Mikro under de senaste åren. 

Besöksnäringen får nya förutsättningar 

Turismen är världens största och mest expansiva 

näring. Kungälv har naturliga förutsättningar 

att bli en attraktiv turist- och besökskommun 

året runt. Gästnätter på hotell och 

vandrarhem ligger för närvarande på cirka 

67 500 nätter. Kungälvs kommun har antagit 

en turismpolicy och utvecklat samarbetet 

med besöksnäringen och våra grannkommuner 

Stenungsund, Tjörn och Orust i det 

nya bolaget Södra Bohuslän Turist AB. Antalet 

gästnätter och besökare kommer sannolikt 

att öka ytterligare som en följd av samarbetet. 

Detta skapar tillväxt, flera arbetstillfällen 

och mervärde för kommuninnevånare och 

besökare. För att ytterligare stärka entreprenörskap 

och nyföretagandet inom besöksnäringen 

arbetar vi tillsammans med BRG i 

utvecklingsprogrammet Tillväxt Turism. 

Vill öka shoppingturismen 

En viktig del av turistupplevelsen är att handla. 

Detaljhandeln gynnas av en ökad turism 

och många turister väljer att göra en resa 

med shopping som det primära målet med 

resan. I Kungälv har vi goda förutsättningar 

för att skapa en attraktiv shoppingturism. 

Vi har en mångfald av små, nischade butiker 

och kaféer i vacker miljö som kan attrahera 

besökare. För närvarande arbetar cirka 

290 personer inom detaljhandeln. Dagligvaruhandeln 

har en mycket positiv utveckling 

medan sällanköpshandeln inte växer fullt så 

mycket i dagsläget. 

Bostadsbyggandet ökar 

För en fortsatt positiv utveckling är det viktigt 

att bostadsbyggandet ökar. Sedan några år 

tillbaka har Kungälvs kommun bestämt sig för 

att öka planeringsnivån till 400 bostäder per 

år. Till detta kommer en årlig omvandling av 

fritidshus till helårshus. Kungälv har långa bostadsköer 

och är berett att ta större ansvar för 

regionens bostadsförsörjning. För att nå den 

nya högre nivån krävs en större planreserv 

än i dag. Det regionala perspektivet leder till 

inriktning på Kungälvs centrum, tätortsområdet 

Kungälv– Ytterby och Kode. Lokala 

bostadsbehov tillgodoses i serviceorterna och 

genom omvandling av fritidshus. 

Trafiken i framtiden 

En av de stora utmaningarna i Kungälv och 

regionen är att bygga ett trafiksystem som 

kan utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, 

och som kan medverka till att utsläppen av 

koldioxid minskar. I dag är kollektivtrafikens 

andel av resandet cirka 24 procent inom och 

till Göteborgsområdet. I andra storstadsområden 

i Norden ligger andelen på 35-40 procent. 

I regionala sammanhang framhålls att 

det är i den nivån vi bör ligga om 20 år. Det 

innebär att dagens resande med kollektivtrafiken 

måste mer än fördubblas, samtidigt som 

biltrafikens tillväxt blir lägre än dagens nivå. 

En sådan utveckling ställer stora krav på nya 

länkar och förbindelser för kollektivtrafiken 

samt att tillgängligheten förbättras till områden 

utanför centrala Göteborg. Utbyggnad 

av kollektivtrafiken medverkar också till en 

utveckling av bostads- och arbetsmarknaden 

– en regionförstoring – som är avgörande för 

även en hållbar ekonomisk utveckling. 

OMVÄRLDSANALYS 

9

Koncernen Kungälvs kommun 

KONCERNEN KUNGÄLVS KOMMUN 

10 

Kommunen och samtliga företag inom koncernen Kungälvs 

kommun visar för 2005 ett överskott med 45,6 mkr. Koncernens 

åtta bolag har under räkenskapsåret lämnat utdelning till 

kommunen med fem procent på bundet eget kapital. 

Kungälv transporttjänst AB har dessutom gjort en extra utdelning 

till kommunen på 7,1 mkr. 

Koncernens resultat är positivt med ett överskott 

på 45,6 mkr. Kungälvs kommuns positiva 

resultat förstärks i koncernen av positiva 

resultat för företagen som ingår i koncernen 

Kungälvs kommun. 

Med koncernen Kungälvs kommun avses 

Kungälvs kommun, Kungälv Energi AB, Kungälvs 

Transporttjänst AB, Bohusläns Kommunala 

Exploaterings AB, Kungälvs Bostadsförmedling 

AB, AB Kongahälla, Marstrandbostäder AB, 

Kungälv Stadshuset AB samt Stiftelsen Kungälvsbostäder. 

Under innevarande räkenskapsår har 

bolagen av sin vinst lämnat utdelning till 

kommunen med fem procent på bundet eget 

kapital i enlighet med beslut av kommunfullmäktige 

under 1999. En extra utdelning från 

Kungälvs Transporttjänst AB har också skett, 

med cirka 7,1 mkr. Utdelning fastställs på 

bolagsstämma och under år 2005 utdelades 

totalt 12 mkr. 

Resultatutveckling – eget kapital 

Årets resultat för koncernen är positivt med 

en ökning av det egna kapitalet med 45 mkr, 

en ökning jämfört med föregående år. Kommunen 

och samtliga företag visar för 2005 

ett överskott, varav Kungälvs kommun står 

för 39 mkr. Det egna kapitalet i koncernen 

Kungälvs kommun omfattar även obeskattade 

reserver i företagen, med avdrag för uppskjuten 

skatt. 

Finansnetto 

Koncernens finansnetto är -45,8 mkr, vilket 

är 7 mkr sämre än föregående år. 

Tillgångar och investeringar 

Koncernens tillgångar ökar med cirka 

223 mkr under 2005. Bland omsättningstillgångarna 

ökade både de likvida medlen och 

de korta fordringarna. Koncernens nettoinvestering 

under året uppgick till 237 mkr. 

Det är en minskning med 29 mkr i jämförelse 

med 2004. 

Skulder 

Koncernens skulder har ökat med 163 mkr. 

Kortfristiga skulder har ökat med 81 mkr och 

de långfristiga har ökat med cirka 82 mkr. Av 

den långfristiga upplåningen svarar kommunen 

för den största delen, varav en del är 

vidareutlånad till Kungälv Energi AB. 

Soliditet 

Koncernens soliditet är 39,5 procent 2005. 

Det är en försämring jämfört med år 2004 då 

soliditeten var 41,2 procent. 

Borgensförbindelser 

Koncernens borgensåtaganden motsvaras 

av kommunens åtagande med undantag för 

Kungälvs kommuns borgen för Stiftelsen 

Kungälvsbostäders upplåning, vilken redovisas 

i koncernbalansräkningen. 

Koncernföretagen 

Kungälvs kommun - redovisning sid 18. 

Kungälv Energi AB (KEAB) 

Elnätet – Nätverksamheten omfattar eldistributionen 

i kommunen exklusive Marstrand 

men inklusive Jörlanda i Stenungsunds kommun 

och Thorskog i Lilla Edets kommun. 

Energin som överförts på elnätet har ökat 

från 359 GWh år 2004 till 364 GWh år 

2005. 

Under året har investeringar för 23,4 mkr 

gjorts i elnätet. Investeringarna avser främst 

ombyggnad av befintliga elanläggningar. 

Företaget är tillsammans med flera andra 

nätföretag utsatt för Energimyndighetens 

granskning. Man har med hjälp av den så 

kallade nätnyttomodellen kommit fram till 

att Kungälv Energi AB tagit ut 43 procent 

för hög nättaxa och kräver att företaget skall 

betala tillbaka 18 mkr till sina kunder för 

år 2003. Samma granskning har skett för 

år 2004 och skall ske för år 2005. Några 

beslut har ännu inte erhållits för dessa år. 

Om kraven enligt nätnyttomodellen skulle 

bli verklighet torde ett nedskrivningsbehov 

av bolagets el-anläggningar föreligga, vilket 

allvarligt skulle hota bolagets existens. Sty-

elsen anser emellertid att nätnyttomodellens 

tillämpning i nuvarande form inte är hållbar 

och har därför valt att redovisa Energimyndighetens 

återbetalningskrav som en ansvarsförbindelse 

till balansräkningen. 

Fjärrvärme – Under året har ombyggnad av 

Munkegärdeverket till elproduktion startat. 

Dessutom har första etappen av kulvertering 

till Rollsbo-Ytterby blivit klar och kunder på 

Rollsbo har kopplats in under hösten. 

Investeringar i fjärrvärmeanläggningar har 

under året gjorts för 61,8 mkr. 

Värmeproduktionen i fjärrvärmenätet har 

ökat med 3,7 GWh jämfört med 2004. 

Tele-optonät – Föreningsbildande inom 

projektet Fiber Från Hemmet (FFH) har 

fortsatt under året i en accelererande takt. 

Vid årsskiftet 2005/2006 fanns det cirka 

30 föreningar bildade vilka har kommit olika 

långt i processen. Ett samarbete med 

Lilla Edets kommun har etablerats under 

2005 i projektet. Fyra kommunala enheter 

har anslutits under året till Kungälv Energi 

AB:s optonät. 

Resultatutveckling koncernen, mkr 

80 

62,5 

60 

45,6 

40 

35,9 

20 

26,6 

0, 4,7 

7,2 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 

50 Soliditet koncernen, % 

43,1 43,2 42,3 41,5 

41,2 

39,5 

40 


Kungälvs Transporttjänst AB har som målsättning 

att med en bred miljöprofil vara marknadsledande 

inom sitt verksamhetsområde 

samt att medverka till ett kretsloppssamhälle 

inom Kungälvs kommun. 

Bolaget bedriver avfallshantering, återvinning 

samt en sortering av avfall, insamling av 

material inom producentansvaret samt rådgivning, 

utbildning och miljörevisorer till kunder 

inom Kungälvs kommun. Kungälvs Transporttjänst 

AB har fyra återvinningsstationer som 

är bemannade med personal 15 timmar per 

vecka. Dessa stationer finns i Kärna, Kode, 

Diseröd och Ytterby. 

Företaget har tillstånd att bedriva transporter 

för allmänt avfall, hushållsavfall och farligt 

avfall samt att bedriva yrkesmässig trafik. 

Totala återvinningsvolymen för 2005 har 

varit 59 571 ton, vilket är en ökning. Volymen 

deponerade mängder efter sortering är 

endast 1 901 ton. 


2005 2004 2003 

Miljö – Bolaget har miljödiplomerats i enlighet 

med Göteborgsregionens Kommunalförbunds 

kriterier fr o m juni 2005. Diplomeringen 

skall aktualiseras årligen. Under året 

har en närvärmecentral i Kode tagits i drift. 

Centralen förser kommunens byggnader med 

värme och kommer att innebära minskade 

utsläpp motsvarande 100 m 3 olja. Fjärrvärmeutbyggnaden 

i Rollsbo blev klar hösten 

2005 och cirka 20 nya kunder blev anslutna. 

Detta innebär minskade utsläpp med cirka 

1000 m 3 olja. 

Kungälv Energi AB (KEAB) 

2005 2004 2003 

Resultat före bokslutsdispositioner 

och skatt 13,6 13,2 2,0 

Bokslutsdispositioner -13,6 -6,6 4,7 

Skatt 0,0 -1,8 -1,9 

Årets resultat, mkr 0,0 4,8 4,8 

Antal årsarbetare 63 62 62 

Omsättning, mkr 159 151 141 

Soliditet, % 20,1 22,2 20,7 

30 

20 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 

Långfristiga skulder koncernen, mkr 

1023 1033 1114 

1100 

933 

1000 891 

900 

844 

800 

700 

600 

500 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 


och skatt 2,5 1,0 1,4 

Bokslutsdispositioner -0,8 -0,1 -0,6 

Skatt -0,5 -0,3 -0,2 




Soliditet, % 37,1 54,7 56,8 

Bohusläns Kommunala Exploaterings 

AB (BOKAB) 

Bolaget skall inom ramen för av kommunen 

givna direktiv skapa förutsättningar för 

näringslivsetablering genom att genomföra 

Bohusläns Kommunala Exploaterings 

AB (BOKAB) 

2005 2004 2003 


och skatt 2,0 1,1 0,0 

Bokslutsdispositioner -0,5 -0,2 0,0 

Skatt -0,4 -0,1 0,0 



Omsättning, mkr 12,4 6,7 3,3 

Soliditet, % 16,7 14,5 11,5 


11

och samordna markexploatering i kommunen 

samt verka för att göra kommunen attraktiv 

ur näringslivssynpunkt. 

Efterfrågan på mark för industri och verksamheter 

har under året ökat jämfört med 

2004, vilket har resulterat i en total försäljning 

av drygt 40 000 m 2 industrimark. Tomtförsäljningarna 

har skett inom Rollsbo Park 

och ”nya” Solbräcke verksamhetsområde. 

Inom ”gamla” Rollsbo kvarstår i Bokabs ägo 

ett osålt industrikvarter om cirka 

37 000 m 2 . Kvarvarnade industrimark i 

Rollsbo Park uppgår sammanlagt till 

27 000 m 2 . Diskussioner med nya tomtintressenter 

har påbörjats under året. 

Kungälvs Bostadsförmedling AB 

2005 2004 2003 


Antal årsarbeten 3 3 3 

Omsättning, mkr 2,4 2,3 2,2 

Soliditet, % 77 72 78 


Kungälvsbostäders uppgift är att främja 

bostadsförsörjningen i Kungälvs kommun 

och att erbjuda bra hyresbostäder till rimliga 

hyror. 

Detaljplanen för de 40 lägenheterna i 

Fontin överklagades och hanteras nu av Länsstyrelsen. 

Byggnationen på Rökgatan startade under 

våren. Där bygger man ett centralt beläget 

flerbostadshus med 15 lägenheter i tre våningar. 

Lägenheterna kommer att hyras av en 

kooperativ hyresrättsförening med inflyttning 

i maj 2006. 

Mark har förvärvats i Stället i Ytterby där 

man planerar att bygga ett tjugotal småhus 

med inriktning på låg energiförbrukning. 

Planarbetet beräknas starta under 2006. 

En avsiktsförklaring har tecknats med 

Skanska Nya Hem AB om byggnation av 

40 lägenheter i Ullstorp. Går allt som planerat 

kan byggnation starta hösten 2006. 


2005 2004 2003 


och skatt 4,3 11,1 14,4 

Bokslutsdispositioner 3,8 -2,5 -2,8 

Skatt -2,4 -2,4 -2,4 




Soliditet, % 16,7 16,2 14,9 


Kungälvs Bostadsförmedling AB 

Stiftelsen Kungälvsbostäder, Förorternas 

Bostads AB och HSB Södra Bohuslän äger 

vardera 20 procent av aktierna i bolaget. 

Kungälvs kommuns ägarandel är 40 procent. 

Koncernens totala ägarandel är således 

60 procent. 

Bolagets huvudsakliga verksamhet är förmedling 

av bostäder, hyresrätter samt bostadsrätter 

och äganderätter i nyproduktion. Genom deltagande 

i socialtjänstens bostadsanvisningsgrupp 

medverkar bolaget till bostadsförsörjningen för 

personer med svårigheter på bostadsmarknaden. 

En nedgång i antalet förmedlade lägenheter 

kunde noteras 2002 och 2003. Denna trend 

har vänt och uppgång kan konstateras. 2004 förmedlades 

369 hyreslägenheter. 2005 förmedlades 

446 lägenheter. 

Under 2005 har 4 200 sökande stått i hyresrättskön, 

cirka 400 i bostadsrättskön samt cirka 

400 i tomtkön. 

Kongahälla AB, Marstrandsbostäder AB, 

Kungälv Stadshus AB 

Koncernen innefattar tre vilande bolag. Dessa 

har inte bedrivit någon verksamhet under år 

2005. 

bild 

Kungälvsborna är bra på återvinning. Den totala återvinningsvolymen som Kungälvs transporttjänst 

tog hand om var för 2005 var 59 571 ton, vilket är en ökning. 

12

Resultaträkning 

mkr Koncern Kommun Koncern Kommun 

2005 2005 2004 2004 

Verksamhetens intäkter, not 1 693,7 387,6 659,3 357,6 

Verksamhetens kostnader, not 1 -1 889,5 -1 699,8 -1 814,7 -1 633,1 

Avskrivningar, nedskrivningar, not 2 -117,2 -65,5 -125,4 -76,2 

Verksamhetens nettokostnad -1 313,0 -1 377,7 -1 280,8 -1 351,7 

Skatteintäkter och statsbidrag 1 410,8 410,8 1 334,2 1 334,2 

Finansnetto, not 3 -45,8 5,9 -38,8 7,7 

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 52,1 39 14,6 -9,8 

Extra ordinära intäkter - - - - 

Extra ordinära kostnader - - - - 

Skatt till staten, not 4 -6,4 -7,4 

Förändring eget kapital 45,6 39 7,2 -9,8 

Finansieringsanalys 


2005 2005 2004 2004 

Drift 

Årets resultat 45,4 39 7,2 -9,8 

Avskrivningar, nedskrivningar 117,2 65,6 125,4 76,1 

Förändring avsättningar 14,9 9,8 12,5 8,5 

Medel från verksamheten 177,5 114,3 145,1 74,8 

Förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd -55,8 -58,9 23,2 -0,1 

Förändring kortfristiga skulder 81,0 64,6 7,3 5,8 

Förändring likvida medel drift 202,7 120,0 175,6 80,5 

Investeringar 

Ökning/minskning värdepapper - -118,3 -0,7 0,1 

Nettoinvest. maskiner och inventarier, not 6 -30,2 0,1 -65,8 -55,9 

Nettoinvest. mark/byggn./tekn. anläggn. not 5 -207,2 0,1 -200,4 -167 

Förändring likvida medel investeringar -237,4 -118,2 -266,9 -222,8 

Finansiering 

Upplåning 106,0 106,0 50,0 50,0 

Amortering -33,9 -1,0 -55,9 -3,1 

Förändring kortfristig del 9,7 10,0 16,1 0,6 

Förändring utlåning -0,1 -54,7 - 1,2 

Förändring likvida medel finansiering 81,7 60,3 10,2 48,7 

Total förändring likvida medel, not 9,10 47,0 62,1 -81,1 -93,6 

RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS 

13

Balansräkning 


05-12-31 05-12-31 04-12-31 04-12-31 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Mark, byggnader och tekn. anläggn, not 5 2 191,0 1 106,1 2 071,6 1 053,6 

Maskiner och inventarier, not 6 156,9 128,1 156,1 127,9 

Summa materiella anläggningstillgångar 2 347,9 1 234,2 2 227,7 1 181,5 

Finansiella anläggningstillgångar, not 7 8,6 442,5 8,5 387,9 

Summa anläggningstillgångar 2 356,5 1 676,7 2 236,2 1 569,4 

Omsättningstillgångar 

Förråd 7,3 1,1 6,2 1,1 

Exploateringsfastigheter och markreserv, not 8 133,0 104,1 106,0 80,1 

Kortfristiga fordringar 126,2 137,8 98,7 102,9 

Kortfristiga placeringar, not 9 53,9 - 59,7 - 

Kassa och bank, not 10 61,6 30,5 8,8 -31,6 

Summa omsättningstillgångar 382,0 273,5 279,4 152,5 

Summa tillgångar 2 738,6 1 950,2 2 515,6 1 721,9 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 

Eget kapital, not 11 1 083,1 959,9 1 037,7 920,9 

Avsättningar 

Avsättning till pensioner och löneskatt, not 12 51,9 39,9 40,6 30,8 

Avsättning deponi, not 12 5,0 5,0 4,3 4,3 

Avsättning uppskjuten skatt, not 12 24,2 21,2 

Skulder 

Långfristiga skulder, not 13 1 114,5 601,9 1 032,9 486,9 

Kortfristiga skulder 459,9 343,5 378,9 278,9 

Summa skulder 1 574,4 945,4 1 411,8 765,9 

Summa eget kapital, avsättn. skulder 2 738,6 1 950,2 2 515,6 1 721,9 

Ställda panter, not 14 66,1 - 122,5 - 

Borgensförbindelser, not 15 456,7 967,6 377,3 888,4 

Ansvarsförbindelser, not 15 695,3 685,5 669,2 677,6 

BALANSRÄKNING 

14

Noter 

1 Verksamhetens intäkter och kostnader 

mkr 2005 2004 

Intäkter 

Enligt total koncernsammanställning 755,2 706,3 

Koncernintern eliminering -61,5 -47,0 

Summa 693,7 659,3 

Kostnader 

Enligt total koncernsammanställning 1 951,0 1 878,8 

Koncernintern eliminering -61,5 -47,0 

Summa 1 889,5 1 814,7 

Varav personalkostnader 1 183,8 1 149,6 

2 Avskrivningar, nedskrivningar 


Kommunen, enligt plan 64,7 58,1 

Kommunen, nedskrivningar 0,8 17,1 

Stiftelsen Kungälvsbostäder, enligt plan 16,8 17,2 

Kungälv Energi AB, enligt plan 32,9 31,3 

Kungälvs Transporttjänst AB, enligt plan 4,5 4,2 

Övriga, enligt plan - - 

Delsumma 119,7 127,9 

Justering avskrivning elanläggningar -2,5 -2,5 

Summa 117,2 125,4 

Kungälv Energi AB, avskrivning utöver plan - - 

Stiftelsen Kungälvsbostäder, avskrivning utöver plan - - 

Kungälvs Transporttjänst AB, avskrivning utöver plan -8,8 -8,2 

3 Finansnetto 


Kommunen, externa ränteintäkter -0,1 1,7 

Kungälv Energi AB, externa ränteintäkter 0,1 0,1 

Stiftelsen Kungälvsbostäder, externa ränteintäkter 1,7 3,0 

Övriga externa ränteintäkter 0,1 - 

4 Skatt till staten 


Kungälv Energi AB - 1,9 

Kungälvs Transporttjänst AB 0,5 0,3 

Bohusläns Kommunala Exploaterings AB (BOKAB) 0,4 0,1 

Stiftelsen Kungälvsbostäder 2,4 2,4 

Latent skatt 3,0 2,7 

Summa 6,4 7,4 

5 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 


Ingående balans 2 071,6 1 971,7 

Justering expl. fastigheter - - 

Avskrivningar enligt plan -87,1 -83,4 

Nedskrivningar -0,7 -17,1 

Nettoinvesteringar 207,2 200,4 

Summa 2 191,0 2 071,6 

6 Maskiner och inventarier 


Ingående balans 156,1 115,2 

Avskrivningar -29,4 -24,9 

Nettoinvesteringar 30,2 65,8 

Summa 156,9 156,1 

7 Finansiella anläggningstillgångar 


Enligt total koncernsammanställning 443,5 389,0 

Eliminering mot koncernens egna kapital -32,4 -32,4 

Elimin. mot långfristiga skulder (konvertibla skuldebrev) - - 

Eliminering mot långfristiga fordringar -402,5 -348,1 

Summa 8,6 8,5 

Summa intäkter 1,8 1,5 

Kommunen, externa räntekostnader 22,7 13,3 

Stiftelsen Kungälvsbostäder, externa räntekostnader 24,7 26,7 

Kungälv Energi AB, externa räntekostnader - 0,2 

Övriga externa räntekostnader 0,2 - 

Summa kostnader 47,6 40,3 

Summa 45,8 38,8 

NOTER 

15

8 Exploateringsfastigheter och markreserv 


Överföring markreserv till omsättningstillgångar - - 

Fördelning exploateringsfastigheter och markreserv: 

Kommunen 104,1 80,1 

Bohusläns Kommunala Exploaterings AB (BOKAB) 28,9 25,9 

Summa 133,0 106,0 

13 Långfristiga skulder 


Kommunen, extern upplåning 601,9 486,9 

Stiftelsen Kungälvsbostäder, extern upplåning 506,2 539,6 

Kungälv Energi AB 6,4 6,4 

Övrig extern upplåning - - 

Summa 1 114,5 1 032,9 

9 Kortfristiga placeringar 


Kommunen - - 

Kungälv Energi AB - - 


Summa 53,9 59,7 

10 Kassa och bank 


Kommunen 30,5 -31,6 


Övriga 12,9 3,6 

Summa 61,6 8,8 

14 Ställda panter 


Fastighetsinteckningar Stiftelsen Kungälvsbostäder 66,1 122,5 

15 Borgens- och ansvarsförbindelser 



Kommunen 967,6 888,4 

Avgår borgen för Stiftelsen Kungälvsbostäder -510,9 -511,1 

Summa 456,7 377,3 

Ansvarsförbindelser 

Kommunen 685,5 677,6 

Avgår ansvarsförbindelse för Kungälv Energi AB -8,4 -8,4 

Kun gälv Energi AB 18,2 - 

Summa 695,3 669,2 

11 Eget kapital 


Ingående eget kapital 1 037,5 1 030,5 

Årets resultat 45,6 7,2 

Summa 1 083,1 1 037,7 

12 Avsättningar 


Kommunen 39,9 30,8 


Kungälv Energi AB 10,2 8,3 

Avsättning uppskjuten skatt, kommunen 18,5 15,5 

Avsättning uppskjuten skatt, Kungälvsbostäder 5,7 5,7 

Avsättning deponi 5,0 4,3 

Summa 81,1 66,1 

NOTER 

16

Kommunen - ekonomisk översikt 

KOMMUNEN - EKONOMISK ÖVERSIKT 

18 

Resultatet för Kungälvs kommun 2005 slutar på 39 mkr. Överskottet 

förklaras främst av poster av engångskaraktär – utdelning 

från koncernbolag och reavinster från bland annat tomtförsäljningar. 

För att ha en långsiktigt sund ekonomi är det vårt 

mål att ha ett resultat i storleksordningen 20 mkr. Årets resultat 

är därför i linje med kommunens finansiella mål. 

I Kungälv är begreppet ekonomi i balans 

ett centralt överordnat begrepp, som ligger 

till grund för flertalet beslut. Ibland kan 

detta innebära utmaningar och kanske tuffa 

förändringar för en del verksamheter, som i 

vissa fall inte får det ekonomiska tillskott som 

de önskar. 

Kommunen har som ett övergripande finansiellt 

mål att visa ett positivt resultat varje 

år. Detta mål är viktigt för att säkerställa en 

långsiktigt hållbar ekonomi. Vi måste täcka 

de årliga kostnader som våra verksamheter 

genererar, men samtidigt säkerställa en stabil 

ekonomisk grund för kommande behov. Vi 

behöver även ha utrymme för oförutsedda 

händelser. 

Glädjande är att vi har haft en god sysselsättningsökning 

i riket under året. Sysselsättningsökningen 

åren 2006 och 2007 väntas 

dessutom bli större än man tidigare förutsett. 

En stark sysselsättningstillväxt är en viktig 

faktor som leder till att skatteunderlaget 

ökar. Bekymmersamt är dock att arbetslösheten 

inte minskar. 

Vid ingången av året ställdes resurser till 

förfogande för de kommuninvånare som 

drabbats av tragedin i samband med jordbävningskatastrofen 

i Thailand. Kommun och 

landsting med flera organisationer samverkade 

i detta svåra arbete. År 2005 drabbades 

även vår kommun av stormen ”Gudrun” , 

vilket också påverkade vår ekonomi. 

En annan utmaning för vår ekonomi och 

en fråga som är mycket angelägen är den ansvarsförbindelse 

som kommunen har för tidigare 

intjänad pension. Allt eftersom de stora 

kullarna av 40-talister går i pension kommer 

dessa utbetalningar att växa och kraftigt 

påverka kommunens resultat och likviditet. 

En diskussion om hur dessa stora kostnader 

skall mötas upp pågår i flera av Sveriges kommuner 

och så även i Kungälv. Det gäller att 

redan nu ha med detta i beräkningarna och 

skaffa sig en stabil grund inför framtiden. 

Totalt för Kungälvs kommun uppgår ansvarsförbindelsen 

år 2005 till knappt 676 mkr 

inklusive löneskatt. 

Analysera helheten 

I en kommun är det traditionella synsättet att 

verksamheten är målet och pengarna medlet. 

Det är då viktigt att man även tar hänsyn till 

andra faktorer i sina analyser än bara de rent 

ekonomiska. Detta för att kunna lämna en bild 

av hur effektiv kommunen är i hushållningen 

med sina begränsade resurser. 

Några exempel på viktiga faktorer att belysa 

är kvalitet, måluppfyllelse, miljö, personal. 

Årsredovisningen är ett av medlen för att 

visa alla dessa delar och hur de samspelar till 

en helhet. I Kungälvs kommun har vi därför 

valt att arbeta med så kallad balanserad styrning, 

där vi belyser fem fokusområden. De 

är medborgare, process, utveckling/lärande, 

medarbetare och ekonomi. Fokusområdena 

arbetar vi med både i samband med budget 

och uppföljningar och varje nämnd har ett så 

kallat styrkort. Detta arbetssätt beskrivs mer 

utförligt i följande avsnitt av årsredovisningen. 

Ett gott resultat för året 

Kommunens utfall för år 2005 är ett överskott 

om 39 mkr. I resultatet finns två stora poster 

av engångskaraktär. Det är dels realisationsvinster 

om totalt 15,2 mkr, dels en större 

utdelning från Kungälvs Transporttjänst AB 

än budgeterat, belopp 7,0 mkr. Vi ska även 

komma ihåg att år 2004 var utfallet ett mindre 

underskott om 9,8 mkr. Ett underskott skall 

arbetas ikapp kommande år, enligt lagen om 

balanskravet. 

De tidiga prognoserna för året visade 

på stora underskott för nämnderna. Dessa 

signaler togs på stort allvar av organisationen 

som helhet. Under året har mycket möda lagts 

på att hitta besparingar och flera åtgärder har 

vidtagits inom de olika verksamheterna. Vi kan 

konstatera att prognoserna har haft en styrande 

effekt och vi har vänt ett förväntat underskott 

till ett överskott. Ser vi oss omkring i regionen, 

så är utfallet för våra kommungrannar 

gott över lag. 

Vi har i större omfattning blivit beroende 

av statlig finansiering än vi varit historiskt. 

Det här är ett fenomen vi har gemensamt med 

flertalet kommuner. År 2005 har det visat 

sig i form av det extra stöd kommunerna fått 

via det generella sysselsättningsstödet. För 

Kungälvs del innebar det intäkter på 21,5 mkr 

som bokförts under året. Sysselsättningsstödet 

kommer kommunen att kunna söka även 

under 2006. Från och med år 2007 kommer 

det att ingå i det generella statsbidraget. 

Vår omvärld påverkar oss 

En metod för att beskriva Kungälvs kommuns 

beroende av yttre faktorer är att upprätta en 

känslighetsanalys. Tabellen nedan visar ett 

urval av faktorer som kan påverka den kommunala 

ekonomin. 

Händelseförändring 

mkr 

Löneökning 1% +10,7 

Förändring av arbetsgivaravgift 1% +/-7,6 

Prisökning 1% +5,9 

Generella statsbidrag 1% +/-2,1 

Utdebitering 1 kr +/-63,8 

Befolkningsförändring 100 pers. +/-3,0 

Ökning skatteintäkter 1% +13,4 

Räntehöjning på kommunens lån 1 % +6,0 

Socialbidragsökning 1% +1,6 

Analysen visar hur stor effekt relativt 

små procentuella förändringar kan få på 

resultatet. Man kan exempelvis utläsa att en 

procents löneökning ger kommunen 

10,7 mkr i ökade personalkostnader. Höjer 

man kommunalskatten med en krona ger det 

ungefär 64 mkr i ökade skatteintäkter. 

Ekonomin de närmsta åren 

Vi bedömer att skatteintäkterna ökar de 

nästkommande åren, men inte med den 

ökningstakt som vore önskvärd med tanke på 

kommande utmaningar. Vi ser i den allmänna 

debatten att bland annat löneökningarna inte 

bedöms bli lika höga som tidigare. Ett di-

8,8 

lemma för kommunerna är att effekterna av 

en förbättrad konjunktur i riket slår igenom 

senare för kommunens del. 

För Kungälvs del har de senaste åren inneburit 

flera kraftiga besparingar inom de olika 

verksamhetsområdena. Vi har begränsade 

resurser som ska räcka till många angelägna 

verksamheter i vår kommun. 

År 2006 är ett år med mycket snäva budgetramar 

för nämnderna. Stora krav kommer 

att ställas på att, även fortsättningsvis, 

hushålla med resurserna och att arbeta ännu 

mer med rationaliserings- och effektiviseringsfrågor. 

Det kanske i vissa fall kommer 

att innebära sänkningar av ambitionsnivåerna 

inom vissa verksamhetsområden. Vi kan 

konstatera att invånarnas behov och krav är 

större än vad de ekonomiska ramarna ger 

utrymme till. 

Goda förutsättningar 

Kungälvs kommun har dock bra ekonomiska 

förutsättningar, både i ett nationellt och regionalt 

perspektiv. Vi har en god skattekraft. Vi 

behåller vår plats med den näst lägsta arbetslösheten 

i länet (efter Tranemo kommun). Vi 

har ett geografiskt mycket fördelaktigt läge. Vi 

har nära till flera goda arbetsmarknader, varav 

Sveriges andra största stad finns inpå knutarna. 

Redan i dagsläget finns det tecken på att 

vissa branscher, bland annat inom byggsektorn, 

har svårt att få tag i önskad kompetens. 

Trots en god utveckling av arbetsmarknaden 

i riket i stort, är dock risken för att det skall 

uppstå mer allmänna bristsituationer mycket 

liten. 

Hur ligger vi då till med vår utdebitering 

av skatt? Den genomsnittliga totala kommunalskatten 

(inklusive landstingsskatt, begravnings- 

och kyrkoavgift) i Sverige år 2005 

var 31,60 kr. För Kungälvs del uppgick den 

summan till 32,42 kr. År 2006 är nivåerna 

desamma. Vi ser alltså att vår kommun ligger 

över snittet för kommunal beskattning. Man 

kan fundera över var gränsen för debitering 

går, vilka nivåer vi kan hantera. Frågan är 

om något större utrymme för ytterligare 

höjningar finns. 

10 

9 

8 

7 

6,0 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

Nettokostnadsökning, % 

0 

2001 2002 2003 2004 2005 

60 

49,2 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

-10 

-20 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

73,6 

5,1 

8,8 

4,0 

Resultatutveckling, mkr 

20,3 

Nettoinvesteringar, mkr 

150,7 

27,5 

141,2 

223,8 

2,0 

2001 2002 2003 2004 2005 

-9,8 

39,0 

118,3 

2001 2002 2003 2004 2005 

Investeringar kräver överskott 

Kommunen har under året gjort flera investeringar. 

För att kunna genomföra stora 

projekt krävs i flera fall upplåning för att 

klara finansieringen. Under året har vi haft 

bra ränteläge och det kan hålla i sig ytterligare 

en period, men förändringar kan ju ske. 

I takt med att vi lånar pengar kommer vi även 

fortsättningsvis att ha ett negativt räntenetto 

som belastar verksamheterna i framtiden. 

Kan vi hålla investeringsnivån kring 60 mkr 

per år, det vill säga investera i ungefär samma 

storleksordning som anläggningarna skrivs 

av, kommer vi i fortsättningen att kunna ha 

ett positivt finansnetto. En annan förutsättning 

är att vi klarar av att få ett positivt årligt 

resultat i storleksordningen 20 mkr, vilket 

anses vara ett minimum för att bibehålla en 

långsiktigt hållbar ekonomi. 

Under år 2005 har den första kullen av 

40-talister fyllt 65 år och många av dem har 

gått i ålderspension. Detta vet vi kommer 

att påverka vårt samhälle på flera olika sätt. 

Vi kan misstänka att vi kommer att möta en 

hårdare konkurrens om arbetskraft, vilken 

kommer att bli lönedrivande och ytterligare 

påfresta en redan ansträngd ekonomi. Vi kan 

konstatera att nivåerna på pensionsutbetalningar 

kommer att stiga kraftigt. Det är 

därför av stor vikt att politiken gör prioriteringar 

och målsättningar tydliga för våra 

verksamheter. Detta för att vi skall kunna 

möta även morgondagen med en god ekonomi 

i balans, förberedd att klara de ökade 

och förändrade krav som kommer. Vi ser en 

utveckling som visar på att vi inte kommer 

att kunna göra allt det vi gör idag även i 

framtiden. Det är därför viktigt att vi gör rätt 

saker på rätt sätt! 

Vi klarar balanskravet 

I kommunallagen talas om god kommunal 

ekonomisk hushållning, som också definieras 

som det så kallade balanskravet. Huvudprincipen 

för beräkningen är att intäkterna skall 

överstiga kostnaderna. Justering skall ske för 

eventuella realisationsvinster och realisationsförluster. 

Avstämningen på nästa sida visar att 

kommunen klarar kommunallagens balanskrav 

även för år 2005. 

Kungälvs kommuns tolkning av balanskravet 

innebär att man låste det ingående egna 

kapitalet för år 2000. Från och med 2000 

skapades ett ”fritt eget kapital”. De så kallade 

kommungemensamma spelreglerna för kommunens 

nämnder innebär att årets resultat 

förs med till nästkommande år och i de fall 

det är ett negativt resultat, skall det arbetas 

igen under det påföljande året. 


19


20 

Balanskravsavstämning 

mkr 

Ingående balans ”fritt eget kapital” 71,8 

Årets resultat enligt resultaträkning 39,0 

Realisationsvinster -15,2 

Realisationsförluster 0 

Justerat resultat 2004 95,6 

Utgående balans ”fritt eget kapital” 95,6 

Verksamhetens intäkter och kostnader 

Verksamhetens intäkter uppgår till 

387,6 mkr och består huvudsakligen av avgifter 

för vatten, avlopp renhållning, barn- och 

äldreomsorg, specialdestinerade statsbidrag 

samt hyror. Intäkterna ökade totalt med 

45,3 mkr eller 12,7 procent. 

Av de totala kostnaderna finansieras knappt 

23 procent av ovan redovisade intäkter. Verksamhetens 

kostnader uppgår till totalt 1 699,8 

mkr. Årets avskrivningar uppgår till 65,5 mkr. 

Nettokostnadsökningen är 

28 mkr eller 2 procent. Den ojämförligt 

största kostnadsposten är personalkostnaderna 

som uppgår till 1 067 mkr eller 

62 procent av de totala kostnaderna. Den 

största delen av kostnadsökningen för kommunen, 

26 mkr, kan direkt hänföras till ökade 

personalkostnader i form av bland annat 

löneökningar och sociala avgifter. Personalkostnaderna 

ökade totalt med 3,1 procent 

mellan åren 2004 och 2005 där löneökningarna 

landade på 2,5 procent. Detta kan jämföras 

med en ökning om 3,6 procent mellan åren 

2003 och 2004. Glädjande att notera är att 

sjuklönekostnaderna fortsätter att minska 

även i år, en trend vi hoppas håller i sig! Inom 

gymnasienämnden har sjuklönekostnaderna 

halverats jämfört med år 2004. Det visar att 

det friskvårdsarbete som pågått i kommunen 

sedan en tid nu mer och mer börjar visa resultat 

även på kostnadssidan. Nämndernas arbete 

med aktiv ekonomistyrning har fortsatt under 

året och de tidiga prognosernas dystra utfall 

satte ytterligare fokus på detta arbete. 

Ökad skatteintäkt men lägre än budget 

De totala skatte- och statsbidragsintäkterna 

uppgick till 1 410,7 mkr vilket är en ökning 

med 76,5 mkr jämfört med 2004. Utfallet 

är dock hela 9,3 mkr lägre än budgeterat. 

Av dessa utgör 8,1 mkr negativ skatteavräkning 

för år 2004 och preliminär skatteavräkning 

för år 2005. Sveriges Kommuner och 

Landsting (tidigare Kommunförbundet) gör 

70 

64 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

65 

55 

50 

45 

40 

35 

Snittlikviditet, mkr 

27 

29 

2001 2002 2003 2004 2005 

224 

79 

60,8 

60 

Långfristiga skulder, mkr 

Lån kommun 

Lån fjärrvärme och 

koncernbolag 

273 

78 

59,0 

262 

177 

Soliditet, % 

55,7 

261 

236 

53,5 

25 

327 

276 

2001 2002 2003 2004 2005 

49,2 

30 

2001 2002 2003 2004 2005 

18 

prognoser för hur utfallet kommer att se ut 

och under årets gång kan förutsättningarna 

ändras. Orsaken kan till exempel vara ett 

beslut på regeringsnivå. 

Kommunens finansnetto är positivt och 

uppgår till 4,5 mkr. Under året har utdelningar 

från de kommunala bolagen erhållits 

om 12,2 mkr jämfört med budgeterade 

5,0 mkr. Det ränteläge som varit under året 

är naturligtvis positivt även för kommunens 

del och har gjort att räntekostnaderna blivit 

cirka 1 mkr lägre än budgeterat. De finansiella 

kostnaderna består till största delen av 

kommunens lån. Lånen består till 60 procent 

av lån som är vidareförmedlade till 

Kungälv Energi AB för fjärrvärmeutbyggnaden. 

Räntekostnaderna för dessa lån 

motsvaras således av en lika stor ränteintäkt. 

Ränteintäkterna utgörs förutom ersättning 

för fjärrvärmelånen också ersättning för revers 

som tecknats mellan Kungälvs kommun 

och Kungälv Energi AB. 

Tillgångar 

Totalt har kommunens materiella anläggningstillgångar 

ett bokfört värde per 

2005-12-31 på 1 234 mkr. Nettoinvesteringarna 

under 2005 uppgick till 118 mkr. 

Kommunens finansiella anläggningstillgångar 

har per den sista december 2005 ett bokfört 

värde på 442 mkr. Vid årets början var det 

bokförda värdet 388 mkr. Avskrivningarna 

under året har uppgått till 69 mkr. 

Kommunens och de kommunala bolagens 

likviditet hanteras gemensamt i ett koncernkontosystem. 

Följande enheter ingår: Kungälvs 

kommun, Kungälv Energi AB, Kungälvs 

Transporttjänst AB samt BOKAB. Den 

samlade likviditeten har ökat under 2005 från 

–31,6 mkr vid årets början till 30,5 mkr vid 

årets slut. Den genomsnittliga likviditeten 

uppgick till knappt 18 mkr under 2005 vilket 

kan jämföras med 25 mkr under 2004. 

Eget kapital 

Det ingående värdet för det egna kapitalet år 

2005 är 920,9 mkr. Årets överskott om 

39,0 mkr ger ett utgående saldo på 959,5 mkr. 

Pensionsförpliktelser 

och särskilda pensionslösningar 

Pensionsåtaganden före år 1998 redovisas 

som ansvarsförbindelse vid sidan av balansräkningen 

(se not 17). Den individuella del 

som den anställde får placera själv och som

är intjänad 2005 redovisas som en kortfristig 

skuld. Den del som ligger kvar under 

avsättningar är framförallt visstids- och 

garantipensioner samt intjänad pension på 

löner över 7,5 basbelopp med tillhörande 

löneskatt. 2005-års pensionsskuldsförändring 

blev 8,3 mkr. Kommunen har pensionsåtaganden 

till fyra ledande tjänstemän, vilka har 

möjlighet att på egen begäran erhålla särskild 

ålderspension efter 61 års ålder. Dessutom 

finns en traditionell pensionsförsäkring för 

två ledande tjänstemän som innebär att de på 

egen begäran kan avgå vid 62 års ålder med 

en pension motsvarande 75 procent av gällande 

månadslön vid avgång. 

Skulder 

Kommunens långfristiga skulder uppgår till 

602 mkr. Av detta belopp utgör 270 mkr 

fjärrvärmelån och finns med motsvarande 

belopp på fordringssidan i balansräkningen då 

det är vidareutlåning inom koncernen. Den 

långfristiga upplåningen direkt för kommunen 

uppgår till 276 mkr. Av årets ökning på 

106 mkr är två lån, på sammanlagt 

56 mkr vidareutlånat till Kungälv Energi AB. 

Resterande 50 mkr hänför sig till Kungälvs 

kommun. Kortfristiga skulder uppgår till 

343,6 mkr, en ökning jämfört med 2004 med 

64,7 mkr. 

Soliditeten 

Soliditet är ett mått på hur stor andel av 

kommunens totala resurser som finansierats 

med eget kapital. År 2005 uppgår soliditeten 

till 49,2 procent, vilket är 4,3 procentenheter 

lägre än 2004. Årets försämring beror på 

ytterligare upplåning i samband med investeringar 

i kommunens anläggningar gjorda 

under året. 

Ansvarsförbindelser 

Bland ansvarsförbindelser redovisas kostnader 

för intjänad pension till och med 1998. 

Denna uppgår vid utgången av år 2005 till 

675,7 mkr för kommunen. Ökningen, 8,3 

mkr, beror till största delen på ränteuppräkning. 

På lång sikt är bedömningen att ansvarsförbindelsen 

kommer att minska i takt med 

att 40-talisterna går i pension. Då övergår 

”skulden” till utbetalningar av pensioner. 


Kommunens totala borgensåtaganden uppgår 

per den 31 december 2005 till 967,6 mkr, 

1000 

900 

800 

700 

600 

696 

Borgensåtagande, mkr 

847 

888 

Externa kostnader 2005, mkr 

Externa intäkter 2005, mkr 

968 

500 

2001 2002 2003 2004 2005 

99,3 

89,1 

674 

15,4 

Övriga intäkter 

Förs. varor och tjänster 

Reavinst fast. försäljn. 

6,9 

178,3 

Avgifter 

Bidrag 

vilket är en ökning med 79,2 mkr. Ökningen 

kommer till största delen från en nyupplåning 

i Kommuninvest AB med 81 mkr. 

Borgensåtagandena för egnahem uppgår till 

6,6 mkr. Dessa åtaganden minskar i takt med 

att de statliga lånen för småhusen löper ut 

eller löses in. Kommunens förlustansvar motsvarar 

40 procent av den statliga belåningen 

för småhus byggda före 1992-07-01. Under 

senare år har inget förlustansvar behövt 

infrias och risknivån bedöms som tämligen 

låg. Kommunen har borgensförbindelser på 

46,3 mkr för lån till bostadsrättsföreningen 

Ulvegärde samt 31,9 mkr till fastighetsbolaget 

Tungebostäder. För den sistnämnda 

finns pantbrev som säkerhet. Kommunens 

borgensåtaganden mot bostadsrättsföreningarna 

är förenat med en viss risk. Det 

har till exempel visat sig för Tungebostäder 

som har drabbats av nedtrappningen av lån 

med räntebidrag. Kommunens borgensåtaganden 

för föreningar uppgår till 3,1 mkr. 

Under året har kommunen gått i borgen för 

Kongahälla ridsällskap för ombyggnation i 

ridstallar, totalt 3 mkr. Borgensåtaganden 

till föreningar kan vara förenade med en viss 

risk då deras ekonomi kan vara ansträngd. År 

2003 blev Kungälvs kommun medlemmar i 

Kommuninvest AB. Som en följd av detta har 

kommunen ingått en solidarisk borgen såsom 

för egen skuld för Kommuninvests samtliga 

förpliktelser. Detta borgensåtagande är i ett 

underavtal (ett s.k. regressavtal) begränsat 

till den låneskuld som kommunkoncernen 

har i Kommuninvest. Vid årsskiftet uppgick 

lånebeloppet till 272 mkr. 

Kommunövergripande projekt 

För andra året i rad har det funnits en pott 

i kommunens budget för projekt som skall 

verka kommunövergripande. Under 2005 

var totalt 14 olika projekt igång med blandad 

verksamhet, allt ifrån att implementera 

elektronisk fakturahantering i kommunen till 

projekt kring vård. 

Budget 2005 för projekten uppgick till 

totalt 8,7 mkr, där en del är medel från 2004 

som flyttats över till 2005, då projektet ej 

varit slutfört. Utfallet för projekten för 2005 

blev 4,5 mkr, ett överskott på 4,2 mkr mot 

budget. 


21

Resultaträkning 

mkr Budget Bokslut Bokslut 

2005 2005 2004 

Verksamhetens intäkter, not 1 358,1 387,6 357,6 

Verksamhetens kostnader, not 2 -1 714,6 -1 699,8 -1 633,1 

Av- och nedskrivningar -70,1 -65,5 -76,2 

Verksamhetens nettokostnad -1 426,7 -1 377,7 -1 351,7 

Skatteintäkter, not 3 1 349,0 1 339,2 1 283,1 

Skatteavgifter, not 4 52,5 50,0 -104,9 

Generellt statsbidrag 21,1 21,6 156,0 

Finansiella intäkter, not 5 21,6 28,6 21,0 

Finansiella kostnader, not 6 -21,6 -22,7 -13,3 

Förändring eget kapital -4,1 39,0 -9,8 

Finansieringsanalys 

mkr 

2005 2004 

Drift 

Årets resultat, not 12 39,0 -9,8 

Avskrivningar och nedskrivningar, not 7 & 8 65,5 76,1 

Förändring avsättningar 9,8 8,5 

Medel från verksamheten 114,3 74,8 

Förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd -58,9 -0,1 

Förändring kortfristiga skulder, not 16 64,6 5,8 

Förändring likvida medel drift 120,0 80,5 

RESULTAT OCH FINANSIERINGSANALYS 

Investeringar 

Investering i materiella anläggningstillgångar, not 7 & 8 -118,3 -223,8 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar, not 7 & 8 0,1 0,9 

Investering i finansiella anläggningstillgångar, not 9 0,1 0,1 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar, not 9 0,0 0,0 

Förändring likvida medel investeringar -118,2 -222,8 

Finansiering 

Upplåning, not 15 106,0 50,0 

Amortering, not 15 -1,0 -3,1 

Förändring kortfristig del, not 15 10,0 0,6 

Förändring utlåning, not 9 -54,7 1,2 

Förändring likvida medel finansiering 60,3 48,7 

Total förändring likvida medel 62 ,1 -93,6 

22

Balansräkning 

mkr 05-12-31 04-12-31 Förändring 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Mark, byggnader och tekniska anläggningar, not 7 1 106,1 1 053,6 52,2 

Maskiner och inventarier, not 8 128,1 127,9 0,2 

Summa materiella anläggningstillgångar 1 234,2 1 181,5 52,7 

Finansiella anläggningstillgångar, not 9 442,5 387,9 54,6 

Summa anläggningstillgångar 1 676,8 1 569,4 107,3 

Omsättningstillgångar 

Förråd 1,1 1,1 - 

Kortfristiga fordringar, not 10 241,9 183,0 57,5 

Kassa och bank 30,5 -31,6 62,1 

Summa omsättningstillgångar 272,1 152,5 119,6 

Summa tillgångar 1950,2 1 721,9 226,9 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 

Eget kapital, not 11 959,9 920,9 37,6 

Avsättningar 

Avsättning till pensioner och löneskatt, not 12, 13 39,9 30,8 9,1 

Avsättning deponi 5,0 4,3 0,7 

Skulder 

Långfristiga skulder, not 14 601,9 486,9 115,0 

Kortfristiga skulder, not 15 343,5 278,9 64,6 

Summa skulder 945,4 765,9 179,6 

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 950,2 1 721,9 227,0 

Borgensförbindelser, not 16 967,6 888,4 79,2 

Ansvarsförbindelser, not 17 685,5 677,6 7,9 

BALANSRÄKNING 

23

Noter 

1 Verksamhetens intäkter 


Enligt driftredovisning 721,8 628,0 

Interna intäkter -334,3 -270,5 

Summa 387,6 357,6 

varav 

-Avgifter 178,3 171,6 

-Bidrag 89,1 85,6 

-Försäljning varor och tjänster 99,3 95,6 

-Bokföringsmässig realisationsvinst, sålda fastigheter 

och maskiner 15,4 0,4 

-Övriga intäkter 5,5 4,5 

Summa 387,6 357,6 

2 Verksamhetens kostnader 


Enligt driftredovisning 2 034,0 1 903,6 

Interna kostnader -334,3 -270,5 

Summa 1 699,8 1 633,1 

varav 

-Personalkostnader exkl. pensionskostnader 1 066,7 1 040,3 

-Pensionsskuldsförändring inkl individuell del 37,0 34,3 

-Pensionsutbetalning 19,9 18,1 

-Bidrag och avgifter 175,1 174,1 

-Köpta tjänster 293,7 277,8 

-Material 100,4 87,7 

-Övriga kostnader 6,9 0,8 

Summa 1 699,8 1 633,1 

3 Skatteintäkter 


Kommunalskatt, preliminär 1 349,9 1 294,2 

Slutavräkning 2004 -1,1 - 

Beräknad slutavräkning 2005 -13,0 - 

Slutavräkning 2003 - -5,0 

Beräknad slutavräkning 2004 - -11,3 

Mellankommunal kostnadsutjämning 3,4 5,2 

Summa 1 339,2 1 283,0 

4 Skatteavgifter 


Inkomstutjämning -121,0 36,4 

Kostnadsutjämning 62,5 67,5 

Utjämningsavgift LSS 0,0 1,0 

Regleringsavgift 8,5 1,0 

5 Finansiella intäkter 


Räntor, placeringar 1,1 1,6 

Räntor, reverser 14,4 13,8 

Aktieutdelning kommunala bolag (enl. KF:s beslut) 12,2 5,0 

Räntor, övriga 0,9 0,6 

Summa 28,6 21,0 

6 Finansiella kostnader 


Räntor, långsiktig upplåning 20,2 19,1 

Räntor, kortsiktig upplåning 0,4 0,0 

Ränta pensionsskuld 1,2 1,2 

Statliga räntebidrag -1,2 -1,2 

Ränta under byggtid -0,3 -6,0 

Räntor övriga 2,3 0,2 

Summa 22,7 13,3 

7 Mark, byggnader och anläggningar 


Ingående balans investeringar 1 213,8 1 063,9 

Ingående balans avskrivningar/nedskrivningar -160,2 -119,5 

Avskrivningar enligt plan 2005 -42,7 -40,7 

Nedskrivningar 2005 -0,7 -17,1 

Investeringar 2005 95,9 167,0 

Summa 1 106,1 1 053,6 

8 Maskiner och inventarier 


Ingående balans investeringar 190,3 135,5 

Ingående balans avskrivningar/nedskrivningar -62,4 -44,9 

Avskrivningar enligt plan 2005 -22,0 -17,4 

Nedskrivningar 2005 -0,1 -0,9 

Investeringar 2005 22,3 55,9 

Summa 128,1 127,9 

9 Finansiella anläggningstillgångar 


Fordran koncernföretag 402,8 348,1 

Aktier koncernföretag 32,2 32,2 

Övriga aktier 7,0 7,0 

Andelar, insatser, bostadsrätter 0,4 0,4 

Andra långfristiga fordringar 0,1 0,2 

Summa 442,5 387,9 

NOTER 

Summa -50,0 105,9 

24

10 Kortfristiga fordringar 


Kundfordringar 44,3 29,7 

Avsättning osäkra fordringar -4,8 -3,0 

Fordran koncernföretag, likvidkonto 39,5 33,7 

Fordran koncernföretag, enligt revers 1,1 1,1 

Statsbidragsfordringar 4,1 1,7 

Fordran EU-bidrag 0,4 0,8 

Fordran mervärdesskatt 13,6 14,5 

Övriga fordringar 2,0 2,0 

Förbetalda kostnader exploateringsområden 104,1 80,1 

Övriga förutbetalda kostnader 21,8 26,2 

Avräkning skatteintäkter 0,0 -22,7 

Övriga upplupna intäkter 14,5 18,7 

Summa 240,5 182,9 

11 Eget kapital 


Ingående eget kapital 920,9 930,7 

Årets resultat 37,6 -9,8 

Summa 958,5 920,9 

12 Avsättning pensioner 


Ingående pensionsskuld (garanti- och visstidspensioner)24,8 18,5 

Årets ökning 8,3 5,9 

Pensionsutbetalning 2005 (förändring) -1,0 0,3 

Summa 32,1 24,8 

13 Avsättning löneskatt pensioner 


Ingående skuld löneskatt 6,0 4,5 

Avsättning löneskatt årets ökning pensionsskuld 2,0 1,4 

Överfört från kortfristig skuld (utbetalning 2006) -0,2 0,1 

Summa 7,8 6,0 

14 Långfristiga skulder 


Lån, fjärrvärmebyggnation 

vidareutlånat till Kungälv Energi AB 272,0 273,0 

Nyupplåning 56,0 - 

Amorteringar -1,0 -1,0 

Kortfristig del, amortering nästa år -1,0 -11,0 

Delsumma 326,0 261,0 

Lån, kommunens verksamhet 225,9 178,1 

Nyupplåning 50,0 50,0 

Amorteringar 0,0 -2,1 

Kortfristig del, amortering nästa år - - 

Delsumma 275,9 225,9 

Summa 601,9 486,9 

15 Kortfristiga skulder 


Leverantörsskulder 64,4 45,1 

Skuld koncernföretag, likvidkonto 0,4 1,9 

Övriga kortfristiga skulder 2,6 11,9 

Skuld mervärdesskatt - 1,1 

Källskatt, personal 20,1 19,3 

Sociala avgifter 19,9 19,5 

Upplupna timlöner, OB-ersättningar 10,9 10,4 

Upplupen ferie- och uppehållslön 21,9 25,1 

Upplupen semester och övertid 54,9 54,5 

Kortfristig individuell del, pensionsskuld (utbet. nästa år)29,6 29,2 

Övrig kortfristig del, pensionsskuld (utbet. nästa år) 3,7 2,7 

Löneskatt kortfristig pensionsskuld (utbet. nästa år) 8,1 7,0 

Upplupna räntekostnader 5,5 5,0 

Övriga upplupna kostnader 30,6 8,6 

Förutbetalda statsbidrag flyktingverksamhet 0,8 2,4 

Förutbetalda statsbidrag ekologisk hållbarhet 2,9 4,5 

Förutbetalda intäkter exploateringsverksamhet 57,3 25,5 

Övriga förutbetalda intäkter 9,9 5,2 

Summa 343,6 278,9 

16 Borgensförbindelser 



Förorternas Bostads AB 83,5 83,5 

Övriga borgensåtaganden, bostäder 84,9 87,6 

Renova (f d GRAAB) och GRYAAB 2,1 3,4 

Nordiska Folkhögskolan 11,1 11,2 

Kommuninvest AB 272,0 191,0 

Övriga 3,1 0,5 

Summa 967,6 888,4 

17 Ansvarsförbindelser 


Pensionsåtagande, kommunen 543,8 537,4 

Löneskatt 131,9 130,4 

Pensionsåtagande, Kungälv Energi AB 8,4 8,4 

Pensionsåtagande, Renova (f d GRAAB) 1,3 1,3 

Pensionsåtagande GRYAAB 0,1 0,1 

Summa 685,5 677,6 

NOTER 

25

Driftredovisning 

mkr Budget Bokslut Budget- Bokslut Bokslut 

2005 2005 avvikelse 2004 2003 

Nämnd/styrelse 

Kommunfullmäktige inkl. revisionen 2,9 1,9 1,0 1,7 1,6 

Kommunstyrelse 111,8 113,9 -2,2 89,5 57,2 

Uppdragsnämnd 28,8 17,4 11,4 25,7 33,1 

Barn- och ungdomsnämnd 552,8 546,7 6,1 523,5 514,4 

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd 164,3 161,4 2,9 150,7 143,2 

Socialnämnd 438,9 427,7 11,2 442,6 439,2 

Fritidsnämnd 34,9 37,4 -2,6 34,7 34,0 

Kulturnämnd 22,0 22,8 -0,8 16,4 15,5 

Miljö- och byggnadsnämnd 12,3 12,1 0,2 11,0 11,3 

Teknisk nämnd 71,4 66,5 4,9 68,4 64,8 

Övriga nämnder 2,6 3,8 -1,3 3,6 3,0 

Projektredovisning * 8,7 4,5 4,2 1,5 

Summa 1 451,2 1 416,1 35,1 1 369,3 1 317,4 

Finansiering -24,5 -38,4 13,9 -17,6 -18,3 

Totalt 1 426,7 1 377,7 49,0 1 351,7 1 299,2 

I flera av nämndernas redovisning har man valt att redovisa utfall inklusive projektram. 

Investeringsredovisning 

mkr Budget Bokslut Budget- Bokslut Bokslut 

2005 2005 avvikelse 2004 2003 

Nämnd/styrelse 

Kommunstyrelse 19,6 33,2 -13,6 165,3 96,0 

varav - etapp 2 Mimers Hus 16,6 23,4 

Uppdragsnämnd 84,2 54,5 29,7 22,5 19,7 

varav - Garvaren 3 (köp av Straight-O-Matic) 20,1 20,2 

- Kode skola, om- och tillbyggnad 15,5 9,5 

- Nordmannaskolan, nytt tak 4,6 3,6 

Barn- och ungdomsnämnd 4,6 2,9 1,7 1,9 2,6 

Gymnasienämnd 3,0 3,3 -0,3 7,5 2,2 

Socialnämnd 10,9 2,8 8,1 2,8 3,5 

Fritidsnämnd 0,9 0,5 0,4 1,3 0,9 

Kulturnämnd 0,8 0,7 0,1 3,2 0,5 

Miljö- och byggnadsnämnd 0,4 0,4 - 0,2 0,2 

Teknisk nämnd 49,3 19,9 29,4 19,3 15,7 

varav - Parkering Liljedal 4,0 7,2 

Övriga nämnder - - - 0,1 - 

DRIFTREDOVISNING - INVESTERINGSREDOVISNING 

Totalt 173,7 118,2 55,5 224,2 141,2 

* Redovisning av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens centrala projektmedel 

tkr Budget Bokslut Budget- 

2005 2005 avvikelse 

Projekt 

Måltidsprojektet 1 015,0 754,9 260,1 

Livskompetens 114,8 61,9 52,9 

Medborgarassistenten 204,0 3,2 200,8 

Push 1 500,0 1 246,9 253,1 

Samverkan grundskola-gymnasium 453,0 199,8 253,2 

Gemyt 300,0 65,1 234,9 

Idrottspolitiskt program 422,0 241,4 180,6 

Viveckla 1 425,0 616,9 808,1 

Projekt ISAK 629,4 491,3 138,1 

Elektronisk fakturahantering 393,0 287,9 105,1 

Sysselsättningsprojektet 353,0 - 353,0 

Vård validering 697,1 522,2 174,9 

Kompetensstegen 965,0 - 965,0 

Översyn handikappolitiskt program 200,0 - 200,0 

Totalt 8 671,3 4 491,6 4 179,7 

26

Personalredovisning 

Anställningar 2001 – 2005 

Anställningar fördelat per verksamhetsområde 

2005 2004 2003 2002 2001 

Antal anställda 3 433* 3 382 3 385 3 338 3 272 

Tillsvidare 3 033 3 009 2 996 2 942 2 883 

Årsarbetare 3 028 2 975 2 978 2 997 3 028 

Andel kvinnor, % 82 82 82 83 83 

Andel män, % 18 18 18 17 17 

Personalomsättning, % 5,2 5,3 6,3 7,7 

Vård och omsorg 

32% 

ADM 

8% 

Fritid/ 

Kultur 

3% 

Förskola 

18% 

* Vid mätdatum 2005.11.01 var 29 anställda lediga med friår. Både vikarier och 

anställda med friår ingår i statistiken. 

Teknik 

16% 

Skola 

23% 

Fördelning av ordinarie tillgänglig tid 

Sjukfrånvaro av ordinarie tillgänglig arbetstid* 

procent, % 2005 

4,2% 

Semester 

10,5% 

Föräldraledighet 

Sjukfrånvaro 

8,1% Övrig 

frånvaro 

0,6% 

Kön 

Ålder 

Kvinnor 9,2 

Män 3,5 

=50 år 8,8 

Intervall 

Sjukfrånvaro överstigande 60 dagar 

i förhållande till ordinarie tillgänglig tid 4,8 

Sjukfrånvaro överstigande 60 dagar 

i förhållande till total sjukfrånvaro 59,7 

Närvaro 

76,7% 

Total sjukfrånvaro 8,1 

* Från och med 2004 anpassar vi vår sjukfrånvaroredovisning till Sveriges 

Kommuner och Landstings rekommendationer. Ordinarie tillgänglig tid är 

då avtalad tid med avdrag för ledigheter från tjänsten, det vill säga ledighet 

för studier, partiell föräldraledighet utan föräldrapenning, starta eget, 

pröva annat arbete med mera. Ytterligare information om sjukfrånvaron 

ges i Kungälvs kommuns personaluppföljning. 

PERSONALREDOVISNING 

27

Redovisningsprinciper 

Den kommunala redovisningen regleras från och med år 1998 

av Lag om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar 

Rådet för Kommunal Redovisning rekommendationer för kommunsektorns 

redovisning. För bolagens redovisning lämnar Redovisningsrådet 

samt Bokföringsnämnden rekommendationer, 

anvisningar samt uttalanden. 

REDOVISNINGSPRINCIPER 

28 

Objektivitetsprincipen 

Objektiva mått skall användas i redovisningen. 

Det som återfinns i redovisningen 

skall kunna göras sant, det vill säga upptagna 

värden skall vara verifierbara. Objektivitetsprincipen 

är också anledningen till att vi i 

redovisningen (i de allra flesta fall) använder 

oss av inköpspriset när vi värderar en tillgång. 

Till skillnad från till exempel marknadsvärdet 

är inköpspriset ett objektivt mått. Objektivitetsprincipen 

inverkar även när vi betraktar 

en post som en inkomst. Ersättningen eller 

betalningen skall vara inom räckhåll för att 

vi skall kunna redovisa den som en intäkt. En 

skickad faktura på ett utfört arbete betraktar 

vi till exempel som om betalningen är inom 

räckhåll. Däremot ser vi inte ett avtal om en 

viss ersättning som en inkomst inom räckhåll. 

Principen om öppenhet 

Denna princip gäller utformning av rapporter, 

årsredovisning och andra dokument där 

redovisningsinformation förmedlas. 

Redovisningsinformationen skall förmedlas 

på ett så öppet och tillgängligt sätt 

som möjligt. De modeller som tillämpas för 

att beskriva ekonomi och verksamhet bör 

ständigt utvecklas. Ett grundläggande krav 

som de externa intressenterna ställer på 

redovisningen är att den skall vara användbar 

som beslutsunderlag. För att redovisningen 

skall tjäna detta syfte måste den vara förståelig. 

Den måste dessutom vara relevant och 

tillförlitlig. 

Väsentlighetsprincipen 

Redovisningen skall fokusera på väsentligheter. 

En väsentlig avvikelse från det gängse är 

till exempel ett skäl till att vi skall specificera 

en post i resultaträkningen. Väsentlighetsprincipen 

innebär också att vi ständigt försö- 

ker besvara det väsentliga och inte fokuserar 

på detaljer. 

Kommunal redovisningslag 

Den kommunala redovisningslagen reglerar 

den externa redovisningen. Årsredovisningen 

skall enligt lagen innehålla resultat- och 

balansräkning samt en finansieringsanalys. 

Dessutom tillkommer internt för kommunen, 

drift- och investeringsredovisning. 

Redovisningen består därmed av fem delar. 

Driftredovisningen redovisar alla verksamheters 

kostnader och intäkter. Investeringsredovisningen 

beskriver hur investeringar 

fördelas på olika projekt och verksamhetsområden. 

Resultaträkningen sammanfattar årets 

intäkter och kostnader samt förändringen av 

eget kapital. Finansieringsanalysen visar hur 

årets drift, investeringar och lån påverkat 

likviditeten. Balansräkningen redovisar den 

ekonomiska ställningen vid årets slut. 

Tillämpning i kommunen 

Periodiseringen är viktig för att uppnå en 

rättvisande redovisning. Huvudregeln är att 

kostnader och intäkter ska bokföras på det 

år varan är levererad eller tjänsten är utförd. 

Leverantörsfakturor som avser 2005, men 

som registreras efter årsskiftet, bokas som 

en skuld och kundfakturor bokas som en 

fordran på motsvarande sätt. Leverantörsfakturor 

som avser 2006 men som registreras 

under 2005 har behandlats som en fordran i 

bokslutet. Kundfakturor avseende 2006 har 

skuldförts. 

Skatteavräkning 

Kommunen tillämpar Rådet för Kommunal 

Redovisningsrekommendation nr 4 om skatteintäkternas 

periodisering.

Löner 

Löneavtal träffade för 2005 med utbetalning 

2006 redovisas som skuld. Förändring av 

semesterlön och övertidsskuld redovisas som 

en kostnad i verksamheten. Sociala avgifter 

bokförs som ett procentuellt påslag på lönekostnaden. 

Intjänad ferielön och uppehållslön 

för lärare redovisas som skuld. Från och med 

2003 bokas även timlöner och ersättning för 

obekväm arbetstid, intjänad under december, 

upp som kortfristig skuld. Dessa ersättningar 

betalas ut i samband med löneutbetalningen i 

januari 2006. 

Pensionsskuld har beräknats av Kommunsektorns 

Pensions AB (KPA). 

Pensionsskulden redovisas enligt bestämmelserna 

i redovisningslagen, den så kallade 

blandmodellen. Upparbetad skuld till och med 

år 1997 uppräknad till värdet vid utgången av 

2005 redovisas som ansvarsförbindelse inom 

linjen. Intjänade pensioner från 1998-01-01 

ingår i verksamhetens kostnader och redovisas 

som en skuld i balansräkningen. Även utbetalning 

av förmåner intjänade före 1998 redovisas 

bland verksamhetens kostnader. Den särskilda 

löneskatten på pensionskostnader periodiseras 

och redovisas i enlighet med blandmodellen. 

Detta innebär att både de pensionsförpliktelser 

som redovisas i balansräkningen och de 

som anges som ansvarsförbindelse inkluderar 

den särskilda löneskatten. Från och med 

2000 har arbetstagaren själv fått möjlighet 

att placera en del av sin tjänstepension. Detta 

innebär att kommunen årligen kommer att 

betala ut den intjänade individuella delen till 

KPA som administrerar fördelningen av pensionspengarna 

till respektive individs valda 

förvaltare. Enligt rekommendationen har 

den del av pensionsskulden med tillhörande 

löneskatt, som därför kommer att betalas 

ut under 2006, bokats upp som kortfristig 

skuld i 2005 års bokslut. Under avsättningar 

i balansräkningen redovisas endast intjänade 

pensioner från och med 1998-01-01 som inte 

avser individuell del. 

Avsättning för återställande av Munkegärde 

deponi görs årligen enligt plan och skall år 

2008 vara i nivå med kommande förväntade 

kostnader. 

Kommunens leasingavtal har klassificerats 

som operationella leasingavtal. Alla kommunens 

leasingavtal har inte klassificerats utan en 

utredning skall göras under år 2006. Kommunen 

följer därför inte ännu rådet för kommunal 

redovisnings rekommendation nummer 13, 

Redovisning av leasingavtal. 

Resultatutjämningsfonder för VA-verk, 

renhållningsverksamhet, fastighetsförvaltning 

samt entreprenadavdelning redovisas som en 

del av kommunens egna kapital. 

Som investering redovisas en anskaffning 

avsedd för stadigvarande bruk. Vid inköp 

av inventarier skall kostnaden överstiga ett 

basbelopp. Inköp av datorutrustning redovisas 

som driftkostnad. Avskrivningar sker 

på anskaffningsvärdet och fördelas jämnt 

på objektets livslängd. Livslängden varierar 

beroende på vilken typ av anläggning det är. 

Internränta beräknas på objektets bokförda 

värde. Nedskrivning av det bokförda värdet 

kan bli aktuell i samband med avyttring av 

tillgångar. Anläggningsavgifter redovisas som 

investeringsbidrag, ej på driften. Avskrivning 

påbörjas året efter investeringen, förutom vid 

stora anläggningsinvesteringar där avskrivning 

påbörjas då anläggningen tas i bruk. 

Realisationsvinster vid mark-, fastighetsoch 

aktieförsäljning redovisas som en intäkt i 

verksamheten. 

Exploateringsverksamhet 

Nedlagda kostnader och erhållna intäkter för 

pågående exploateringsverksamhet redovisas 

som kortfristiga fordringar och skulder. Under 

pågående exploatering kan vid årsskiften 

kostnader belasta innevarande år och intäkter 

nästkommande. Avslut av exploateringsområden 

redovisas som en kostnad eller intäkt i 

verksamheten. Avräkning sker varje år efter 

antalet sålda tomter. 

Tillämpning i koncernen 

Enligt den kommunala redovisningslagen 

skall årsredovisningen även innehålla en 

så kallad sammanställd redovisning, en 

koncernredovisning. Utgångspunkten för 

koncernbokslutet är de fastställda balansoch 

resultaträkningarna för kommunen och 

dotterföretagen. Alla interna mellanhavanden 

inom koncernen elimineras. Att efter eliminering 

dra samman kommunens och bolagens 

räkenskaper till en redovisningsenhet kallas 

konsolidering. 

I kommunal redovisningspraxis anses kommunen 

utöva ett väsentligt inflytande vid en 

röstandel av minst 20 procent. Förorternas 

Bostads AB (Förbo) ingår inte i koncernredovisningen 

då kommunens aktieandel endast 

utgör nio procent. 

Koncernredovisningen har upprättats 

enligt förvärvsmetoden med proportionell 

konsolidering. Med förvärvsmetoden avses 

att det av kommunen förvärvade egna kapitalet 

i dotterföretagen har eliminerats. Därefter 

har intjänat kapital räknats in i koncernens 

egna kapital. Med proportionell konsolidering 

avses att om dotterföretagen inte är helägda 

tas endast ägda andelar av räkenskaperna 

in i koncernredovisningen. 

I koncernredovisningen har obeskattade 

reserver betraktats som eget kapital. Beräknad 

skatt på dessa obeskattade medel har 

skuldförts. Latent skatteskuld beräknas till 

28 procent av obeskattade reserver. 

Både exploateringsfastigheter och 

markreserv har redovisats bland omsättningstillgångar. 

Avskrivningar har i Stiftelsen Kungälvsbostäder 

tidigare redovisats med en progressiv 

metod. Från och med 1999 redovisas Stiftelsen 

Kungälvsbostäder, liksom övriga företag i 

koncernen, enligt linjär metod. 

REDOVISNINGSPRINCIPER 

29

Miljöredovisning 

MILJÖREDOVISNING 

Levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker och levande 

skogar, ett rikt odlingslandskap och grundvatten av god 

kvalitet, begränsad klimatpåverkan och giftfri miljö kan man 

tycka är självklarheter. Men så enkelt är det inte. Miljöarbetet är 

på god framfart men vi får inte slå oss till ro. Vi behöver utnyttja 

ny, resurssnål teknik, och arbeta för att få människor och organisationer 

på alla nivåer i samhället att ändra de vanor som 

skadar miljön. 

I maj 2005 antog kommunfullmäktige ett 

nytt kommunalt styrdokument för miljöarbetet 

(”Kungälvs miljöarbete med målet 

ett Hållbart samhälle”) samt en kommunal 

Miljöpolicy. I styrdokumentet beskrivs hur 

kommunen ska jobba med dessa frågor, 

ansvar, organisation, årlig uppföljning med 

mera. Där finns även kommunens övergripande 

miljömål ”de fyra nycklarna” med. De 

skall ska vara vägledande för alla beslut som 

påverkar miljön. Nycklarna ser ut så här:: 

• Den första nyckeln: Användning av ändliga 

naturtillgångar, som olja, kol och mineraler, 

skall minimeras. Deras restprodukter får inte 

öka i naturen 

• Den andra nyckeln: Långlivade, naturfrämmande 

produkter och ämnen får inte spridas 

i naturen. 

• Den tredje nyckeln: Naturens fysiska 

Kungälv deltar i ett samarbete med Orust, Tjörn, Uddevalla och Stenungsund rörande havsmiljön, ”8 Fjordar”. 

utrymme - mark och vatten - får inte hotas. 

Mångfalden av djur- och växtarter skall 

bevaras. 

• Den fjärde nyckeln: Energi och materiella 

resurser skall användas på ett effektivt sätt 

och fördelas rättvist. 

Med utgångspunkt i dessa fyra nycklar 

åligger det samtliga förvaltningar och bolag 

att ta fram egna miljöplaner. Miljöplanerna 

följs upp varje år och revideras vid behov. 

Kommunens miljöarbete och utvecklingen i 

miljön och samhället följs upp i årliga miljöbokslut, 

som även finns att läsa på kommunens 

hemsida, www.kungalv.se. Våren 2006 

kommer miljöbokslutet för 2005 att redovisas 

för kommunfullmäktige. 

Planeten och kommunen engagerade 

Den 16 december arrangerade kommunen 

ett seminarium om hållbar utveckling, ”Planeten 

och kommunen – på väg mot hållbarhet?” 

på Kvarnkullen. 200 personer mötte 

upp, kommunanställda och politiker, men 

även representanter från företag, universitet, 

föreningar, lantbruk med mera. Under dagen 

delades även kommunens första hållbarhetsstipendium 

ut, det delades mellan Iskällans 

förskola och Fredkullaskolan. Dagen avslutades 

med en debatt där även kommunalråden i 

Kungälv deltog. 

Fjärrvärme ger bättre luft 

De senaste åren har vi sparat olja och el 

genom utbyggnad av fjärrvärme, baserad på 

biobränsle och solvärme. Utbyggnad har skett 

i Kungälv, Sparrås och Kärna. Under 2005 

skedde utbyggnad till Rollsbo samt i Kode. 

I början av 2006 kommer vi att konvertera 

fjärrvärmecentralen till att även producera 

el, anläggningen blir alltså en så kallad 

kraftvärmeanläggning. Under 2006 sker även 

fortsatt utbyggnad av fjärrvärmen till Ytterby. 

Utvecklingen av fjärrvärmen är den viktigaste 

orsaken till att kommunens utsläpp av 

koldioxid från fossila bränslen har minskat 

med 14 procent sedan 1995. Luftmätningar 

i Kungälv visar också att halterna av hälsofarliga 

föreningar minskat betydligt under 

de senaste 15 åren. Det beror i hög grad på 

renare fordon, men även fjärrvärmen har haft 

en positiv effekt. 

30

Småhus miljöanpassas 

Under perioden 2000-2005 har kommunen 

haft möjlighet att dela ut energibidrag till 

småhusägare som installerar miljögodkänd 

vedeldning, ackumulatortank, pelletsvärme 

och/eller solfångare. 300 fastighetsägare har 

nyttjat dessa bidrag, som nu är slut. Bidragen 

var en del av kommunens statliga bidrag till 

ekologisk hållbarhet (LIP-bidrag). 

Under 2003 antog vi dokumentet ”Kungälvs 

kommuns interna energianvändning”, 

som innehåller strategi, mål och åtgärder för 

att minimera och miljöanpassa kommunens 

egna energianvändning. Successivt genomför 

vi nu energibesparingar i kommunens 

fastigheter. 

Effektivare transporter 

Som ett led i kommunens upphandling av 

leasingfordon genomfördes under 2004 en 

studie över kommunens fordonsinnehav och 

transportbehov. Rapporten har under 2005 

följts av att vi för tjänsteresor har infört en 

kommunal bilpool med miljöfordon, samt en 

ny resepolicy för personalen. 

I Marstrand pågår ett projekt för att 

samordna tung trafik från Göteborg till 

Marstrand, vilket under 2005 resulterade i 

samverkan vad gäller livsmedelstransporter. 

Den positiva utvecklingen när det gäller 

avfallshanteringen har fortsatt. Källsorteringen 

ökar, och deponering av avfall sker i liten 

omfattning. Arbetet styrs av en avfallsplan. 

Under 2005 har planering pågått för att få till 

stånd en återvinningsstation i Marstrand. 

Fler projekt i lokalt investeringsprogram 

Arbetet med kommunens lokala investeringsprogram 

för ekologisk hållbarhet gick vidare. 

Det första programmet slutredovisades 2003 

medan program nummer två har förlängts 

ytterligare ett år. Slutredovisning kommer att 

ske 2006. De projekt som ska slutrapporteras 

under 2006 i program nummer två är pelletscentral 

och elkonvertering i Kode/Kärna, 

elkonvertering av vissa lokaler i Kungälv/ 

Ytterby, våtmarker i odlingslandskapet samt 

energibidrag till fastighetsägare. 

Hav, vattendrag och våtmarker 

Ett av de projekt som ingår i LIP-programmet 

är ”Småvatten och våtmarker i odlingslandskapet”. 

Under 2004 färdigställde vi 

anläggningar nummer tre och fyra i detta 

projekt i Törresröd och Nereby. Fler våtmarker 

planeras för 2006, bland annat i Lycke/ 

Tofta. Kungälv deltar i ett samarbete med 

Orust, Tjörn, Uddevalla och Stenungsund 

rörande havsmiljön, ”8 Fjordar”. Även flera 

ideella organisationer deltar i arbetet. Det 

resulterade i december i en delrapport som 

ger en gemensam syn av läget i havet. Nästa 

steg är att enas om lämpliga åtgärder. 

Samhällsbyggnadskontoret arbetar dessutom 

vidare med att få till stånd saneringar av 

de många bristfälliga enskilda avloppen som 

finns i kommunen. Detta är ett av de värsta 

lokala miljöproblemen i Kungälv. 

Dessa åtgärder syftar främst till att minska 

utsläppen av kväve och fosfor till vattendrag 

och hav. Kungälv är hårt drabbat av övergödningen, 

som slagit ut i stort sett alla sjögräsängar 

längs Kungälvskusten. Det är allvarligt 

eftersom sjögräsängarna är mycket viktiga för 

många arters fortbestånd. 

Under året skedde fiskrestaureringsåtgärder 

i Ormobäcken. Arbete med att ta fram 

restaureringsförslag för Grannebyån och 

Glose å resulterade i en fiskevårdsplan och en 

ansökan om medel till åtgärder under 2006. 

Värdefull natur i Kungälv 

I januari 2005 antog kommunen en naturvårds- 

och friluftslivsplan med tydliga mål 

och åtgärder. En viktig del i planen är att 

jobba för att värdefulla naturbetesmarker 

hävdas. 

Under 2004 presenterade vi en kommunal 

betesmarkspool på kommunens hemsida. Arbetet 

med denna är tänkt att fortsätta, dock 

tidigast inför betessäsongen 2007. 

Under hösten 2004 beviljades kommunen 

162 000 kronor i naturvårdsbidrag för fyra 

olika projekt, och i maj 2005 beviljades 

386 000 till sex olika projekt. 

I december 2005 beslutade kommunstyrelsen 

om en satsning på en tjänst som naturvårds- 

och friluftslivsutvecklare under två år. 

Miljötillsyn, en viktig del av miljöarbetet 

Grunden för allt miljöarbete är att man 

uppfyller de krav som anges i miljöbalken 

med flera lagar. Det kontrollerar kommunen 

genom tillsyn av verksamheter i kommunen. 

Under 2005 genomfördes bland annat 

projektet ”Kolla korken” där man tittade på 

om kemikalieförpackningar i handeln har 

barnskyddande förslutningar. 

Miljötänkandet sprids till ungdomar 

Flera förskolor är miljömärkta med ”Grön 

Flagg”, som utfärdas av ”Håll Sverige Rent”. 

Under 2005 erhöll Gymnasium Nord utmärkelsen 

”Miljöskola” av Myndigheten för 

Skolutveckling. Dessutom antog gymnasienämnden 

ett beslut som innebär att samtliga 

enheter inom gymnasiet skall jobba med 

målsättningen att klara av dessa krav. Hålta 

skola och Klöverbackens skola arbetar också 

mot detta mål. 

Företagen på frammarsch 

Antalet företag i Kungälv som miljödiplomeras 

eller miljöcertifieras blir allt fler. Under 

2005 arrangerade kommunen en utbildning 

(”Lönsamt miljöarbete”) för att ge en grund 

i detta arbete. Stöd till denna satsning kom 

från BRG Göteborg och Västra Götalandsregionen. 

Tio företag deltog i utbildningen. 

Nyckeln, kommunens miljötidning 

Utgivningen av den kommunala digitala 

miljötidningen Nyckeln fortsatte under 

året. Sedan augusti 2000 har 49 nummer 

utkommit. Tidningen har fått stor spridning 

och antalet direktprenumeranter är 1 400, 

bland annat 300 Kungälvsföretag. Nyckeln 

är den klart viktigaste informationskanalen i 

det kommunala Agenda 21-arbetet, och har 

inneburit att det har skapats ett nätverk av 

miljöintresserade. Nyckeln kan beställas av 

torbjorn.nilsson@kungalv.se 

MILJÖREDOVISNING 

31

Medborgarna 

MEDBORGARNA 

Balanserad styrning är en del av Kungälvsprocessen. Fram tills 

nu har ekonomi haft en dominerande position i budgetarbete 

och årsredovisning. Lite slarvigt kan man säga att pengarna 

kommit i första hand och vad vi fått för dem i andra. 

Balanserad styrning är ett sätt att även väga in andra perspektiv 

än ekonomi. De fem perspektiven är medborgarna, process 

utveckling/lärande, medarbetarna och ekonomi. Vi börjar med 

medborgarna. 

Process 

Ekonomi 

Medborgare 

Utveckling/ 

lärande 

Medarbetare 

Vem är medborgare och vem är brukare? 

Medborgare är alla som är skrivna i kommunen. 

Medborgarperspektivet omfattar 

det som är generellt i kommunens tjänster, 

det som riktas till alla och det alla kan ta del 

av. Begreppet brukare förbehålls vanligen 

dem som tar del av mer individuellt utformade 

och oftast mer långvariga tjänster som 

exempelvis att söka bygglov, vara elev, ha 

barnomsorg eller hemtjänst, bo i äldre- eller 

handikappboende eller som familj behöva 

någon form av extra stöd. 

Som medborgare skiljer sig brukarbehoven 

från tid till annan i livet. 

Alla brukare är dock inte medborgare. 

Brukare av vissa tjänster kan också vara företagare 

som är verksamma i kommunen men 

som inte personligen bor här. Liksom turister 

och andra som är på tillfälligt besök och som 

behöver vägledning eller annan tillfällig hjälp. 

Vad innebär ett medborgarperspektiv? 

Att ha ett medborgarperspektiv innebär att 

ha en utgångspunkt som är överordnad annat. 

Det betyder att kommunen och dess medarbetare 

ytterst finns till för att tillgodose 

medborgares och brukares behov av välfungerande 

tjänster och service. 

Ett medborgarperspektiv förpliktigar – att 

ha ett medborgarperspektiv i den kommunala 

verksamheten får inte vara endast en vacker 

tanke utan måste vara ”på riktigt”. Och vara 

ett medvetet val. För omedvetet utgår vi 

ändå ofta från ett organisationsperspektiv när 

vi till exempel informerar om kommunens 

verksamhet. 

Vad krävs av oss? 

Det finns paragrafer och förordningar som 

reglerar ”umgänget” mellan kommunal 

verksamhet och medborgarna i ömsesidiga 

skyldigheter och rättigheter. Så långt är 

rollfördelningen tydlig och på sätt och vis 

enkel att förstå. Myndighetsutövning är en 

nödvändig del av kommunens uppgift men 

den kanske inte alltid uppfattas som så ”medborgarvänlig”. 

För att ha ett medborgaroch brukarperspektiv 

med sig i sin vardagliga gärning krävs 

kanske en särskild förmåga? En som inte syns 

och inte går att besluta om. Det är det svåra 

och intuitiva som ”bara” kan upplevas och 

kännas och som dessutom uppfattas olika av 

olika individer. Som förmåga till inlevelse, 

lyhördhet, samspel och ett respektfullt bemötande. 

Det är också förmåga att möjliggöra 

insyn och påverkan, och att bekräfta även om 

brukaren kanske kräver orealistiska saker eller 

får ett negativt besked. Hur antar vi denna 

både individuella och kollektiva utmaning? 

Som organisation kan vi organisera verksamheten 

så att det är lätt att komma i kontakt 

med oss. Vi kan använda modern teknik 

för att göra det enklare att hitta information. 

Vi kan bli tydligare så att det går att förstå 

vad som menas. Vi kan utveckla metoder för 

att ta reda på vad vi är tillräckligt bra på och 

vad vi behöver förbättra. Vi kan skapa olika 

arenor och kanaler för att låta medborgare 

och brukare komma till tals och vara med 

och påverka. 

Som enskild medarbetare kan vi ta reda på 

hur de brukare vi möter känner sig bemötta 

och om de upplever sig delaktiga i de tjänster 

och den service de får. Svaren används till att 

gemensamt och individuellt fundera över hur 

vi kan bli ännu bättre i vårt arbete och med 

våra resultat. 

Vad har vi gjort för att förbättra? 

Att följa upp och utvärdera verksamheten 

och sedan offentliggöra resultatet, det är ett 

sätt att ge medborgarna bättre insyn och att 

öppna upp för dialog. Vi arbetar i styrkortsprocessen 

aktivt med att tillsammans skapa 

en ”kultur” där det är lika naturligt att följa 

upp verksamhetsresultat som ekonomiska 

resultat. Det vill säga att tydliggöra vad skattebetalarna 

får för pengarna. 

Under 2005 har kommunens sätt att 

fungera och arbeta, utvärderats av Svenska 

kommunförbundet (numera Sveriges Kommuner 

och Landsting) med hjälp av verktyget 

Kommunkompassen. Resultatet visade att vi 

förbättrat oss väsentligt sedan 2002 då den 

första utvärderingen gjordes. Särskilt har 

32

kommunen som helhet blivit bättre på just 

att orientera sig mot medborgarna. 

Kungälvs kommun är med i något som 

kallas Västsvenska Kvalitetsnätverket. Under 

året har tre jämförande undersökningar 

gjorts. Dels har de nio deltagande kommunernas 

arbetsmarknadsåtgärder samt bibliotek 

och musikskolor undersökts och jämförts 

avseende kvalitet och kostnader. Dels gjordes 

en serviceundersökning av tillgängligheten 

per telefon och e-post, vilken visade på lite 

olika resultat beroende på vilken verksamhet 

som efterfrågades. 

Kungälv är också med i ett forskningsprojekt 

om ”Framgångsrika kommuner” där 

man undersöker den politiska förmågan att 

samspela samt vad som utmärker kulturen i 

kommunen, ”det som sitter i väggarna”. 

Hur har vi förbättrat informationen? 

Arbete med att utveckla tjänstedeklarationer 

(att tydliggöra kommunens tjänsteutbud) pågår 

och kommer att följas upp och redovisas 

under 2006. Det pågår även utvecklingsprojekt 

som syftar till att öka medborgaroch 

brukarservicen. Genom att samla och 

samordna information och tjänster blir det 

enklare att hitta rätt och få hjälp. Förhoppningsvis 

kan sådan verksamhet starta under 

2006. 

För att kommuninnevånarna ska kunna se 

hur skattepengarna används har också kommunens 

årsredovisning publicerats i en mer 

lättillgänglig form 2005. Detta kommer även 

att ske fortsättningsvis. 

Kommunens hemsida förbättras och 

utvecklas kontinuerligt. Nytt är bland 

annat en ”medborgarassistent”, en elektronisk 

tjänst som ska kunna besvara de mest 

förekommande frågorna till en kommun. 

Medborgarassistenten kommer att lanseras 

under 2006. Kungälv har också under året 

som gått uppmärksammats för att ha en av 

det offentliga Sveriges mest lättillgängliga 

hemsidor. ”24-timmarstjänsterna” är också 

under fortsatt utveckling och allt fler tjänster 

erbjuds elektroniskt. 

Välfärdsredovisning 

Ekonomi och miljö har betydelse för vår 

välfärd, men säger inte allt om hur vi har det. 

Välfärdsredovisningen ger en fingervisning 

om vart vi är på väg när det gäller kommuninvånarnas 

hälsa, och vad som behöver göras 

för att den ska bli bättre. 

Ett hållbart välfärdssamhälle förutsätter att 

miljö och hälsa sätts i främsta rummet. Den 

enskilda människan måste ha möjlighet att 

skapa goda sociala relationer. Hon ska kunna 

vara delaktig i samhället och kunna påverka 

sitt liv. En bra livsmiljö i form av boende, utbildning, 

arbete (eller någon annan meningsfull 

sysselsättning), kultur och tillgång till ren 

natur är grunden för människors hälsa. 

Inte förbättring för alla grupper 

Befolkningens hälsa har förbättrats och 

medellivslängden har ökat för både män och 

kvinnor. Det finns trots detta flera oroande 

tecken att hälsan inte har förbättrats lika 

mycket för alla grupper i samhället. Skillnaderna 

mellan olika befolkningsgrupper 

har ökat. Ett viktigt mål är därför att både 

nationellt och lokalt arbeta för att förbättra 

hälsan hos alla grupper i befolkningen. Kommunerna 

bidrar nu, liksom i ett historiskt 

perspektiv, genom sin verksamhet på ett 

avgörande sätt till en bättre folkhälsa. 

Falk är ett samverkans- och folkhälsoarbete 

i Kungälv mellan Försäkringskassan, 

Arbetsförmedlingen, Landstinget (regionen) 

och kommunen och har två huvuduppgifter. 

Den ena är att samordna verksamheter och 

insatser där minst två av parterna i Falk ingår 

utifrån ett individperspektiv, den andra är 

att driva ett lokalt folkhälsoarbete i Kungälv. 

Falks ledningsgrupp är folkhälsoråd i Kungälv. 

Kungälvs första folkhälsoplan antogs 1998 

och en reviderad plan för 2004 – 2007 antogs 

våren 2004. 

Välfärdsbokslut visar riktningen 

För sjätte året rymmer den här årsredovisningen 

ett välfärdsbokslut för Kungälv. 

Initiativtagare är Falks ledningsgrupp. 

Välfärdsbokslut är ett sätt för politiker och 

tjänstemän att få underlag för att kunna se 

sambanden mellan de beslut som fattas och 

uppnådda resultat. Det är också ett prioriteringsinstrument 

som konkret vägleder 

politiker och tjänstemän att fatta beslut om 

åtgärder som leder utvecklingen i önskvärd 

riktning. 

Tanken med ett välfärdsbokslut är att med 

hjälp av ett antal nyckeltal ge en nulägesbild 

av den lokala välfärden och dessutom kunna 

följa välfärdsutvecklingen över tid. 

I Kungälv har vi valt att huvudsakligen 

ge välfärdsbokslutet ett barn- och ungdomsperspektiv. 

Således handlar 12 av totalt 17 

nyckeltal om barn och ungdom (se nedan). 

De övriga nyckeltalen har en direkt koppling 

till de åtgärdsområden som prioriterats i den 

folkhälsoplan som finns för Kungälv. 

En förutsättning när nyckeltalen togs fram 

var att de skulle finnas att hämta i redan befintlig 

statistik men sedan användas i ett nytt 

sammanhang. Självklart går antalet nyckeltal 

att utöka i framtiden om det finns önskemål 

att beskriva välfärden för fler medborgare. 

Ett arbete pågår med att ta fram ett välfärdsbokslut 

där vi kan jämföra oss med närliggande 

kommuner, regionalt och nationellt 

med utrymme för de lokala behoven. 

Trender på allvar för folkhälsans skull 

Stabila trender i befolkningens välfärds- och 

hälsoutveckling låter sig som regel avläsas 

först på lite längre sikt och att dra några 

slutsatser eller att göra några djupare analyser 

av nyckeltal är svårt då de flesta förändringar 

är marginella. Från föregående år finns en 

positiv utvecklingstrend men det finns även 

tecken på en negativ utveckling. Det är 

viktigt att uppmärksamma detta och att ta alla 

förändringar på allvar – för folkhälsans skull. 

• Kariesfria 3-åringar ökar men en marginell 

sänkning av 12-åringarna kan observeras. En 

tendens till att ungdomar mellan 16 och 

19 år får allt sämre tandstatus har uppmärksammats 

i studier och ett förebyggande 

arbete är påbörjat. 

• Andel elever med behörighet att söka till 

nationellt program på gymnasiet minskar 

liksom de som fullföljer sin gymnasieutbildning 

inom 4 år. 

• Simkunnighet är en skyddsfaktor i ett modernt 

samhälle och en friskfaktor som positivt 

påverkar självförtroende och delaktighet 

i samhället (Antonovsky, Hälsans Mysterium, 

1987). 

• Simkunnigheten i årskurs fem har ökat och 

de barn som ännu inte kan simma fångas till 

allt större del upp av skola och fritid. 

• När det gäller mobbning och trivsel i 

skolan visar trenden på en positiv utveckling 

förutom i årskurs 2 där mobbningtalet är ett 

observandum. 

• Antal barn och ungdomar under 18 år med 

försörjningsstöd har minskat markant sedan 

föregående år. 

• Efterfrågan på barn- och ungdomspsykiatrin 

är fortsatt hög och verksamheten har 

därför utökats med två nya tjänster från och 

MEDBORGARNA 

33

MEDBORGARNA 

med 2006. På grund av att man bytt registreringsprogram 

finns för närvarande ingen 

uppgift om det totala antalet patienter under 

2005 utan man visar på antalet registrerade 

nybesök. 

• När det gäller antal arbetslösa och i konjunkturprogram 

totalt, registrerades 

31 december 2005 842 personer varav 151 

var ungdomar mellan 18 och 24 år. Av dessa 

var 294 i konjunkturprogram, varav 

51 ungdomar. 

• En ögonblicksbild från 30 november 2005 

visar antal sjukfall längre än två veckor för 

personer mellan 20 och 29 år har minskat 

medan sjuk- och aktivitetsersättningarna ökar 

något. 

• Skaderegistreringen för år 2005 över andel 

skadade som sökt akut på grund av olycksfall 

är sannolikt ej helt korrekta siffror och beror 

troligtvis inte på att registrerade skador har 

minskat. 

• Siffrorna för ohälsotalen är fortsatt höga 

men visar ändå på en nedåtgående trend och 

speglar socialförsäkringens utbetalningar till 

följd av ohälsa för i Sverige bosatta personer i 

åldrarna 16 – 64 år. Ohälsotalen är ett mått 

på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, 

rehabiliteringspenning 

samt sjukersättning/aktivitetsersättning från 

socialförsäkringen. Ohälsotalet innehåller 

inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. 

• Antalet beviljade underhållstöd för barn 

under 20 år i Kungälv och Ale går i nuläget 

inte att separera och utgår därmed. 

• När det gäller frågorna om ungdomars 

vanor av rökning, alkohol och andra droger 

för 2005 visar det sig att den andel som röker 

är ganska statisk. Däremot visar siffrorna att 

en större andel elever har druckit alkohol 

det senaste året. All forskning visar dock att 

vanorna rökning och alkohol ofta går hand 

i hand och ovanstående ska därför ses med 

viss skepsis då polisens statistik visar på andra 

siffror. 

• Våldsbrotten har minskat medan anmälda 

tillgrepp och skadegörelse visar på en ökning 

från föregående år. 

Nyckeltal, välfärd Kungälvs kommun 

De siffror som är redovisade är de senaste tillgängliga i respektive statistikkälla. 

2005 2004 2003 2002 2001 

Andel kariesfria 3-åringar, % 95 93 93 91 96 

Andel kariesfria 12-åringar, % 71 72 74 73 80 

Andel elever med avgångsbetyg från skolår 9, 

som ger behörighet till nationellt program på gymnasiet, % 89 93 90 94 94 

Andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom 4 år, % 73 78 73 77 71 

Simkunnighet skolår 5 (5 av 16 skolor), % 95 88 89 87 84 

Andel elever som upplevt mobbning i skolan 

någon gång under läsåret, % 

Skolår 2 11 11 13 14 18 

Skolår 5 4 3 18 14 16 

Skolår 8 3 3 11 11 14 

Skolår 2, % 

trivsel i skolan 94 95 92 97 97 

trivsel med klasskamrater 93 95 95 99 96 

Skolår 5, % 



Skolår 8, % 



Antal barn och ungdomar under 18 år med försörjningsstöd 414 515 528 462 412 

Totalt antal inskrivna på BUP (Barn- och ungdomspsykiatriska 

mottagningen) 153 1 252 136 128 94 

Antal i kö på BUP 44 110 103 127 137 

Antal sjukfall längre än två veckor för personer mellan 

20 och 29 år 83 100 108 112 93 

Antal personer totalt med sjuk- och aktivitetsersättning 

(tidigare sjukbidrag och förtidspension) 2 423 2 327 2 086 2 031 1 842 

Varav kvinnor 1 554 1 484 1 305 1 260 1 136 

varav män 869 843 781 771 706 

Antal arbetslösa och i åtgärd, totalt 842 706 690 731 700 

varav ungdomar 18-24 år 151 105 105 102 100 

Antal skadade som sökt akut på grund av olycksfall 1 075 1 098 1 016 1 361 1 753 

Ohälsotal för kvinnor* 54,5 55,6 56,7 56,2 52,3 

Ohälsotal för män* 32,2 32,2 33,7 33,0 31,0 

Antal beviljade underhållsstöd för barn under 20 år - - 574 568 344 

Rökning, alkohol, andra droger (elevenkäter), skolår 8, % 

Andel som röker 8 9 9 - 12 

Andel som röker dagligen 4 56 5 - 7 

Andel som har druckit alkohol senaste året 61 56 63 - 67 

Andel som har druckit alkohol en gång per månad 

eller oftare 26 50 42 - 29 

Andel som har prövat narkotika i någon form - 2 3 - 5 

Antal anmälda våldsbrott 304 356 284 341 334 

Antal anmälda tillgrepps- och skadegörelsebrott 2 817 2 592 2 654 3 213 3 571 

1 Siffran för 2005 anger antalet nyinskrivna. 

*Ohälsotal är det sammanlagda antalet dagar då det utgår ersättning från socialförsäkringssystemet för 

ohälsa, delat på befolkningen. 

34

Process 

Processperspektivet omfattar våra arbetssätt och effektiviteten 

i de interna processerna. Värdegrunden i Kungälvsprocessen, 

där målet är att skapa ett resultat som medborgarna vill 

ha och en arbetsplats där alla vill jobba, är vägledande. 

kommer också att behöva ett hjälpmedel för 

att på motsvarande sätt sända signaler från en 

nivå till en annan och få uppföljningsresultat 

tillbaka inom förvaltningsorganisationen. Här 

pågår ett arbete för att se hur ett sådant hjälpmedel 

skulle kunna se ut – är det styrkort 

med handlingsplan eller är det en verksamhetsplan 

inspirerad av ”Öckerömodellen”? 

En nystart när det gäller konkurrensprövning 

har gjorts under hösten. Ett arbete med 

att skaffa kunskap kring konkurrensfrågor 

och se på vilket sätt vi behöver förbereda oss 

kommer att fortgå under 2006. 

Ekonomi 

ProcessMedborgare 

Utveckling/ 

lärande 

Medarbetare 

Värderingar och förhållningssätt i Kungälvsprocessen 

präglar utvecklingen av våra processer, 

det vill säga de sätt på vilka vi bedriver 

vår verksamhet. Genom Kungälvsprocessen 

vill vi skapa frihet och utrymme för alla 

medarbetare att använda sin kreativitet och 

förmåga till nytta för våra medborgare. För 

att skapa detta utrymme behöver samtliga 

medarbetare ha en identitet – man måste 

veta varför man är här och vart vi gemensamt 

strävar. Vidare behövs struktur, rutiner och 

arbetssätt som stödjer värderingarna i Kungälvsprocessen. 

Kvalitetscirkeln, där kvalitet på relationer 

är en förutsättning för kvalitet på tänkande 

handling och resultat, är tillsammans med 

dialogen som metod grunden för vårt arbetssätt. 

Nytt material för fortsatt dialog 

Vad handlar det om? Vad betyder Kungälvsprocessen 

för mig i mitt dagliga arbete? Detta är frågor 

som ställs ofta ute i organisationen. Som en 

fortsättning på medarbetarskapsutbildningen 

har ett material tagits fram som stöd för den 

fortsatta dialogen ute på arbetsplatserna. Där 

ställs frågor som: Vem är vi till för? Vad är det 

vi ska göra? Vad har vi för inställning? Hur bör vi 

jobba och Vad ger detta mig? 

När arbetssättet ska förändras så ställs 

det stora krav på ledarskap. Därför har en 

ledarutveckling startat. Den innehåller en 

kunskapsdel, en del som bygger på det systemiska 

ledarskapet och slutligen utveckling av 

det personliga ledarskapet. 

Styrkort ett politiskt instrument 

Under 2005 har fokus flyttats till strukturer 

och rutiner för styrning av kommunen. 

Arbetet kring balanserad styrning (BSC) 

har intensifierats. Kommunfullmäktige (KF) 

gav i juni samtidigt med budgetramarna för 

2006 alla nämnder i uppdrag att återkomma 

till kommunfullmäktige med styrkort i november. 

Samtidigt tog KF styrkorten för strategiområdena 

Unga och Äldre. Dessa skulle 

ses som en signal från KF till nämnderna, när 

nämndstyrkorten skulle tas fram. 

Politiken ser styrkorten som ett viktigt 

instrument för politisk styrning, där man ger 

politiska signaler genom strategiska mål i de 

fem perspektiven och får återkoppling genom 

uppföljning av beslutade indikatorer. Mätmetoder 

som till exempel nöjdhetsindex 

för medborgare och medarbetare behöver 

utvecklas. Vi behöver också ta till oss och 

utbilda i andra metoder för uppföljning 

och utvärdering. 

Genom utvärdering och analys av resultaten 

skaffar vi oss ny kunskap inför planering 

framåt. Först när vi får en fungerande 

uppföljning kommer styrkorten att vara det 

ledningsstödsystem som eftersträvas. 

Styrkorten är just nu främst ett instrument 

för signaler från KF till nämnd och tillbaka. Vi 

Utmaningar för 2006 

En stor utmaning blir att få ihop uppföljnings- 

och utvärderingsprocessen med vår 

nuvarande årscykel så att styrkorten med alla 

sina fem perspektiv kommer att finnas med 

i såväl planering som uppföljning. Viktigt är 

också att skapa rutiner, där dialogen används 

som metod och styrkorten blir agenda för 

dialogen. 

En utmaning blir också att anpassa planering 

och uppföljning till den nya organisationen 

såväl den politiska som förvaltningsorganisationen. 

Under 2006 kommer vi också att behöva 

göra processkartläggningar för att skapa 

processer, där medborgaren/brukaren är 

utgångspunkten och som bygger på arbetssätt 

och värderingar i Kungälvsprocessen. 

Kvalitet på 

resultat 

Synligt 

Kvalitet på 

relationer 

Kvalitet på 

handlande 

Osynligt 

Kvalitet på 

tänkande 

Kvalitetscirkeln börjar med kvalitet på relationer, 

som är en förutsättning för kvalitet på tänkande, 

handlande och resultat. 

PROCESS 

35

Utveckling och lärande 

Ständigt lärande och utveckling av verksamhetens processer 

är ett avgörande förhållningssätt, för att kunna leda och styra 

Kungälvs kommun i den riktning visionen pekar. Vårt mål är att 

fullgöra vårt uppdrag från medborgarna på ett kostnadseffektivt 

sätt. 

Process 

Ekonomi 

Medborgare 

Utveckling/ 

lärande 

Medarbetare 

av brukar- och medborgarservice utifrån 

och in, för att förbättra tillgängligheten 

och kunna ge svar på ett förutsägbart sätt. 

Medborgaren/brukaren skall inte behöva 

känna till hur kommunen är organiserad, utan 

skall utgå från sitt behov och nå tjänsterna via 

”en ingång”. 

För att kunna utveckla och styra förändringsarbete 

används balanserad styrning, med 

dess fem perspektiv. 

För att kunna jämföra kommunens olika 

styrkort och indikatorer, prövas om dessa kan 

hanteras i ett gemensamt IT-system. 

Arbete i projekt bör breddas 

Projekt är en bra form att bedriva utvecklingsarbete 

i. Projekt fokuserar på en uppgift, 

med bestämda resurser och har en tydlig tid 

för leverans. Det vi gör normalt och upprepat 

sköts bäst i linjeorganisationens processer. 

För att nå framgång i våra utvecklingsprojekt 

är det viktigt att vi kan styra och 

samordna förändringsprojekt. Utveckling av 

projektarbetsmodellen och värderingar kring 

deltagande i projekt behöver göras, samt att 

bredda användningen av projektarbetsformen 

i fler delar av kommunen. 

UTVECKLING OCH LÄRANDE 

Omvärldens krav och kommunens förutsättningar 

förändras ständigt. För att möta 

medborgarna och brukarnas krav på det som 

levereras, behöver vi ständigt se över hur vi 

organiserar våra arbetsprocesser. 

Under 2005 har ett stort arbete lagts ner 

på att utveckla den politiska organisationen 

och för att kunna organisera kommunens förvaltning 

och samverka internt och externt på 

ett effektivare sätt utifrån våra målgrupper. 

Arbetsprocesser 

Ständig utveckling av kommunens arbetsprocesser, 

är ett viktigt förhållningssätt. Processerna 

beskriver hur vi löser våra uppgifter 

just nu. Utvecklingen och lärandet sätter 

fokus på att vi behöver ta intryck från våra 

upplevelser, i möten vi har med brukare 

och medborgare. Vi skall också ta intryck 

och analysera vad som sker i vår omvärld. 

Utveckling av processer kräver att det finns 

sätt att beskriva det vi gör, för att möjliggöra 

jämförelser och samverkan. 

Målgruppsbehov 

Vi har även gjort insatser för att samverka 

utifrån målgruppens behov. Organiseringen 

E-tjänster ger service hela dygnet 

För att göra kommunens tjänsteutbud tydligt 

och tillgängligt som tjänster på nätet, så kallade 

e-tjänster, behöver flera av de nuvarande 

arbetsprocesserna vara digitalt utformade. 

Grundtanken med e-tjänster är att man via 

kommunens hemsida själv skall kunna söka 

information eller se det egna ärendet 24 timmar 

om dygnet, direkt kopplat till verksamhetssystemen. 

Barnomsorgskö och elektronisk medborgarassistent 

är några sådana tjänster som vi 

har börjat att ta fram under 2005. 

För att medborgare och näringsidkare 

skall kunna nå dessa e-tjänster har kommunen 

beslutat om utbyggnaden av ett unikt 

fibernätsbaserat nät i kommunen. Arbetet 

med detta pågår. Den bidragsgrundade delen 

skall vara klar under 2006, men konceptet 

med ”fiber-från-hemmet” kan användas även 

i tätorterna Kungälv och Ytterby. Det är ett 

så kallat ”triple-play”-nät som skall kunna 

hantera Internetkommunikation, men även 

telefoni och TV baserat på digital teknik. På 

sikt kommer även andra e-tjänster att kunna 

finnas i nätet, som är ett komplement till 

marknadens lösningar. 

E-tjänster – ingen återvändo 

Den utveckling som redan skett är självklar 

och den skulle vi aldrig vilja avstå ifrån. Den 

stora utmaningen är att hitta de nya lösningar 

som kommer att vara naturliga möjliggörare i 

olika verksamheter. 

Framtidens lösningar kommer troligen att 

präglas av Internetbaserade e-tjänster, nåbara 

via olika tekniker, med flera organisationer 

som delaktiga i lösningen av en uppgift. Samverkan 

över organisationsgränser i gemensamma 

processer kommer att bli nödvändigt. 

Fokus kommer att vara på vilken uppgift 

som skall lösas för vem, inte vem som 

gör det! 

Året som kommer 

En viktig förutsättning för ett gemensamt utvecklingsarbete 

är ett kommande dokumentoch 

ärendehanteringssystem. Det innehåller 

funktioner för att beskriva och regelstyra 

arbetsflöden i verksamheterna. Det innebär 

att gemensamma lösningar kan användas för 

våra brukares bästa, effektivisera medarbetarnas 

arbetsverktyg och förbättra informationshanteringen 

i organisationen. 

36

Medarbetarna 

Vår strävan är att skapa rätt förutsättningar för medarbetarna 

så att vi tillsammans kan skapa ett resultat medborgarna vill 

ha och arbetsplatser där alla vill jobba. Vi arbetar för att bli och 

vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna trivs, känner 

arbetstillfredsställelse och utvecklas. Ständigt pågående kompetensutveckling 

är en viktig ingrediens. 

Process 

Ekonomi 

Medborgare Medarbetare 

Utveckling/ 

lärande 

Mervärde i en organisation och dess verksamhet 

skapas framför allt av engagerade och 

kompetenta medarbetare. Vi har en verksamhet 

som i hög utsträckning är inriktad på 

service för medborgarna. Förmågan att föra 

dialog/konstruktiva samtal är därför en viktig 

kompetens. Olika insatser har genomförts 

under året för att träna och utveckla den. 

Den 24 november sattes punkt för kommunens 

stora satsning, medarbetarskapsutbildning 

för alla 3 300 anställda. Utbildningen 

har dels gett en teoretisk grund och dels 

en praktisk träning i att föra konstruktiv 

dialog på ”arbetsplatsträffarna”. Avsikten är 

att systematiskt ta tillvara alla medarbetares 

kunskaper, erfarenheter och idéer, att skapa 

delaktighet och lära av varandra. Innehållet i 

utbildningen kommer nu att föras över i den 

löpande verksamheten, vid introduktionskur- 

ser och i den arbetsmiljö- och samverkansutbildning 

som alla nya ledare och kontaktombud 

i kommunen går. 

Möten som utvecklar 

Med begränsade resurser räcker det inte 

att utveckla verksamheten på den enskilda 

arbetsplatsen. Det är samtidigt viktigt att allt 

som görs, görs i samklang för det gemensamma 

bästa. Helheten är viktig. Den kommunala 

verksamheten är en helhet. För servicemottagaren 

är organisationen ointressant. Det som 

är viktigt och intressant är ett gott bemötande 

och en god service. Möten mellan anställda 

från olika verksamheter/arbetsplatser 

inom den kommunala organisationen är 

nödvändiga för att se och förstå att hela den 

kommunala organisationen hänger ihop. Det 

är ofta i dessa möten som samverkan i smått 

och stort föds och utvecklas. 

Ledarskap som utvecklar 

Tid för dialog mellan ledare från olika verksamhetsområden 

har varit en uppskattad del 

i den utbildning i ledarkunskap som numera 

alla ledare går. En gemensam ledardag för 

hela organisationen den 14 september var ett 

annat tillfälle för möten och gemensamt lärande. 

Dagen innehöll olika avsnitt med bland 

annat ett enkelt presentationsmaterial av 

Kungälvsprocessen och en engagerad föreläsning 

av Gunilla O Wahlström - lärare, konsult 

och författare. Hon talade under rubriken 

”Lyhört ledarskap – att relatera, kommunicera 

och leda”. 

På Ekhaga ålderdomshem har man fortsatt arbetet från medarbetarskapsutbildningen. Gemensamt har 

personalen utformat handlingsplaner för att öka trivseln för både de boende och sig själva. 

MEDARBETARNA 

37

Hög motivation 

Hos den attraktiva arbetsgivaren är arbetstillfredsställelsen 

och motivationen hög hos de 

anställda. I den medarbetarenkät som genomfördes 

hösten 2004 var dessa värden generellt 

sett höga i organisationen. En ny enkät kommer 

att genomföras under år 2006. Under 

2005 har verksamheterna haft i uppdrag att 

arbeta med att analysera den enskilda verksamhetens 

resultat från föregående enkät och 

vid behov genomföra förbättringsåtgärder. 

Förbättrad hälsa 

De senaste årens satsningar på både aktiva 

hälsoåtgärder och utvecklade metoder för 

rehabilitering börjar förhoppningsvis ge resultat. 

Den genomsnittliga sjukfrånvaron har 

således sjunkit från 8,9 procent föregående år 

till 8,0 procent av tillgänglig, avtalad arbetstid 

år 2005. 

Frågorna kommer att ha fortsatt hög 

prioritet inom organisationen och inom det 

regionala samarbetet. 

Regionalt samarbete 

Ett led i regionalt samarbete, det vill säga de 

tretton kommunerna i Göteborgsregionen, 

är sedan några år ett gemensamt arbete med 

att ta fram personalnyckeltal som är relevanta 

för arbetet med att få ned ohälsotalen bland 

de anställda. 

En fördjupning av det regionala samarbetet 

är en forskningsstudie, en jämförelse av arbetsplatser 

med hög respektive låg sjukfrånvaro 

inom äldreomsorgen, som genomförts 

under år 2005. I rapporten ”Ledarskap och 

sjukfrånvaro” visar Ingrid Tollgert-Andersson 

på flera intressanta samband. Mogna, 

trygga ledare ger en bra förutsättning för en 

hälsosam arbetsplats. På arbetsplatser med 

fler heltidsanställda är sjukfrånvaron lägre än 

på andra. Det blir en viktig uppgift att dra 

lärdom av denna studie och liknande. 

Personalstruktur 

Antalet anställda har ökat något, bland annat 

beroende på att cirka 20 av våra anställda under 

större delen av året varit lediga med friår. 

Vikarier för dessa har anställts via arbetsförmedlingen. 

Åldersstruktur, andel kvinnor 

och män med mera under det gångna året 

har varit i stort sett konstant jämfört med de 

senaste åren. 

Personalomsättningen för år 2005 var 

5,2 procent. Det är en låg siffra, till och med 

något lägre än föregående år. (Se även Personalredovisning 

sid 27). 

En mer komplett personalredovisning 

återfinns i en separat trycksak. 

MEDARBETARNA 

Diagrammet till höger visar en sammanställning 

av resultat från den medarbetarenkät som gjordes 

2004. Kungälvs kommuns värden är här jämförda 

med svaren från motsvarande verksamheter 

(kommuner och landsting) och deras enkätresultat 

under perioden 2001–2003. Svaren speglar hur 

de anställda upplever olika aspekter av sin arbetssituation. 

En ny medarbetarenkät är planerad att genomföras 

under 2007. 

38

Ekonomi 

Ekonomiperspektivet handlar om hur vi hanterar våra resurser. 

Men ekonomin är, till skillnad från hur det är i ett företag, en 

förutsättning – inget mål. En kommun bygger för kommande 

generationer och måste höja blicken från årsbokslut och treårsbudgetar. 

Process 

Ekonomi 

Medborgare 

Utveckling/ 

lärande 

Medarbetare 

Det ekonomiska perspektivet är både möjliggörande 

och begränsande. Möjliggörande 

därför att vi använder pengar för att betala 

arbetskraft och varor – utan pengar ingen 

verksamhet. Begränsande därför att våra 

ambitioner och möjliga verksamhetsområden 

är (för) stora. 

En kommun har rätt att ta ut skatt av sina invånare. 

Genom skatteintäkten får kommunen 

möjlighet att bedriva verksamhet. Samtidigt 

sätter samma skatteintäkt gränser för verksamhetens 

omfattning. Man kanske kan säga att 

pengarna bara kan användas en gång. 

Att förstå den kommunala ekonomin 

För att förstå och kunna analysera en kommuns 

ekonomi är det några ”storleksförhållanden” 

som är viktiga att ”ha kläm på”. 

• Den totalt dominerande intäktsposten 

är skatter och generella statsbidrag. Den 

enskilda kommunen kan påverka skattesatsen, 

men egentligen inget annat. Genom olika 

system utjämnas både kommunalskatt och 

statsbidrag mellan olika delar av landet och 

mellan kommuner. 

• Den största, nästan lika dominerande, 

kostnadsposten är personalkostnader. En 

kommuns verksamhet är personalintensiv, 

därför finns det en viktig ”koppling” mellan 

två av perspektiven i den balanserade 

styrningen, nämligen medarbetarnas relation 

till ekonomin. 

Pengar går till verksamhet, inte vinst 

Grundläggande för finansiering av kommunal 

verksamhet är självkostnadsprincipen. Den är 

lagfäst och innebär att en kommun inte kan 

använda avgifter för att finansiera annan verksamhet 

än den avgiften specifikt gäller. I de allra 

flesta fall är det så att man betalar en mindre 

del av verksamhetskostnaden när man betalar 

sin avgift. Den största delen betalas solidariskt 

av alla skattebetalare, det vill säga betalas med 

kommunalskatt. Självkostnadsprincipen innebär 

att en kommun inte är vinstdrivande. Här skiljer 

vi oss från företagen. En kommun använder 

pengar för att åstadkomma verksamhet. Ett 

företag driver verksamhet för att åstadkomma 

pengar (vinst). 

Budget i kronor ett språk vi förstår 

Fram till idag har ekonomiperspektivet varit 

förhärskande i kommunerna. Planering och 

satsningar uttrycks i kronor och i budgeten 

manifesteras den politiska majoritetens 

program. 

Styrkan med ekonomiperspektivet är 

enkelheten. ”Pengar” är ett språk vi lärt oss 

förstå. Svagheten är att sambandet mellan 

de ekonomiska satsningarna och resultatet i 

form av verksamhetskvalitet och nöjda kommuninvånare, 

inte är entydigt. 

God ekonomisk hushållning 

Riksdagen har fattat beslut om att kommuner 

och landsting ska ha ekonomin i balans. Man 

kan fråga sig om ett sådant beslut verkligen 

är nödvändigt. Kan någon verksamhet över 

huvud taget bedrivas utan ekonomisk balans? 

Både lagregler och sunt förnuft säger alltså 

att budgeten ska upprättas så att intäkterna 

överstiger kostnaderna. 

Kommuner bygger för framtiden 

En av kommunens främsta uppgifter är att 

vara samhällsbyggare. När man påstår det 

säger man samtidigt att kommunens verksamhet 

och uppgift är långsiktig. Kommunen 

bygger för framtiden. Att anlägga ett generationsperspektiv 

på verksamhet och ekonomi 

innebär att höja blicken från årsbokslut och 

treårsbudgetar. För att fördela kostnader över 

längre tidsperioder använder vi sparande och 

avskrivningar. Vi sparar för framtida underhållsåtgärder 

och vi gör årliga avskrivningar 

på gjorda investeringar. Varje generation ska 

bära sina kostnader. 

EKONOMI 

39

Kommunstyrelsen 

Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan 

och har därmed det övergripande ansvaret för 

den strategiska utvecklingen, personalpolitiken och den ekonomiska 

förvaltningen. I kommunstyrelsens uppdrag ingår att 

leda, styra och utveckla hela den kommunala verksamheten. 

Den är också kommunens högsta politiska arbetsgivarorgan 

och ansvarar för kommunens personalpolitik. 

Ordförande: Leif Johansson (s), 

Miguel Odhner (s) fr.o.m 050701 

Vice ordförande: Bengt Gustafsson (m) 

Kommunchef: Tord Linder 

Antal årsarbetare: 113 (tillsvidareanställda) 

Kommunstyrelsen arbetar med övergripande, 

strategiska och samordnande frågor. Kommunchefen 

är kommunstyrelsens tjänstemannastöd. 

Till sitt förfogande har kommunchefen 

en stab med åtta strateger med inriktning 

på administrativ utveckling, uppföljning och 

kvalitet, ekonomi och finans, information, 

marknadsföring och turism, IT och telefoni, 

näringsliv, personal samt samhällsbyggnad. 

Kommunsekretariatet ansvarar för utvecklingen 

av den kommunala nämndadministrationen 

och dokumenthanteringen samt 

juridiska konsultationer. 

Upphandlingsenheten ansvarar för upphandlingar 

med mera. 

Arbetslivscentrum, ALC, är en ny verksamhet 

som startades 1 januari 2005 genom 

en sammanslagning av daglig verksamhet, 

arbetsmarknadsenheten, rehabilitering med 

flera. Uppdraget är att på ett effektivt sätt 

serva invånarna samt hitta nya vägar för 

utvecklingsmöjligheter för de personer som 

står utanför den reguljära arbetsmarknaden. 

Kommunstyrelsen ger också uppdrag till 

samhällsbyggnadskontoret och uppdragskontoret. 

Dessa båda förvaltningar har egna 

huvudmän genom miljö- och byggnadsnämnden 

respektive uppdragsnämnden. 

Medborgarna 

Mellan 28 oktober och 1 november genomfördes 

”Folkhälsodagar för ett friskare liv” på 

Mimers Hus. Dagarna innehöll föreläsningar, 

uppträdande, utställningar och andra aktiviteter. 

De riktade sig till kommuninnevånare 

och till anställda. Det senare gällde inte minst 

den 31 oktober, med temat ”Jämställdhet 

– kvinnors och mäns hälsa”. Där fick vi ta del 

av tankeväckande kunskap om genusfrågor ur 

ett historiskt och nutidsperspektiv. 

ALC ansvarar för arbete, sysselsättning och 

utveckling för personer som står utanför den 

reguljära arbetsmarknaden. 

IT-infrastrukturutbyggnaden pågår för fullt 

i kommunens glesbygdsdelar. Lösningen bygger 

på ett stort engagemang hos kommunens 

invånare och företag. 

Det är ett fibernätsbaserat ”tripleplay”-nät 

som byggs med möjlighet att använda till 

Internetanslutning, telefoni och TV baserat 

på digital teknik. På sikt kommer även andra 

digitala e-tjänster att kunna finnas i nätet och 

kommer att fungera som en marknadsplats 

för leverantörer och kunder.Nätet är ett 

komplement till marknadens lösningar. 

Under 2005 invigdes Arbetslivscentrum där Gita Olsson är chef. Uppdraget är att på ett effektivt sätt 

serva invånarna samt hitta nya vägar för de personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden. 

Process 

ALC är en flexibel verksamhet som måste 

utvecklas kontinuerligt och ha en aktiv 

omvärldsbevakning för att hitta nya vägar och 

utvecklingsmöjligheter för målgrupperna. 

Under året har en ny turismpolicy antagits 

av kommunfullmäktige. I linje med den har 

KOMMUNSTYRELSEN 

41

KOMMUNSTYRELSEN 

42 

Kungälvs kommun bildat ett gemensamt 

turismbolag med Stenungsund, Tjörn och 

Orust. Bolaget skall syssla med nätverksbyggande 

inriktat mot verksamhets- och 

destinationsutveckling samt informationsinsamling 

för marknadsföring via i första hand 

nya kanaler. 

Arbetet med att utveckla Kungälvsprocessen 

har fortsatt med fokus på införande av 

styrkort. För att få den balanserade styrningen 

att bli verklig har vi intensifierat 

utvecklingen av metoderna för uppföljning 

och utvärdering. 

Utveckling/lärande 

Under början av året var delar av kommunens 

krisorganisation i gång med anledning 

av Asienkatastrofen och stormen Gudrun. Arbetet 

fungerade mycket bra, men gav också 

många värdefulla erfarenheter och uppslag 

till vidareutveckling. 

Under året antogs en ny 

informationspolicy för hela kommunens 

verksamheter. Policyn tar en tydlig 

utgångspunkt i Kungälvsprocessen och 

anger bland annat att: ”All information 

skall utformas med ett tydligt 

medborgarperspektiv. Mottagarens 

perspektiv och behov skall vara vägledande 

vid varje informationstillfälle. I bemötandet 

av medborgare är kommunens uppgift att 

inhämta information om mottagarnas behov 

och synpunkter på kommunens verksamhet. 

Att lyssna är lika viktigt som att tala”. 

Medarbetarna 

Antalet årsarbetare under kommunstyrelsens 

ansvarsområde för 2005 är 113 tillsvidareanställda. 

Detta ska jämföras med 31 föregående 

år. Den omedelbara tanken är då att 

organisationen utökats. Så är dock inte fallet. 

Ökningen är helt kopplad till en förändrad 

organisatorisk placering av ALC. ALC ingår 

således som den största och mest personalintensiva 

delen i kommunstyrelsens verksamhet. 

I övrigt ingår kommunchef, strateger, 

kommunsekretariat, upphandlingsenhet och 

FM (Facility Management)- organisationen 

på Mimers Hus. 

3 300 anställda har fått utbildning 

Under hösten genomfördes de sista omgångarna 

av medarbetarskapsutbildningen. 

Utbildningen har varit en gemensam satsning 

för organisationens alla 3 300 anställda. Syftet 

har bland annat varit att stärka känslan av 

gemenskap och att visa vilka möjligheter och 

begränsningar som finns för den enskildes 

påverkan och delaktighet i verksamheten. Vid 

genomförandet av utbildningen har ett antal 

anställda medverkat som samtalsledare för de 

olika verksamheterna. Detta har gett bonuseffekter 

i form av god och bred kunskap om 

hela den kommunala organisationen och en 

extra resurs för kompetensutveckling. 

Arbetet med ett ledarutvecklingsprogram 

fortsatte och utgivning av ett nyhetsblad, 

”Ledarnytt”, startade under året. 

Under året har ALC bildat en utbildningsgrupp 

som analyserar kompetensen 

hos medarbetarna samt har börjat med olika 

kompetensutvecklingsprojekt. 

Inom verksamheten satsar ALC på arbetsrotation, 

öppenhet, möjlighet att delta i ledningsgruppens 

möten. Syftet är att medarbetarna 

skall vara delaktiga och engagerade. 

Ekonomi 

Kommunstyrelsen redovisar ett underskott 

på 2,2 mkr för 2005. Avvikelsen motsvarar 

knappt 2 procent av nettokostnaderna. 

De största kostnadsposterna för kommunstyrelsen 

är Mimers Hus, exploateringsverksamheten, 

ALC och kollektivtrafiken. 

Kommunstyrelsen bär också huvuddelen av 

de kommungemensamma kostnaderna. Till 

de sistnämnda hör två speciella poster för 

året 2005, nämligen kommunens kostnader 

för tsunamikatastrofen i sydostasien och för 

elavbrottet i samband med stormen ”Gudrun”, 

tillsammans 0,5 mkr. 

Mimers Hus, det vill säga engångskostnader 

för verksamhetsstarten, kapitalkostnader 

och kostnader för reception och uthyrningsverksamhet, 

översteg budget med 3,9 mkr. 

Slutredovisade exploateringsområden kostade 

Resultaträkning, kommunstyrelsen 

netto 2,3 mkr; ALC:s verksamhet har under 

året varit underbudgeterad med 0,9 mkr; kollektivtrafiken 

visade överskott med 1,9 mkr, 

medan kommunstyrelsens övriga kostnadsposter 

visade överskott med 3,5 mkr. 

Årets händelser 

Under 2005 har ALC börjat samarbeta med 

den privata sektorn, som är en stor potentiell 

arbetsgivare. Bland annat driver ALC gemensamt 

med näringslivet i Kungälv VIDA-projektet, 

ett stort EU-projekt. 

Samarbetet med näringslivet har också 

resulterat i ett 70-tal jobb för arbetslösa inom 

ALC, varav 25 jobb är för ungdomar. 

Framtid 

Vi står inför stora utmaningar. Tillgången 

till arbetskraft minskar generellt genom att 

årskullarna i arbetsför ålder är mindre. Det 

gäller därför att fortsätta ansträngningarna 

för att vara en attraktiv arbetsgivare. 

Ett viktigt led i dessa ansträngningar är att 

öka andelen heltidsanställda, det vill säga ge 

de anställda som så önskar möjlighet till heltidsarbete. 

Detta kommer i sin tur att kräva 

stor flexibilitet och förmåga, från både ledare 

och medarbetare, att tänka och organisera på 

annat sätt än det traditionella. 

För att öka takten på vårt arbete med lönejämförelser 

och lönepolitiska åtgärder kommer 

vi i ett särskilt projekt att arbeta med 

yrkesbeskrivningar och nivågrupperingar. 

Våra ansträngningar med att stödja våra 

medarbetare till god hälsa måste fortsätta. 

Det innebär att aktivt arbeta med arbetsmiljöfrågorna 

på arbetsplatserna, men också att 

visa och uppmuntra till balans mellan arbete 

och fritid. 

Belopp i tkr 2005 2004 2003 

Intäkter 50 281 15 141 4 868 

Kostnader -106 030 -104 036 -62 510 

Kapitalkostnader -4 168 -580 -511 

Verksamhetens nettokostnad -113 917 -89 475 -58 153 

Kommunbidrag (nettobudget) 111 758 76 469 52 545 

Resultat -2 159 -13 006 -5 608 

Nettoinvestering -33 184 -165 194 -95 984 

Personalkostnader -56 916 -30 466 -24 249

Uppdragsnämnden 

Uppdragsnämnden är huvudman för uppdragskontoret som ansvarar 

för kommunens lokalförsörjning, intern service och nödvändiga 

stödfunktioner åt kommunens verksamheter såsom IT, 

personal- och ekonomiadministration, intern och extern information, 

kommunväxel, tryckeri. 

Ordförande: Olle Karlsson (s) 

Vice ordförande: Mats Berntsson (m) 

Förvaltningschef: Margareta Alexandersson 


Uppdragsnämnden är huvudman för uppdragskontoret, 

som ansvarar för kommunens 

stödfunktioner till kärnverksamheterna. 

Uppdragsnämndens uppgift är att initiera 

projekt till uppdragskontoret om helhet, 

effektivitet och sambruk för hela kommunen. 

Nämnden stödjer kontorets arbete i denna 

riktning genom att vara dörröppnare och ambassadörer 

i förhållande till kommunstyrelsen 

och andra nämnder. 

Uppdragskontoret omfattar följande 

enheter: 

Hus & Mark, som förvaltar alla kommunens 

fastigheter och lokaler samt ansvarar för 

lokalvård. 

Måltidsservice (fr o m 2005-08-01), som 

svarar för all måltidsverksamhet till skolor 

och äldreboenden. 

IT-teamet, som är driftansvarig för hela 

kommunens IT-verksamhet. 

Informationsteamet, som ansvarar för 

intern och extern information, konsumentvägledning, 

energirådgivning, telefonväxel, 

tryckeri och turism. 

Ekonomi- och personalteamen som ansvarar 

för övergripande administration och 

förvaltning av ekonomi- respektive personalsystem. 

Totalt finns inom uppdragskontoret cirka 

300 medarbetare och omsättningen 2005 var 

cirka 300 mkr. Eftersom måltidsservice inte 

funnits inom uppdragskontoret hela 2005, 

beräknas årsomsättningen öka till 350 mkr 

2006. 

Medborgarna 

Uppdragskontorets roll är att förse kärnverksamheterna 

i kommunen med stödresurser 

i enlighet med tecknade överenskommelser. 

Det är beställarna som avgör omfattning och 

kvalitet. I dialog söker beställare och utförare 

tillsammans utforma optimala lösningar för 

att uppnå största möjliga effektivitet och att 

samverka och samutnyttja resurser på bästa 

möjliga sätt. Exempelvis handlar det om 

lokalanvändning, utnyttjande av utrustningar 

i kök och liknande och användning av personalkompetens 

inom skilda områden – IT, 

ekonomi och personal. 

Målet är givetvis ytterst att medborgare 

och brukare skall komma i åtnjutande av 

”goda tjänster ” som till exempel goda och 

näringsriktiga måltider, bra skollokaler, 

trivsamma äldreboenden, gott bemötande via 

telefonväxel och andra informatörer, tillgång 

till väl fungerande IT-tjänster med mera. 

Måltidsservice tillagar cirka 7 000 lunchportioner per dag under skoltid, varav cirka 1 000 är specialkost. 

Marie Berg och Eva Karlsson jobbar i Thorildskolans kök. 

Process 

För att uppnå största möjliga effektivitet 

används alla möjligheter för att överföra 

manuella rutiner till elektroniska. Under året 

har vi arbetat med att erbjuda våra kunder 

e-giro för att förenkla inbetalningar av 

fakturor för exempelvis barnomsorgs- och 

äldreomsorgsavgifter. 

Även interna rutiner digitaliseras genom 

scanning av leverantörsfakturor. 

För att möjliggöra elektronisk hantering 

måste kommunikationsmöjligheterna ständigt 

utvecklas. 2005 var 58 fastigheter med 

2 530 klienter uppkopplade i stadsnätet, 

vilket innebär hög prestanda när det gäller 

tillgänglighet och säkerhet. 

Måltidsservice lagar 7 000 portioner 

Måltidsverksamheten för skola och äldreomsorgen 

är fr o m 2005-08-01 en samlad 

UPPDRAGSNÄMNDEN 

43

UPPDRAGSNÄMNDEN 

organisatorisk enhet inom uppdragsnämnden 

och uppdragskontorets ansvarsområde. 

I första skedet handlar det om måltidsproduktion 

för skola, skolbarnsomsorg och 

äldreomsorg. Måltidsservice tillagar cirka 

7 000 lunchportioner per dag under skoltid 

varav ungefär 1 000 specialkost och till äldreomsorgen 

cirka 350 heldygnskoster per dag. 

Måltidsservice består idag av drygt 100 

medarbetare som arbetar i cirka 30 olika 

enheter inom skola och äldreomsorg. Målsättningen 

är att skapa arbetsgrupper med 

gott samarbete i de geografiska delarna där 

det finns möjlighet att arbeta över gränserna. 

Flera medarbetare har bytt arbetsplatser för 

att få högre tjänstgöringsgrad eller prova på 

att arbeta i ett annat kök för att få förändrade 

arbetsuppgifter. Detta har givit ett gott 

resultat både för medarbetaren själv och för 

arbetsgrupperna. 

En av de större förändringarna har varit ett 

nytt transportavtal som genererat fler turer 

för att vi skall uppfylla kraven som ställs på 

måltidernas varmhållningstider. 

Under det gångna året har vi arbetat med 

omstruktureringen för måltidsverksamheten. 

Beslut har fattats av kommunstyrelsen. 

Utgångspunkten är ”närproducerad mat i 

geografiska områden”, vilket innebär sju 

produktionskök, varav ett för kallmatssystem 

med samlad produktion av all specialkost. 

Kungälvs hemsida håller hög klass 

Statskontoret har mätt i vilken grad de offentliga 

webbplatserna följer de tekniska 

rekommendationer vad gäller tillgänglighet 

som ska gälla för den så kallade 24-timmarswebben. 

Totalt har 1 015 webbplatser 

granskats. Av dessa är endast tio kommuner 

godkända och Kungälv är en av dem. 

Kommunens medborgare som använder sig 

av vår hemsida skall under 2006 få ett nytt 

användarverktyg i form av en medborgarassistent. 

Under 2005 har vi tillsammans med 

nio andra kommuner arbetat fram underlag 

för en upphandling för att genom det få fram 

den produkt som passar vår verksamhet. 


All måltidspersonal har gått på utbildning i 

livsmedelshygien och tagit hygienkörkort. 

Verksamhetschef, enhetschefer och kökschefer 

har gått en arbetsledarutbildning tillsammans 

med andra arbetsledare i grannkommuner, 

vilket har gjort att vi har knutit nya 

kontakter och fått kunskap om hur andra 

med samma verksamhet arbetar. 

Generellt sett drivs alla utbildnings- och 

utvecklingsinsatser i Kungälvsprocessens 

anda. Inom Hus & Mark har ett sjuttiotal 

medarbetare ingått i ett projekt, som drivs i 

Göteborgsregionens regi och som syftar till 

att höja kompetensen för de medarbetare 

som endast har grundskoleutbildning. 

IT-teamet har genomfört ett utvecklingsprogram, 

som syftar till att stärka gruppen 

och få en större tydlighet kring IT-teamets 

uppdrag. 

Medarbetarna 

Ett förvaltningsövergripande samarbete kring 

rehabiliterings- och hälsofrågor har startat. 

Under 2005 har vi erbjudit såväl externa 

som interna aktiviteter för personal som är 

eller är på väg att bli sjukskrivna. Ett åttiotal 

personer med olika grad av sjukskrivning har 

deltagit i olika program. KRUT, Kungälvs 

rehabiliterings- och utvecklingsteam, samarbetar 

med Försäkringskassan och Företagshälsovården 

och har ambitionen att även få 

Arbetsförmedlingen som en partner. Målet är 

att varje person skall komma tillbaka i arbete. 

Inom ramen för KRUT bedrivs också ett 

aktivt friskvårdarbete där man bland annat 

har utbildat hälsoinspiratörer som har till 

uppgift att verka bland sina arbetskamrater. 

Genom aktiva och förebyggande friskvårdsaktiviteter 

har sjukfrånvaron inom 

uppdragskontoret sjunkit, vilket är mycket 

glädjande. Särskilt har förändringen för lokalvården 

varit positiv. Just denna yrkesgrupp 

har en i många avseenden fysiskt ansträngande 

arbetsmiljö. 

Inom Hus & Mark har man utarbetat en 

lokal friskvårdsplan och satsat på att genomföra 

hälsoprofiler för all personal. 

Personalen har vuxit med 100 personer 

Förutom att måltidsservice tillförts uppdragskontoret 

har även IT-teamet utökats 

med IT-tekniker från skolan. Sammantaget 

innebär detta att personalen utökats med 

cirka 100 personer. Detta har givetvis påverkat 

ledning och styrning av uppdragskontoret 

och inneburit att varje ledare har fått ta ett 

större ansvar för sina respektive ansvarsområden. 

Ekonomi 

Realisationsvinster genom försäljning av 

fastigheter förbättrade resultatet med cirka 

14 mkr. I övrigt har verksamheten bedrivits i 

enlighet med budget. 

Framtiden 

Motiven för att sammanföra stödfunktioner 

på det sätt som vi gjort i Kungälvs kommun 

är många. En sammanläggning innebär att 

innehåll och omfattning av olika tjänster görs 

tydligare, och därigenom också kostnaderna. 

Genom att sammanföra likartade kompetensområden 

skapar vi större flexibilitet och 

möjliggör en högre grad av specialisering. 

Det befrämjar också kompetensutvecklingen 

i gruppen. 

Stödverksamheterna omfattar i hög grad 

områden och tjänster som kan utföras av andra 

aktörer. Om man vill konkurrensutsätta 

delar av stödfunktionerna är en renodling och 

ett förtydligande en nödvändig utgångspunkt. 

En tänkbar utveckling framöver är att 

kommunen i högre grad än hittills överväger 

konkurrensutsättning av stödfunktioner. 

Oavsett i vilken regi verksamheten skall 

bedrivas, står vi inför ett omfattande omstruktureringsarbete 

av måltidsservice, med 

en koncentration av produktionen, integration 

av förskolornas måltidsverksamhet och 

anpassning av kök till gällande krav enligt 

arbetsmiljö- och livsmedelslagarna. 

Resultaträkning, uppdragsnämnden 


Intäkter 283 695 234 535 199 338 

Kostnader -218 933 -188 652 -165 078 

Kapitalkostnader -82 453 -71 921 -67 371 

Verks. nettokostnad -17 691 -26 038 -33 111 

Kommunbidrag 30 235 34 100 33 548 

Resultat 12 544 8 062 437 

Nettoinvestering 54 450 22 215 19 693 

Personalkostnader -67 937 -59 713 -57 291 

44

Miljö- och byggnadsnämnden 

Miljö- och byggnadsnämndens uppgift är att fullgöra kommunens 

uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet med undantag 

av översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser, 

såvida inte bestämmelserna om enkelt planförfarande är tilllämpliga. 

Nämnden fullgör även kommunens uppgifter enligt 

miljöbalken. Nämnden är dessutom huvudman för det kommunala 

mätningsväsendet samt beslutar i namnsättningsfrågor. 

Ordförande: Kjell Svanström (s) 

Vice ordförande: Johnny Olausson (kd) 

Förvaltningschef: Kenth Johansson 

Antal årsarbetare: 40 

(tillsvidareanställda) 

För kommunstyrelsen utför samhällsbyggnadskontoret 

översiktlig planering, övergripande 

miljöplanering samt exploateringsverksamhet. 

För socialnämnden utför samhällsbyggnadskontoret 

handläggning av bostadsanpassningsbidrag. 

I övrigt är miljö- och byggnadsnämnden 

uppdragsgivare för övriga detaljplaner, 

miljö- och hälsoskydd, bygglov, kart- och 

mätningsverksamhet. I denna redovisning 

beskrivs även planering och exploatering för 

kommunstyrelsen. 

Medborgarna 

För att möta den stora efterfrågan på bostäder 

har stort fokus lagts på nya områden såsom 

Ullstorp, Liljedal, Tega och Ytterby centrum. 

Antalet påbörjade lägenheter ökar från 170 

år 2004 till strax över 300. Ett omfattande 

arbete har genomförts med omvandling av 

fritidsplaner för att möjliggöra större byggrätter 

i områden såsom Rörtången, Ödsmål och 

Tjuvkil. För att genomföra samtliga nämnda 

Resultaträkning, 

miljö- och byggnadsnämnden 


Intäkter 11 890 10 519 10 932 

Kostnader -23 769 -21 314 -22 009 

Kapitalkostnader -227 -209 -185 

Nettokostnad -12 106 -11 004 -10 262 

Kommunbidrag 12 296 11 130 11 290 

Resultat 190 126 28 

Nettoinvestering 426 197 95 


projekt har förvaltningens olika verksamheter 

deltagit. 

Förvaltningen har deltagit i arbetet med 

att förbättra medborgarservicen i form av 

mötesplats Kungälv, företagslots, tjänstedeklarationer, 

hemsida och infoblad. För att 

förbättra egenkontrollen har vi hållit informationsträffar 

och kurser för livsmedelsföretag. I 

samverkan med representanter för den ideella 

sektorn och näringslivet i Marstrand har vi lagt 

grunden till utvecklingen av en idealbild för 

Marstrand. 

Process 

Förvaltningen har samordnat framtagandet av 

det styrdokument för exploateringsprocessen 

i kommunen som kommunfullmäktige antog 

under året. Vi har utvecklat bygglovprocessen 

bland annat genom digitalisering av arkivhandlingarna 

och genom ökad medverkan 

från tekniska kontoret och räddningstjänsten. 

Vi har även utvecklat detaljplaneprocessen 

för att få en mer hushållande arbetsprocess. 


Genom deltagande i olika externa nätverk 

såsom miljösamverkan i Västra Götaland, 

strategiska planeringsfrågor inom Göteborgsregionen, 

jämställdhetsprogrammet ”Gör det 

jämt” ihop med länsstyrelsen samt EU-projeket 

SusSET om hållbar utveckling i mindre 

städer har vi ökat vår kunskap om omvärlden. 

Medarbetarna 

Under året har vi fått ett gemensamt 

pausrum som lett till ökad samhörighet på 

förvaltningen. Där har vi även haft kontorsmöten 

i form av frukostmöten en gång i månaden. 

Den fysiska arbetsmiljön har förbättrats 

genom att vi delvis fått bättre anpassade 

arbetsmöbler. Vi har genomfört ledarutveckling 

för några deltagare samt deltagit i 

den kommungemensamma utbildningen i 

ledarkunskap. Sjukfrånvaron har minskat och 

personalomsättningen är låg. 

Ekonomi 

Utfallet för nämnden är ett mindre överskott 

om 190 tkr. Det är fjärde året i rad detta 

uppstår. Överskottet utgörs till största delen, 

150 tkr, av intäkter från fastighetsägare som 

medfinansierar planeringsarbetet längs Uddevallavägen. 

Den del av intäkten som finns 

kvar hör till arbete som ska utföras 2006. 

I förvaltningen pågår arbete med att ändra 

fritidsplaner i kommunens kustzon. Arbetet 

innebär att kommunen initialt får kostnader, 

men de tas senare hem i form av planavgift 

vid bygglov. Verksamheten rörande bygglov 

har även i år klarats inom budgetram. 


Utifrån den av kommunfullmäktige antagna 

idealbilden för Kungälvs stadskärna 

har utvecklingen av Kongahällatomten samt 

Uddevallavägen/Västra Tullen bedrivits i 

intensiva projektarbeten i nära samverkan med 

intressenter. 

Tillsammans med tekniska kontoret deltar 

vi i ett projekt om vattenförsörjningen i 

kustzonen. 

De största byggloven under året har varit 

för Stiftelsen Kungälvsbostäder vid Rökgatan, 

Riksbyggen på Liljedal, JM vid Trollhättevägen 

samt för Skanska i Ullstorp. 

För framställning av nya kartor för kommande 

planläggning i Trankärr och Aröd har 

flygfotografering genomförts. 

En ny behovsutredning för miljö och hälsa 

har tagits fram där en beskrivning av vårt 

uppdrag i förhållande till våra resurser tydliggjorts. 

Med denna som grund har en revidering 

av tillsynsplanen antagits av nämnden i 

december. Under året har en satsning skett på 

djurskyddstillsynen samt tillsynen av förskolor. 

Framtid 

Kommunplanen och styrdokumentet för 

bostadsförsörjning anger ett antal strategiska 

planeringsbehov. Det finns också andra 

angelägna planeringsuppgifter som är av stor 

betydelse för kommunens och medborgarnas 

utveckling. Det ökade antalet bygglov samt 

den nya behovsutredningen för miljö- och 

hälsoskyddet visar på ökade behov inom dessa 

områden. Det blir därför en stor utmaning 

att klara samhällets behov med de begränsade 

budgetramar vi ser de närmaste åren. 

MILJÖ OCH BYGGNADSNÄMNDEN 

45

Barn- och ungdomsnämnden 

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 

46 

Nämndens övergripande mål är att ge alla barn/elever möjlighet 

att utifrån sina respektive förutsättningar tillgodogöra sig baskunskaper, 

färdigheter och sociala beteendemönster som är en 

förutsättning för ett livslångt lärande. De skall förvärva kunskaper, 

insikter och en kommunikationsförmåga som gör det möjligt att ta 

till sig information, ta ställning till och medverka i utvecklingen av 

ett demokratiskt, jämlikt och mångkulturellt samhälle. 

Ordförande: Barbro Bengtsson (s) 

Vice ordförande: Jerker Olsson (c) 

Förvaltningschef: Anders Löfgren 

Antal årsarbetare: 1 132 


Barn- och ungdomsnämnden har ansvar för 

kommunens förskolor, familjedaghem, förskoleklasser, 

skolbarnsomsorg, grundskolor 

och särskolor. 

För att få en ”röd tråd” är verksamheten 

organiserad i perspektivet 1 till 16 år. 

Medborgarna 

Enligt årets elevenkät är det en större andel av 

eleverna än tidigare som anser att de får vara 

med och planera det som de skall arbeta med i 

skolan. En större andel än tidigare svarar att de 

tillsammans med sina lärare oftast eller ibland 

planerar vad de skall arbeta med och hur de 

skall redovisa sina kunskaper. Andelen elever 

som uppger att de tillsammans med lärarna 

brukar diskutera innehållet i läroplan och 

kursplaner har glädjande nog stigit från 

37 procent 2003 till 54 procent 2005. 

I Vägverkets tävling för att påverka attityder kring cykling och användandet av cykelhjälm vann klass 6 i 

Klöverbackens skola första pris. I juni fick eleverna ta emot var sin cykel och cykelhjälm. 

Efter tre år har ungdomsfullmäktige börjat 

utvecklas till en arena för inflytande för unga 

medborgare i kommunen. Hemsidan har under 

året tagit form och används som ett arbetsredskap 

för ungdomar, lärare och politiker. 

I vårt fortsatta arbete med elevers och 

föräldrars delaktighet arbetar flera skolor inom 

Västra Tullen med projekt ”Framåtanda”. 

Syftet är att elever, föräldrar och pedagoger 

tillsammans skall tydliggöra skolans uppdrag. 

Föräldranätverket hade två möten med 

nämnden. I samarbete med Hålta församling 

höll nätverket ett flertal välbesökta kvällsseminarier 

på temat föräldraskap. 

Förvaltningen ingår i projektet Viveckla för 

att utveckla Komarken. Genom samverkan 

mellan de mjuka nämnderna har det blivit 

lugnare på Nordmannatorget och skadegörelsen 

har minskat. 

KASAM (en känsla av sammanhang) – ett 

delprojekt inom Viveckla – har bidragit till 

att fler ungdomar besöker Nordmarkens 

fritidsgård. Fyra före detta gymnasieelever 

genomförde värderingsövningar med elever 

i skolår 7, Thorildskolan, och föreläste kring 

teman från FN:s barnkonvention. 

Process 

Integration av nämndens verksamheter är 

ett prioriterat mål. Detta förutsätter att 

verksamheten som helhet präglas av pedagogisk 

kontinuitet med ett tillåtande klimat, en 

utveckling mot samsyn på lärandet och en 

gemensam värdegrund. En förutsättning för 

att kunna arbeta med integration är att lokalerna 

är ändamålsenliga och att närhetsprincipen 

kan tillämpas. Kode skola har byggts 

om och till för att kunna integrera skola och 

skolbarnsomsorg på ett bättre sätt. Ombyggnaden 

kostar totalt 22 mkr och är klar lagom 

till vårterminsstarten 2006. 

För att minska barnomsorgskön har vi vidtagit 

flera åtgärder. Under första halvåret togs 

ett extra barn in i varje förskolegrupp under 

förutsättning att det fanns minst två barn till 

föräldralediga med rätt till 15 timmar per 

vecka i gruppen. På så sätt skapades 37 nya 

platser. Under året startades fem förskoleavdelningar 

med 104 platser. 38 av dessa finansierades 

med 1,1 mkr av statsbidraget till 

personalförstärkningar i förskolan, som 2005 

totalt uppgick till 4,6 mkr. Resterande del, 

3,5 mkr, användes till ökad personaltäthet 

på avdelningar för barn 1-3 år. Genom dessa 

åtgärder har vi under året levt upp till målet

om full behovstäckning inom förskoleverksamheten 

och ökat förutsättningarna för att 

närhetsprincipen skall kunna tillämpas. Vi har 

också arbetat med att skapa förutsättningar 

för att starta flerfamiljssystem i enskild regi. 

Fritidsklubbarna, för barn 9 – 12 år, utgör 

en viktig del av skolbarnsomsorgen. Verksamheten 

har under året utvecklats för att 

möta barnens intressen i större utsträckning. 

Streetdance, bollaktiviteter, dockteaterarbete 

och rockmusikgrupper är exempel på 

inslag som bidragit till att barnen är kvar på 

fritidsklubbarna. 

Flera internationella projekt 

Ytterbyskolan avslutade Skolbaserad utvärdering, 

en utbildning i regi av Stiftelsen IMTEC 

och Rektorsutbildningen. Svenska och norska 

skolor möttes som kritiska vänner i kollegial 

utvärdering över gränserna. Skolan har tagit 

till sig insikter och metoder om hur man ser 

på, granskar och utvärderar lärandet i den 

egna verksamheten. Utbildningen har också 

givit ett bra utbyte med en norsk skola. 

Flera av våra skolenheter fick EU-bidrag för 

internationella projekt under tre år. Särskilt 

glädjande är att två särskolor kan delta i projekt 

– träningsskolan med ”Unika länder i ett 

mångkulturellt Europa” och grundsärskolans 

skolår 7 – 10 med ”We are Europeans – a special 

view of European citizenship” där elever 

och lärare använder IT för att kommunicera 

med varandra och för att presentera sina studier, 

broschyrer, böcker och utställningar. 

Inom “Samverkan grundskola – gymnasium/ 

IV-programmet” genomfördes och rapporterades 

enkäter om skolk bland elever i 

skolår 9, samtal om förebyggande av skolk 

samt en föreläsning av Ingvar Lundberg, 

“Stimulerande språkmiljöer”. Enligt den plan 

som gjorts skall personal i F-klass och 

skolår 1 arbeta med material för att tidigt 

upptäcka behov av särskilt stöd i språkutvecklingen. 

I skolår 2 skall en screening av läsoch 

skrivförmåga genomföras under februari. 

Skolår 5-elever från Kärna skola medverkade 

i en filminspelning, där några frivilliga 

elever deltog i ett muntligt prov i engelska. 

Lärare i hela Sverige skall använda filmen som 

en hjälp vid bedömning av elevers kunskapsutveckling. 

Investeringar i IT 

Flera enheter har gjort stora investeringar i 

hårdvaror, främst datorer. Ett flexibelt multimedialabb 

har anskaffats, i första hand för 

fortbildning. I vår virtuella lärmiljö, Fronter, 

finns nu 22 000 användare – elever, personal 

och även föräldrar. 

Femton arbetslag har fått hjälp med sin 

pedagogiska IT-utveckling Use-IT. Under 

ledning av förvaltningens IT-resurspersoner 

anordnades inspirationstillfällen, workshops 

och handledning. 

Intresset för att lära mer om hållbar 

utveckling är stort. Flera enheter deltog när 

Myndigheten för skolutveckling informerade 

om utmärkelsen Hållbar utveckling. Politiker 

och skolledare deltog i ett liknande tema på 

Ekocentrum. Iskällans förskola fick kommunens 

hållbarhetsstipendium 2005. 

En av de nystartade förskolorna på Övre 

Fontin har valt naturen som ett redskap i undervisningen. 

Utomhuspedagogik är ett arbetssätt 

som sprider sig i kommunens förskolor 

och skolor. 

Projekt om hälsa, tolerans och gemyt 

Vid ett flertal enheter bedrivs projekt inom 

barns och elevers hälsa. Inom utvecklingsprojektet 

Hälsoskolan arbetar man med små 

förändringar i vardagen. Till exempel har 

eleverna på Thorildskolan ämnet Hälsa på 

schemat 30 min/vecka utomhus. Varje vecka 

förlägger de också något av övriga ämnen 

utomhus. 

Toleransprojektet har fortsatt sitt arbete. 

Projektet syftar till att påverka elevernas 

värderingar. I år var Kungälvselever särskilt 

inbjudna till och deltog i den stora internationella 

minnesceremoni som hölls i Birkenau 

med anledning av att det var 60 år sedan 

befrielsen av fångarna ur Auschwitz. 

Gemyt – Gemenskap Munkegärde, Ytterby 

och Thorild – syftar till att genom möten 

skapa gemenskap och samhörighet mellan 

skolorna. Vänskap och respekt för varandra 

står i fokus. Projektet har pågått under tre 

terminer och börjar få avsedd effekt. 

Resultaträkning, Västra Tullens område 


Intäkter 7 018 8 490 8 850 

Kostnader -190 327 -191 118 -193 516 


Nettokostnad -183 492 -182 802 -184 831 

Nettobudget 184 557 1893 675 186 285 

Resultat 1 065 873 1 454 

Personalkostn. -149 819 -151 287 -155 670 


Nämnden har beslutat att de nationella ämnesproven 

i svenska, matematik och engelska 

i skolår 5 skall genomföras. Resultaten 2005 

visar en förbättring av måluppfyllelsen i 

svenska och matematik och samma måluppfyllelse 

i engelska som 2004. 

För att vara behörig till gymnasieskolans nationella 

och specialutformade program krävs 

slutbetyg från grundskolan i svenska, matematik 

och engelska. Vårterminen 2005 hade 

88,5 procent av eleverna denna behörighet. 

Detta är en mindre andel än tidigare år. För 

riket är motsvarande siffra 89,2. 

Från den 1 januari 2006 skall det skrivas 

en individuell utvecklingsplan (IUP) för alla 

elever i grundskolan (Grundskoleförordningen 

7 kap. 2 §). IUP och Bedömning och 

betygsättning är arbetsområden som alla enheter 

arbetar med genom föreläsningar, studier 

av måldokumenten och diskussioner. Vi har 

tillsatt en arbetsgrupp för det övergripande 

arbetet. Arbetet kring mål och betyg fortsätter 

närmast med gemensamma föreläsningar 

dels för skolledarna dels för personalen. 

Medarbetarna 

Under 2005 utvecklade vi hälso- och arbetsmiljöfrågorna 

på enhetsnivå. Detta har givit 

resultat i form av minskad sjukfrånvaro från 9,3 

procent 2004 till 8,5 procent 2005. Samtidigt 

har det givit genomslag i sjuklönekostnader. 

Insatser har till exempel handlat om 

team-building, stegräknare, kick-off i hälsans 

tecken, massagestolar på arbetsplatserna. 

Andra bidragande faktorer är det arbete som 

görs i KRUT (Kungälvs Rehabiliterings- och 

Resultaträkning, Inlands område 


Intäkter 4 628 6 768 6 734 

Kostnader -137 466 -134 771 -131 165 


Nettokostnad -133 040 -128 200 -124 618 

Nettobudget 131 768 126 009 124 102 

Resultat -1 272 -2 191 -516 



47


48 

UtvecklingsTeam) samt det arbete som har 

bedrivits för att utveckla enheternas systematiska 

arbetsmiljöarbete. 

Året har även präglats av arbetsmarknadspolitiska 

åtgärder. Det började med ”Friår”, 

där sju personer fick ledigt och långtidsarbetslösa 

anställdes som friårsvikarier. Dessutom 

genomfördes under senare delen av året 

ett projekt, ”Vuxna i skolan”, som syftade till 

att ge långtidsarbetslösa äldre arbete i skolan. 

Tolv personer deltog men projektet har inte 

utvärderats ännu. 

Ekonomi 

Barn- och ungdomsnämndens nettokostnad 

för 2005 slutade på 547 mkr. Nettokostnadsökningen 

jämfört med 2004 är 4,4 procent. 

Framförallt är det intäkterna och statsbidragen 

som har minskat. Bruttokostnadsökningen 

mellan åren är 2,5 procent varav personalkostnaderna 

har ökat med 1,2 procent. 

Resultatet är positivt, + 6 mkr jämfört 

med budget, vilket motsvarar en avvikelse på 

1 procent. Överskottet finns inom förskoleverksamheten 

2,5 mkr, kostnader för lokaler 

1,5 mkr, skolskjutsar 0,7 mkr samt nämndens 

medel för oförutsett 1 mkr. 

Från januari 2006 är det i princip fullt 

inom förskoleverksamheten. Allmän förskola 

för 4-5 åringar för barn med hemmavarande 

föräldrar erbjuds från hösten 2005 på ett 

ställe i kommunen. Det är en besparingsåtgärd 

för att klara 2006 års budget. 

Kostnaderna för skolskjutsar har blivit 

lägre än budgeterat. Antalet utdelade 

terminskort har minskat och kostnaderna 

för skolskjutsar med taxi har minskat inom 

framförallt särskolan. 

Lokalkostnaderna har blivit lägre tack vare 

det låga ränte- och inflationsläget. Dessutom 

har förvaltningen fått kompensation för 

grönyteskötseln som inte utförts enligt avtal. 

Förutsättningarna för budget 2006 är 

betydligt tuffare än föregående år. Kompensationen 

för löner och inflation ligger under 

2,5 procent. Dessutom ska anpassningar av 

organisationen göras på grund av minskat 

elev-/barnantal med 7 mkr. 

För att möta dessa förutsättningar har 

förvaltningen under hösten varit återhållsam 

vilket återspeglas i resultatet för 2005. 


Vårterminsstarten präglades av katastrofen i 

Asien. Genom sina krishanteringsplaner var 

våra enheter väl förberedda för att möta 

barnens frågor och tankar om det som 

hänt. Delar av organisationen ingick också 

i de kommunövergripande aktiviteter som 

anordnades för att möta och stötta drabbade, 

anhöriga och andra berörda. 

I början av januari drabbade stormen 

Gudrun även Kungälv. Hålta skola tvingades 

stänga några dagar på grund av strömavbrott. 

En del enheter erbjöd allmänheten att 

komma och värma sig eller ta en dusch. 

Nästan alla 6 – 12 åringar fick utbildning 

i ”Säker skolskjuts”. Skola, räddningstjänst och 

Orusttrafiken genomförde projektet tillsammans 

med kommunens trafiksäkerhetsinformatör. 

Framtiden 

Under våren 2006 kommer Skolverket att genomföra 

utbildningsinspektion i kommunens 

alla skolor. Inspektionen är ett led i Skolverkets 

arbete att stötta skolornas fortsatta 

förbättringsarbete. 

Kommunens beslut om ökat bostadsbyggande 

kommer att påverka behoven av service. 

I den senaste befolkningsprognosen finns 

också ett ökat födelsetal. Nämndens verksamhet 

påverkas i hög grad av dessa förändringar. 

Fram till 2010 planerar nämnden för fyra nya 

förskolor samt en ny skolenhet i Ytterby. 

Barns villkor och sociala situation förändras 

ständigt. Detta påverkar våra verksamheter. 

Orsakerna är svåra att definiera, men ofta 

finns sociala och/eller psykosociala inslag 

såsom ökad stress, oroliga barn och kaos i 

familjesituationen. Samarbete över nämndgränserna 

kommer att fördjupas i vår strävan 

att möta dessa barns behov. 

Resultaträkning, barn- och ungdomsnämnden totalt 


Intäkter 70 493 78 919 76 611 

Kostnader -613 413 -598 760 -587 588 



Nettobudget 552 781 522 079 514 200 

Resultat 6 108 -1 422 -273 


Personalkostnader* -409 183 -404 103 -396 836 

*I personalkostnader ingår personalsociala kostnader fr o m 2002. 

Resultaträkning, Kustens område 


Intäkter 4 790 6 843 6 547 

Kostnader -179 745 -171 962 -165 436 


Nettokostnad -175 155 -165 312 -159 073 

Nettobudget 174 995 164 586 157 877 

Resultat -160 -726 -1 196 


Resultaträkning centralt inkl. skolmåltider 


Intäkter 54 058 56 817 54 479 

Kostnader -105 875 -100 909 -97 470 


Nettokostnad -54 985 -47 188 -45 915 

Nettobudget 61 461 47 809 45 936 

Resultat 6 476 621 21 

Personalkostn. -12 918 -14 263 -13 009

Gymnasienämnden 

Gymnasienämnden har ansvaret för de frivilliga skolformerna i 

Kungälvs kommun. Förutom gymnasieskolan inbegriper detta 

gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, uppdragsutbildning 

och kvalificerad yrkesutbildning. Dessutom 

finns ett utbud av högskoleutbildning på distans. Det är nämndens 

ansvar att verksamheterna styrs och bedrivs enligt gällande 

lagar, förordningar och mål i läroplan och skolplan. 

Ordförande: Monica Hogstam (s) 

Vice ordförande: Urban Lindell (kd) 

Förvaltningschef: Ove Thörnkvist 



Medborgarna 

Vid intagningen av gymnasieelever det gångna 

året fick alla gymnasieelever söka helt fritt 

i regionen. Antalet fristående gymnasieskolor 

har också ökat. Den ökade konkurrensen 

innebär att en del Kungälvselever speciellt 

inom de studieförberedande programmen 

sökte studier i annan kommun. På de flesta 

yrkesförberedande programmen är effekten 

motsatt. Där har fler studerande från andra 

kommuner sökt sig till oss i Kungälv. 

Samarbete ger nya möjligheter 

Vi har inlett ett samarbete med Arbetslivscentrum 

(ALC) i syfte att ge arbetssökande i 

kommunen nya möjligheter till försörjning. 

Vuxenutbildningen och ALC har gemensamt 

skapat en Orienteringskurs där arbetssökande 

får möjlighet att prova på både praktik och 

studier för att se vilka möjligheter det finns 

för den enskilde. Syftet med kursen är att 

stärka den enskilde så att hon/han vågar ta 

nya steg i livet för att nå fram till ett arbete 

och egen försörjning. Detta arbete sker också 

Ett färdigbyggt Mimers Hus och utformning av nya attraktiva utbildningar med modernt innehåll och nya 

arbetsformer innebär att Kungälv står sig bättre i konkurrensen. 

i samarbete med Arbetsförmedling och Försäkringskassa. 

Vi har intensifierat en särskild satsning på 

validering under året. Valideringen ska ge 

möjlighet att få sin yrkeskompetens värderad, 

och om man så önskar, gå vidare i sina studier 

från den nivå man står på. Detta innebär 

att de studerande kan få kortare studietid, 

en besparing både för den studerande och 

samhället. 

Vi kan konstatera att hela vår verksamhet 

har blivit mer ”öppen” för medborgarna i och 

med etableringen av Mimers Hus. 

Mimers Källare, som drivs av Hotell- och 

restaurangprogrammet, har fått fler besökare 

både på lunch och kvällstid. 

Process 

Ungdomsgymnasiet består av fyra olika sektorer 

som leds av var sin rektor som ansvarar för 

verksamhet, personal och ekonomi. En särskild 

organisation, Facility Management (FM) 

stödjer kärnverksamheten med till exempel 

lokaler, husvärdar, tekniker. 

Ett färdigbyggt Mimers Hus och utformning 

av nya attraktiva utbildningar med modernt 

innehåll och nya arbetsformer innebär att 

Kungälv står sig bättre i konkurrensen. Totalt 

sett är det nu så att vi har ett större inflöde 

av externa elever än flöde av egna elever som 

söker sig till andra kommuner. 

Hösten 2005 var sökandetrycket på fordonoch 

byggprogrammen mycket stort, vilket 

har inneburit att Mimers Hus Nords elev- och 

personalantal har ökat. Programmen står sig 

mycket bra i konkurrensen i regionen. 

Vi har en ny musikinriktning inom Estetprogrammet 

som varit efterfrågad och vi 

märker att sökandetrycket till våra idrottsprofiler 

ökar. 

Förvaltningen bidrar också i det av kommunen 

anammade projektarbetssättet och 

ingår i ett flertal projekt. Vi kan bland andra 

nämna ISAK, Viveckla och LTI2. 

GYMNASIENÄMNDEN 

49

GYMNASIENÄMNDEN 

50 


Gymnasie- och vuxenutbildningskontoret 

lämnade i maj 2005 en rapport till Skolverket 

som finns att tillgå på Internet 

(www.siris.skolverket.se) där verksamhetens 

kvalitetsarbetet beskrivs. 

Framtida statliga förändringar av gymnasieutbildning, 

samarbetet i Göteborgsregionen 

(GR) och efterfrågan på gymnasieutbildningar 

och vuxenutbildning är styrande för 

ekonomin och vilka profiler som kan utvecklas 

i Kungälv. Samtidigt vet vi att elevkullarna 

växer och att Kungälv som kommun också 

torde öka i invånarantal. Det ökar i sin tur 

pressen på oss och kravet på fler utbildningsplatser. 

Samverkan i Mimers Hus 

Samhandling med fem övriga nämnder och 

intressenter, främst FM, kräver förändrade 

arbetsmetoder och en organisation som kan 

hantera samverkan och samhandling. Därför 

har vi redan i nuläget påbörjat arbetet ”som 

om vi vore en förvaltning” i Mimers Hus. 

Genom att samla i stort sett alla kunskapsområden 

i Mimers Hus skall studerande från 

olika utbildningsinriktningar kunna välja 

okonventionella kombinationer och ha ett 

brett utbildningsutbud. Den studerande skall 

stimuleras att utnyttja hela sin kapacitet. 

Studietakten kommer att bli olika beroende 

på olika lärstilar och förutsättningar hos de 

studerande. 

Eftersom alla verksamheter inom nämndens 

ansvarsområde är efterfrågestyrd är 

nedanstående riktlinjer för all verksamhet 

inom och utanför centret viktiga för oss: 

• Hög kvalitet i utbildningsutbudet och starkt 

engagemang hos all personal för att leva upp 

till verksamhetsmålet och i konkurrens med 

andra utbildningsanordnare profilera utbildningarna 

inom de områden som utvecklas 

• Kreativitet, flexibilitet och utvecklad 

samverkan med det omgivande samhället och 

internationella kontakter, det vill säga med 

näringslivet, högskolan och andra utbildningsanordnare 

för att kunna erbjuda hållbara 

utbildningar. 

• Snabba omställningar – en lärande organisation 

som tar tillvara sina erfarenheter 

Medarbetarna 

Det finns stora förväntningar på att personalen 

inom gymnasieförvaltningens område 

skall delta i ett omfattande utvecklings- och 

kvalitetsarbete, delta i och medverka till planeringen 

av innehåll, profiler och lokalers användande 

i Mimers Hus. Vi går mot en spännande 

och än mer utvecklande framtid och ser med 

tillförsikt fram mot denna utmaning. Inom en 

snar framtid ökar pensionsavgångarna kraftigt 

i vår förvaltning. Trots en framtida lärarbrist är 

möjligheterna goda att nyrekrytera personal 

till magneten Mimers Hus. 

Ekonomi 

Utfallet 2005 är 3,2 mkr lägre än budgeterat. 

Efter en lång rad år med underskott har nu 

det ekonomiska utfallet vänt till ett överskott. 

Sedan inflyttningen i Mimers Hus är det 

ett högt sökandetryck till gymnasieskolan i 

Kungälv. Fler elever från andra kommuner 

väljer att söka till Mimers Hus samtidigt som 

elevkullarna i Kungälv ökar. Detta gör att vi i 

stort sett haft fullt i alla klasser. 

Eftersom elevavstämningen görs den 

15 oktober och först därefter fastställs sektorernas 

definitiva budget, beror överskottet 

delvis på att vi inte har vågat öka kostnaderna 

i samma takt som elevökningen. Den största 

budgetavvikelsen är på det interkommunala 

kontot där framförallt intäkterna är högre än 

de budgeterade. 

Inför framtiden är den största utmaningen 

att kunna erbjuda de stora elevkullarna efterfrågad 

utbildning. 

Ekonomin för gymnasienämnden är beroende 

av hur väl våra utbildningar i framtiden 

står sig i den regionala och nationella konkurrensen, 

det vill säga motsvarar ungdomarnas 

efterfrågan. Det perspektivet måste vi i 

framtiden ta mer hänsyn till. En förutsättning 

för god ekonomi är en flexibel och effektiv 

organisation som kan anpassas till de studerandes 

önskemål. Kommunen har ett uppdrag 

att alla ungdomar skall få gymnasieutbildning. 

Resultaträkning, gymnasienämnden 

Regeringen har även krav på kommunen 

att skapa vuxenutbildningsmöjligheter och 

en infrastruktur för vuxnas lärande. Då det 

gäller vuxna utan gymnasieutbildning och 

påbyggnadsutbildningar är kravet tvingande 

för kommunen. 

En av eleverna uppfattad god kvalitet, en 

mångfald i kursutbudet och en profilering 

på hemmaplan är ekonomiskt lönsamt för 

gymnasienämnden eftersom elevkostnaderna 

på annat håll blir större. 


I början av hösten hade vi prominent besök. 

Vår skolminister Ibrahim Baylan var här och 

invigde nyrenoverade hus H i Mimers Huskomplexet. 

Under våren tecknade vi ett samarbetsavtal 

med Göteborgs Universitet om att Mimers 

Hus är en fadderskola för korta lärarprogrammet. 

Elever på samhällsprogrammets mediainriktning 

har producerat en ungdomsbilaga 

per termin för Kungälvs-Posten, vilken har 

blivit mycket uppskattad av tidningens läsare. 

Framtiden 

Arbete pågår att undersöka möjligheten att 

enligt nämndens intentioner samla alla utbildningar 

i närområdet av Mimers Hus. 

I gymnasienämndens vision för Mimers 

Hus framhålls att alla utbildningar skall 

utvecklas i samverkan med näringslivet, högskolor, 

universitet och övriga intressenter. På 

så sätt skapas ett mervärde i Kungälv. Mimers 

Hus är en utvecklingsmotor för kommunen. 


Intäkter 69 236 62 936 59 973 

Kostnader -226 907 -210 227 -199 492 




Resultat 3 247 -557 -1 632 


Personalkostnader -105 319 -102 130 -99 461

Socialnämnden 

Socialnämnden har till uppgift att sörja för människors behov av 

ekonomisk och social trygghet. De har ansvaret för vården av 

äldre och funktionshindrade, för individ- och familjeomsorg och 

för den hälso- och sjukvård som kommunen enligt lag ska utföra. 

Nämnden är även ansvarig för flyktingmottagning, invandrarservice 

och färdtjänst samt för tillståndsgivning och tillsyn för 

alkoholservering, spelverksamhet och tobaksförsäljning. 

Ordförande: Mona-Britt Gillerstedt (s) 

Vice ordförande: Lillvor Bergin (fp) 

Förvaltningschef: Lisa Källén 



Socialtjänsten står för ekonomiskt bistånd, 

service, stöd och vård, särskilda boendeformer, 

sysselsättning och rehabilitering. 

Inom barn- och missbruksvården har socialtjänsten 

i vissa fall uppdraget att utreda och 

verkställa tvångsvård. 

Medborgarna 

Det sedan tidigare påbörjade arbetet med 

större fokus på faktiska behov hos såväl individer 

som grupper har intensifierats under 

året. 

Vi har genomfört brukarundersökningar 

genom enkäter, fokusgrupper och intervjuer 

i samtliga verksamheter – äldreomsorg, handikappomsorg, 

hälso- och sjukvårdsenheten 

och individ- och familjeomsorgen. 

Samtidigt har vi studerat kunskapsutveckling 

och omvärld. Vår samverkan och 

gemensamma lärande tillsammans med andra 

aktörer inom och utanför kommunen har 

ökat under året. 

Detta har resulterat i följande förändringar: 

• Vi har förbättrat det trygghetsskapande 

arbetet i äldreomsorgen genom fler dagverksamhets- 

och avlastningsplatser i demensvården. 

• Stödet till anhöriga har vi förstärkt och 

vi har även fortsatt utbyggnaden av vän till 

vän-tjänsten i samarbete med frivilligorganisationer. 

• Vi har infört trygghetsplatser i äldreomsorgen 

om det visar sig att brukare med stora 

behov inte klarar av sin hemsituation. 

• Ett hemrehabiliteringsteam med sjukgymnast 

och arbetsterapeut ger rehabinsatser 

i hemmet för att öka äldres trygghet och 

oberoende. 

• Vi gör fler insatser för den starkt ökande 

gruppen brukare med psykiska funktionshinder. 

• Vi försöker åstadkomma tjänster med bättre 

sammanhållning för barn och unga med 

neuropsykiatriska funktionshinder och deras 

familjer. 

• Vi har också försökt att öka inflytandet för 

barn och unga som har behov av hjälp och 

stöd från individ- och familjeomsorgen. 

• Samtliga brukare inom hela socialtjänsten 

har nu individuella arbets- och vårdplaner. 

Äldreomsorgen arbetar relationsbaserat för att sätta den enskilde brukaren och hans eller hennes behov i 

centrum. Vän till vän-tjänsten i samarbete med frivilligorganisationer är ett uppskattat inslag. 

Process 

Inom äldreomsorgen har vi förändrat arbetet 

nära brukarna från att vara uppgiftsorienterat 

till att bli relationsbaserat för att sätta 

den enskilde brukaren och hans eller hennes 

behov i centrum. 

För att förbättra övergången från sjukhuset 

till hemmet eller särskilt boende har vi 

SOCIALNÄMNDEN 

51

placerat ett vårdplaneringsteam bestående av 

biståndshandläggare och kommunsjuksköterska 

på Kungälvs sjukhus. 

Ytterligare ett exempel på hur våra arbetsprocesser 

har utvecklats är AVH (Avancerad 

Vård i Hemmet). Detta är ett påbörjat 

utvecklingsarbete mellan sjukhus, primärvård 

och socialtjänst i Ale och Kungälvs kommuner. 

Syftet är att förbättra vården för de svårt 

sjuka och den vård som ges i livets slutskede. 

Vi har under året startat ett samverkansprojekt 

för utveckling av arbetet med så 

kallade ”dubbeldiagnoser” – människor med 

såväl psykisk sjukdom som missbruk. Parterna 

i projektet är sjukhus, primärvård och 

socialtjänst. 

ALC ( Arbetslivscentrum) startade vid 

årsskiftet. Här samverkar socialtjänsten både 

övergripande och riktat. De riktade insatserna 

har hittills vänt sig till gruppen flyktingar 

och ungdomar som står utanför arbetsmarknad 

och utbildning. 

Vi har även formerat en särskild mottagningsgrupp 

inom individ- och familjeomsorgen 

för att förbättra brukarnytta och 

effektivitet. 

Resultaträkning, äldreomsorg 

Resultaträkning, hälsa och sjukvård 


Intäkter 30 959 32 084 31 283 

Kostnader -236 435 -238 556 -239 522 



Intäkter 5 345 5 367 5 230 

Kostnader -39 912 -38 602 -39 334 




Resultat 252 1 396 1 658 

Nettoinvestering - - -1 



Socialtjänsten har under året fortsatt att 

arbeta med utveckling och lärande. 

Det vi satt extra fokus på är arbetet med 

att implementera och omsätta ”Kungälvsprocessen” 

i handling i hela verksamheten. 

Det sedan flera år pågående kvalitetsarbetet 

med nämndens vision som ”röd tråd” har 

också fortsatt. 

Inom socialtjänsten arbetar vi med det vi 

kallar SIMBA. Det är ett sätt att gemensamt 

lära sig från vardagens händelser och avvikelser 

genom reflektion och systemiskt arbete 

tillsammans med sjukvården. Detta har legat 

till grund för utvecklings- och förbättringsarbete 

i samtliga verksamheter. Här har vi till 

stor del använt metoden ”genomlysning”. 

Socialtjänsten har sökt och fått medel 

både ur ”Kompetensstegen” för utbildning 

av äldreomsorgens personal och ur ”Miltonprojektet” 

för utveckling av samverkan inom 

psykiatriområdet. 

Vi har även deltagit i ett stort antal GRprojekt 

(Göteborgsregionen) och särskilt 

satsat på samverkan med utbildningsanordnare 

från gymnasie- till högskolenivå inom 

ISAK-projektet och GR:s högskoleprojekt. 


52 



Resultat 2 679 -13 114 -17 541 



Resultaträkning, handikappomsorg 


Intäkter 24 227 24 042 27 265 

Kostnader -122 485 -135 535 -133 226 




Resultat -1 561 -1 105 -345 

Nettoinvestering -152 -416 -34 


Medarbetarna 

Under året har vi gjort en större satsning 

inom rehabilitering av medarbetare som varit 

i behov av detta. 

Vi har också satsat på mer individuella lösningar 

för enskilda medarbetare och strävat 

efter en ”god etik” då vi har varit tvungna att 

avsluta anställningar. 

I det lönepolitiska arbetet med yrkesbeskrivningar 

och bedömningsmallar har vi 

tillsammans med de fackliga organisationerna 

kommit långt. 

Vi kan glädjande nog konstatera att sjuktalen 

sjunker men vi fortsätter självklart vårt 

offensiva arbete inom området. 

Ekonomi 

Socialtjänsten ger för 2005 ett överskott 

på 11,2 mkr gentemot budget. Det beror

till största delen på ett hårt arbete för att 

få balans mellan budget och kostnader. Vi 

har också varit försiktiga med tillsättning av 

tjänster. 

”Extremkostnader” inom individ- och 

familjeomsorgen har också lyst med sin frånvaro 

detta år. 

Handikappomsorgen har trots effektiviseringar 

överskridit sin budget eftersom 

behoven har ökat starkt och för att det funnits 

”extremkostnader” under en stor del av året. 

Resultatet innehåller del av underskottet 

från bokslutet 2004 med 0,7 mkr som 

kommunfullmäktige har beslutat att socialnämnden 

skulle bära med sig till 2005. Årets 

överskott, exklusive resultatöverföringen 

motsvarar 2,7 procent av den budgeterade 

nettoramen. I årets resultat ingår ett resultatavslutat 

saldo för avslutade flyktingar med 

2,3 mkr. 

Årets utfall för lönerevisionen blev cirka 

2 mkr lägre än budgeterat. Socialtjänstens 

kapitaltjänstkostnader är 0,4 mkr lägre än 

budgeterat. En annan orsak till överskottet 

beror på att budgeterade satsningar på bland 

annat IT, ledarskap och personal sammantaget 

redovisar ett överskott med 2,2 mkr. 

Socialnämnden beslutade i oktober 2004 att 

reservera 4,2 mkr i budgeten för oförutsedda 

händelser. Av denna pott finns det 2,4 mkr 

kvar. Resterande överskott om 1,9 mkr beror 

främst på att socialtjänsten mycket aktivt har 

arbetat med ekonomistyrning och att stort 

fokus har riktats på ekonomisk schemaläggning 

främst inom äldreomsorgen. 


Bland övriga händelser inom socialtjänstens 

område kan vi nämna att Ytterbyhemmets 

ombyggnad har startat i form av planering, 

ritningar och beslut. 

Under året har vi också genomfört ett förarbete 

till ett större projekt, ”Den nya socialtjänsten”. 

Projektet ska forma en socialtjänst 

som är ”Lyhörd, attraktiv, anpassningsbar och 

effektiv” och startar i januari 2006. 

Framtiden 

Socialtjänsten lever i spänningsfältet mellan 

de faktiska brukarbehoven, de lagstadgade 

skyldigheterna, medborgarnas önskemål och 

de politiska intentionerna. 

Behoven och därmed också skyldigheterna 

ökar, främst inom områdena ungdomar och 

vuxna med psykisk och neuropsykiatrisk 

problematik och inom missbruksvården. 

Äldre lever längre och är friskare men 

behöver också i allt högre grad mycket avancerad 

vård mot livets slut. 

Allt fler funktionshindrade behöver avancerad 

hjälp, vård och stöd länge. 

Samtidigt är de ekonomiska resurserna 

krympande. Den stora utmaningen blir då 

givetvis hur och vad vi ska välja att prioritera. 

Resultaträkning, individ- och familjeomsorg 


Intäkter 12 855 11 726 12 299 

Kostnader -85 134 -84 718 -85 134 


Verksamhetens nettokostnad -72 494 73 198 -72 973 


Resultat 2 067 -3 386 -3 245 

Nettoinvestering -86 -110 -493 


Resultaträkning, socialnämnden totalt 


Intäkter 74 582 74 765 77 132 

Kostnader -499 484 -514 691 -514 069 




Resultat 11 156 -10 231 -13 671 




53

Fritidsnämnden 

FRITIDSNÄMNDEN 

54 

Nämndens uppdrag är att erbjuda Kungälvsborna goda möjligheter 

till en aktiv och stimulerande fritid. Uppdraget är i första hand 

inriktat mot ungdomar. I ansvaret ingår drift och skötsel av idrottsoch 

fritidsanläggningar, fritidsgårdsverksamhet och föreningsstöd. 

Ordförande: Lennart Jonsson (v) 

Vice ordförande: Maria Abrahamson (m) 

Förvaltningschef: Håkan Hambeson 


Medborgarna 

Fritidsförvaltningens personal möter ständigt 

våra brukare, på idrottsanläggningen och på 

fritidsgården. Fritidsnämnden har en mängd 

möten med föreningar i olika frågor. Genom 

forum, arenor och projekt som idrottsrådet, 

Viveckla och IPP (Idrottspolitiskt program) 

finns möjlighet till dialog mellan kommun 

och medborgare inom de områden som 

fritidsnämnden verkar. 

Process 

Arbetet med Kungälvsprocessen fortsätter. I 

det dagliga arbetet finns dialogen och kvalitet 

på relationer med som en naturlig del. Under 

året har detta kommit till uttryck genom ett 

flertal kontakter med föreningar, brukare och 

kommunala nämnder och förvaltningar. 

Under 2005 har fritidsnämnden lagt över 

två idrottsplatser och två badplatser till föreningsdrift. 

Fritidsnämndens arbete med projektenViveckla 

och IPP är andra exempel på utveckling 

av arbetssätt och arbetsprocesser på ”tvären”. 

Ny organisation för fritidsgårdar från 

1 januari 2005 sjösattes med fokus på ett 

Resultaträkning, fritidsnämnden 


Intäkter 9 351 10 957 10 823 

Kostnader -45 419 -44 369 -43 569 


Nettokostad -37 433 -34 734 -33 999 

Nettobudget 34 863 33 400 33 190 

Resultat -2 570 -1 334 -809 

Nettoinvestering 451 -1 260 -890 


områdesanvar enligt Barn- och ungdomsnämndens 

områdesindelning. Den nya organisationen 

förtydligar uppdraget att samverka med 

föreningar, förvaltningar och andra aktörer i 

området. 

I samarbete med Mölndals kommun 

genomförde vi också en uppdatering av 

mål- och styrdokument för fritidsgårdsverksamheten. 


Fritidsförvaltningen arrangerar en förvaltningsdag 

i augusti där all personal är med och 

även fritidsnämnden. Årets tema handlade 

bland annat om bemötande. 

Fritidsgårdspersonalen har haft handledning 

i grupp med bra resultat där vi har 

möjlighet att lära av varandra. 

Medarbetarna 

Fritidsförvaltningen genomför en hälsoprofil 

vart annat år på all fast anställd personal. 

Förutom en kontroll av sin egen fysiska status 

innebär profilen att var och en får en chans 

att reflektera över kost, motion, alkohol, 

sömn, stress, trivsel på jobbet och andra 

faktorer som påverkar vår livssituation. Årets 

profil visar på en förbättring på många punkter 

jämfört med 2004. De flesta trivs med 

arbetsuppgifterna och arbetskamraterna men 

problem kvarstår med bland annat nacke, 

skuldror och rygg. 

Ekonomi 

Fritidsnämndens verksamhet 2005 har 

fungerat väl. Ur ekonomisk synvinkel har tre 

faktorer påverkat resultatet negativt: 

• Elkostnaden för de anläggningar fritidsnämnden 

ansvarar för är för hög i förhållande 

till budget. För 2005 har rambudgeten för 

energikostnader justerats. Energikostnaderna 

för 2005 är 600 tkr över budget. 

• Kostnader för personalavveckling belastar 

fritidsgårdarnas budget med cirka 400 tkr. 

• Kostnader för att ta bort konstgräset och 

lägga på nytt grus på Skarpe Nord uppgick 

till 300 tkr. 

De verksamheter som redovisar positivt 

resultat är bland andra Kvarnkullen (+150 

tkr), motionscentralen (+37 tkr) och 

föreningsstödet (+32 tkr). Föreningsstödet 

har utnyttjats bättre än tidigare år vilket är 

positivt. 

Idrottsplatser (-619 tkr), Oasen (-237 tkr) 

och fritidsgårdsverksamheten (-288 tkr) är 

de verksamheter som redovisar störst negativ 

avvikelse. 


Vår sim- och ishall Oasen firade 10-årsjubileum 

i augusti med öppet hus och uppvisningar. 

Kommunfullmäktige antog ett Idrottspolitiskt 

program för Kungälvs kommun som 

har arbetats fram av och tillsammans med 

idrotten i kommunen. Projektet förlängs i en 

genomförandefas under 2006. 

Projekt Viveckla ger många positiva reaktioner 

och samarbetet mellan förvaltningar 

och nämnder fungerar allt bättre. Situationen 

på våra fritidsgårdar visar dock på ett förändrat 

klimat till det sämre. Otrygghet och 

hot på Kullens fritidsgård har inneburit att 

gården har varit stängd under hösten. 

Ny läktare har byggts på Skarpe Nord och 

ny tartanbeläggning har lagts på Kongevi. 

Driften av motionscentralen lämnas över 

till ALC men fritidsnämndens ansvar för 

”fritiluftsanläggningen” Fontin finns kvar. 

Driften av två idrottsplatser och två badplatser 

har överlåtits till föreningsdrift. 

Framtiden 

Vi tror att kunskap och resurser för att möta 

och förstå ungdomar och ungdomars behov 

nu och i framtiden är nödvändigt. Kungälvs 

kommun behöver mötesplatser för ungdomar, 

professionell kunskap och en flexibel organisation 

som är beredd att utveckla sig i takt med 

nya strömningar och samhällsförändringar. 

Vi tror att den ideella sektorn är en viktig 

faktor för att skapa den samhällsutveckling 

som vi önskar. Att stödja den ideella sektorn 

på rätt sätt blir därmed en viktig framgångsfaktor 

för Kungälvs kommun i framtiden. 

Vi tror att ett samhälle i positiv utveckling 

behöver skapa förutsättningar för att finansiera 

och utveckla befintliga och nya idrottsanläggningar 

för att i första hand främja 

folkhälsa och integration, men också för att 

skapa förutsättningar för ”lite guldkant” i 

form av elitverksamhet.

Tekniska nämnden 

Tekniska nämnden ansvarar och planerar för kommunens infrastruktur, 

vatten och avlopp och avfallshantering. I ansvarsområdet 

ingår dessutom operativ räddningstjänst, förebyggande 

brandförsvar och sotningsverksamhet. De två fristående 

förvaltningarna tekniska kontoret och räddningstjänsten svarar 

för den dagliga verksamheten. 

Ordförande: Leif Hogstam (s) 

Vice ordförande: Christian Erlandsson (c) 

Förvaltningschefer: Ulf Lundqvist, (tekniska 

kontoret), Lars Anderman (räddningstjänsten) 


Tekniska kontoret skall förvalta och utveckla 

en trygg, säker och effektiv kommunalteknisk 

service med hög kompetens för att tillfredsställa 

brukarnas behov. 

Tekniska kontorets uppgift är också att 

upprätta långsiktiga planer, genomföra nödvändiga 

investeringar samt ansvara för drift 

och underhåll av gator, broar, parkeringsanläggningar, 

allmänna platser, parker, toaletter, 

hamnar, färjetrafik, vatten och avlopp, avfallshantering 

och återvinning samt deponier. 

Medborgarna 

Vart tredje år genomförs en enkätundersökning 

med syftet att kartlägga kommuninvånarnas 

uppfattning av de kommunaltekniska 

tjänsternas innehåll och kvalitetsnivå. Viss 

variation finns mellan olika verksamheter men 

sammanfattningsvis är våra kunder nöjda med 

våra insatser. 

Trafik och gatas felanmälningssystem håller 

på att trimmas in. Målsättningen är att den 

Ullstorp, ett stort bostadsområde som skall byggas i norra delen av centralorten, har under våren och sommaren 

tagit mycket tid i anspråk. Gator och VA har byggts i en första etapp. 

skall vara ett verktyg för hela förvaltningen. 

För första gången har alla VA-abonnenter 

fått kort för självavläsning av vattenmätaren för 

beräkning av årsförbrukningen. Svarsfrekvensen 

har varit mycket god. 

En gång per år håller Marstrandsavdelningen 

öppet hus och bjuder in alla brukare för att 

informera om vad som händer i verksamheten. 

En enkätundersökning till cirka 12 000 

hushåll har gjorts för att dokumentera omfattningen 

av varmkompostering av biologiskt 

nedbrytbart hushållsavfall. Enkätresultatet 

indikerar drygt 200 ton. Det nationella målet 

omsatt till Kungälvs storlek är 660 ton år 

2010. För att nå detta viktiga miljömål krävs 

således mycket arbete på olika plan. Ett exempel 

är att avfallsplan och renhållningsordning 

håller på att revideras. 

Process 

Förvaltningens viktigaste styrverktyg är aktivitetsplanen. 

Planen redovisar samtliga projekt 

såsom bygg-, underhålls- och drift-entreprenader, 

planarbeten och utredningar som beräknas 

pågå under de närmaste två åren. 

En ny grönplan ska ge vägledning för planering 

och drift av kommunens tätortsnära miljö. 

Planen är ute på remiss och beräknas bli antagen 

under våren 2006. 

Vi har införskaffat ett nytt datasystem för 

handläggning av lokala trafikföreskrifter, 

likaså har vi installerat ett nytt styrsystem 

för tändning och släckning av gatubelysningen. 

Upplåtelse av allmän plats kommer i 

fortsättningen att skrivas in i ett databaserat 

register, liksom anmälan vid schakt i kommunens 

gator. 

För att få en hög grad av egenkontroll 

arbetar Marstrandsavdelningen med checklisteprincipen. 

För att använda de kommunala 

resurserna som finns på orten har avdelningen 

under året utökat samarbetet över 

förvaltningsgränserna. Avdelningen är även 

delaktig i flera EU-projekt. 

VA-verket har ett GIS-system med data om 

ledningar och övriga anläggningar. I år har fokus 

varit att även samla in viktiga händelser/ 

information på ledningssystemet, till exempel 

avloppsstopp och vattenläckor. Denna 

information kommer att utgöra beslutsunderlag 

i förnyelseplanering av ledningssystemet. 


Förvaltningen har budgeterat i genomsnitt 

3000 kronor per medarbetare och år för 

TEKNISKA NÄMNDEN 

55


56 

kompetensutveckling. Vissa verksamhetsområden 

erfordrar mer utbildning men vi 

strävar efter att alla medarbetare skall deltaga 

i någon kompetenshöjande aktivitet varje år. 

De flesta inom tekniska kontoret har genomgått 

hjärt-och lungräddningskurs. 

Fem gånger om året ges information om 

nyheter inom förvaltningens olika kompetensområden. 

Informationen är tillgänglig för 

samtliga medarbetare. 

Studiebesök i andra kommuner samt besök 

på mässor görs av de flesta avdelningarna. 

Medarbetarna 

Tekniska kontorets friskvårdsprojekt ”Arbete 

för hälsa” beskriver hur vi skall arbeta med 

hälsofrågor på bred front för att skapa hög arbetsglädje 

och få friskare personal. Att arbeta 

med hälsofrågor är också en förutsättning för 

att kunna rekrytera kompetenta medarbetare 

i framtiden. 

För att visa hur angeläget vi tycker att det 

är med hälsofrågor skrivs det vid varje nyanställning 

ett hälsokontrakt. Samtliga medarbetare 

genomgår vartannat år en hälsoprofil. 

Under 2005 och 2006 utbildas ett par så 

kallade hälsoinspiratörer på varje avdelning i 

hälsofrågor för att kunna stödja avdelningschefen 

i friskvårdsarbetet. 

Den totala sjukfrånvaron på förvaltningen 

fortsätter att sjunka för tredje året i rad och 

är för 2005 3,8 procent. 

Ekonomi 

Det skattefinansierade ansvarsområdet inom 

tekniska kontoret visar en positiv budgetavvikelse 

med 3,3 mkr. Om vi exkluderar 

resultatöverföringen med 4,5 mkr så får vi 

fram årets justerade resultat som är -1,2 mkr. 

Trafik och gata visar en negativ budgetavvikelse 

med 1,7 mkr. Vinterväghållningen 

avviker negativt med 1,3 mkr och underhållet 

med 600 tkr. Underhållet har utökats med 

1 mkr ur fonden. 

Marstrandsavdelningen visar en positiv 

budgetavvikelse med 536 tkr. Det visade sig att 

många valde att ta bilen till Marstrand och även 

i år kan gästhamnen visa upp ett nytt rekord. 

För VA fortsätter vattenförsäljningen att 

minska. Underhållet har varit lägre än beräknat 

vilket beror på brist på personalresurser. 

Det är glädjande att övriga driftkostnader är 

989 tkr lägre än budgeterat och sammantaget 

visar VA ett positivt resultat med 3 mkr. 

Avfallsavdelningen redovisar ett negativt resultat 

med 800 tkr. Resultatet överensstämmer 

i stort med budget i och med att avgifterna 

inte höjdes. 

Insatser i samband med stormen har påverkat 

resultatet negativt inom tekniska nämnden. 


Vid ombyggnaden av området runt P-Syd och 

Liljedal skapades ett nytt torg som förenar 

Strandgatan med Ga. Gärdesgatan. En ny 

P-plats i kvarteret Rhodin ger möjligheter 

att parkera närmare centrum. En del av före 

detta P-Syd (numer P-Liljedal) har byggts om 

och utvidgats mot Trädgårdsgatan. 

Ullstorp, ett stort bostadsområde som skall 

byggas i norra delen av centralorten, har under 

våren och sommaren tagit mycket tid i anspråk. 

Gator och VA har byggts i en första etapp. 

Kommunstyrelsen har givit tekniska kontoret 

i uppdrag att utarbeta en plan för hur och 

var man skall prioritera utbyggnaden av ett 

nät av gång- och cykelvägar (GC-väg) mellan 

kommunens tätorter. Ett förslag på styrdokument 

är framlagt till kommunstyrelsen. 

Resultaträkning, tekniska kontoret, skattefinansierad verksamhet 


Intäkter 41 570 35 931 40 651 

Kostnader -68 230 -67 525 -66 270 




Resultat 3 057 3 413 8 559 



Resultaträkning, tekniska kontoret, affärsdrivande verksamhet 

Beslut om att starta utbyggnad av GC-väg mot 

Diseröd är fattat. Upphandling och byggstart 

väntas ske i början av 2006. 

Musikpaviljongen i Marstrand återinvigdes 

på Valborgsmässoaftonen av tekniska 

nämndens ordförande Leif Hogstam efter en 

omfattande renovering som skett i samverkan 

med fastighetsägaren till Grand Hotell. 

Det har varit stora problem med delar av 

funktionsentreprenaden på grund av en entreprenör 

som inte klarat av sina åtaganden. 

Utredningar och pilotförsök har genomförts 

för att minska driftstörningar av 

missfärgat dricksvatten. Resultaten av dessa 

försök innebär att dricksvattenkvalitén kommer 

att förbättras. 

I månadsskiftet augusti-september inträffade 

en vattenläcka på en huvudvattenledning 

med dimensionen 400 mm. Det innebar att 

Lysegårdens vattenverk inte kunde leverera 

dricksvatten till Kungälv och vattenproduktionen 

minskade med cirka 30 procent. Tack vare 

snabb och stor insats av personalen med att 

lokalisera och laga läckan drabbades inte kommuninvånarna 

av avbrott i vattenleveransen. 


Intäkter 99 628 91 385 85 894 

Kostnader -94 787 -86 827 -84 336 


Verksamhetens nettokostnad -44 212 -3 025 


Resultat 1 820 1 889 -1 531 


Personalkostnader -19 896 -18 624 - 16 983

Framtid 

Tekniska kontorets verksamhet i Nämndhuset 

kommer att flytta till ombyggda lokaler på 

Filaregatan under 2006. 

Färjedriften Koön-Marstrandsön kommer 

under 2006 att konkurrensutsättas. Dock 

kommer ägandet och underhållet av fartygen 

att förbli kommunens ansvar. 

Det saknas personella resurser att klara alla 

våra åtaganden i den accelererande samhällsbyggnadsprocessen 

när vi ökar bostadsbyggandet 

från cirka 100 till 400 lägenheter per år. 

Förvaltningen står inför flera utmaningar 

under 2006. Förutom bostadsförsörjningsprogrammet 

kommer både den politiska och 

den operativa organisationen att förändras, 

fortsatt utveckling av styrkort- och egenkontrollprocesserna, 

förbättring av inköpsrutinerna, 

utveckling av kontakterna med våra 

brukare samt inte minst ytterligare förstärkning 

av vår organisation med kompetenta 

medarbetare. Tekniska kontoret står väl 

rustade inför dessa utmaningar. 

Räddningstjänsten 

Året inleddes med ett intensivt och omfattande 

arbete i samband med orkanen Gudrun. 

Över 100 räddningsinsatser genomfördes 

under ett och ett halvt dygn. Vi blev alla 

påminda om det sårbara samhället och vårt 

stora el-beroende. En lokal stab upprättades 

samtidigt som man deltog i kommunens 

gemensamma krisledningsarbete. Räddningstjänsten 

fick även förmånen att delta i 

Ljungby kommuns krisledningsstab under 

några dygn, vilket gav goda erfarenheter samt 

visade på fördelen av samverkan räddningstjänster 

och kommuner emellan. 

Medborgarna 

Räddningstjänstens verksamhet är helt och 

hållet fokuserad på medborgaren och dennes 

säkerhet. Vi möter medborgaren i ett flertal 

situationer såsom vid allmän rådgivning vid 

besök eller per telefon, vid tillsyn och vid 

kurser och informationstillfällen. Exempel på 

detta är den omfattande och populära praoverksamheten 

där varje elev ges brand-och 

första hjälpen-kunskap under en 40 timmars 

utbildning. 

Möten med nödställda, drabbade och deras 

anhöriga i samband med olyckor är tillfällen 

som kräver särskilda insatser, empati och 

flexibilitet. Detta är möten som ofta kan ske 

kräver ett djupare personligt engagemang 

från vår personal. 


Vår lärande process sker huvudsakligen inom 

följande fem delprocesser; återkoppling av 

information från inträffade händelser som 

föranlett räddningsinsats inom vår kommun, 

tillbudsrapportering från vissa verksamheter, 

nogsamt följa händelse- och metodutveckling 

genom vår fackpress, deltagande i kurser och 

konferenser samt aktiviteter och erfarenhetsutbyte 

inom vårt samarbetsforum ”KOSST” 

och inom Göteborgsregionen, GR. 

Process 

Enligt antaget Handlingsprogram har tillsynsverksamheten 

förändrats från en teknisk tillsyn 

(brandsyn) till en systemtillsyn. Den enskildes 

ansvar har tydligare betonats av lagstiftaren 

och fler aktiviteter genomförs därför för att 

informera och stödja den enskilde. 

Medarbetare 

Totalt är cirka 100 personer anställda som 

deltidsbrandmän i Ale och Kungälv. Arbetet 

med rekrytering och nödvändig introduktionsutbildning 

har varit den största satsningen 

någonsin. 

Räddningstjänsten har fortsatt en mycket 

låg sjukfrånvaro (sjuktal) vilket ger stora 

mervärden. 

Satsningen på kompetensutveckling under 

året har varit betydande, för att möta kraven 

i nya lagstiftningar och stå i relation till den 

komplexa riskbild som finns i Kungälvs kommun, 

samt även för personalens säkerhet vid 

svåra räddningsinsatser. 

Resultaträkning, tekniska nämnden inklusive räddningstjänsten 

Ekonomi 

Ett påbörjat förändringsarbete på material 

och fordonstillgång har som mål att renodla 

systemen samt på sikt sänka driftkostnaderna 

samt försöka finna samverkansformer med 

övriga räddningstjänster i Göteborgsregionen 

vad avser inköp, reservfordon med mera. 

Förvaltningen redovisar i stort ett nollresultat 

men då inkluderas ett överskott från 2004 

på cirka 800 tkr. 

Framtid 

Inom de närmaste två åren sker en fortsatt 

anpassning till ”Lag om skydd mot olyckor”. 

Inom ett längre perspektiv är det rimligt 

att anta, att fler personer inom räddningstjänstorganisationen 

kommer att arbeta med 

olycksförebyggande uppgifter. 

Endast genom ett aktivt och utvecklat 

samverkansarbete, såväl internt i kommunen 

som i ett nationellt och regionalt perspektiv, 

så kommer räddningstjänsten att kunna klara 

sitt uppdrag inom de ramar som givits. Samverkan 

inom regionen och med Ale kommun, 

det lokala näringslivet samt en utvecklad 

dialog med de förtroendevalda blir därmed 

mycket betydelsefulla framgångsfaktorer. 

Resultaträkning, räddningstjänsten 


Intäkter 4 857 4 651 4 797 

Kostnader -31 047 -29 526 -28 882 

Kapitalkostnader - 3 863 -3 261 -2 877 

Nettokostnad -30 053 -28 136 -26 962 

Nettobudget 30 104 28 980 26 936 

Resultat 51 844 -26 




Intäkter 146 055 131 967 131 342 

Kostnader -194 064 -183 878 -179 938 




Resultat 4 928 6 146 -7001 




57

Kulturnämnden 

KULTURNÄMNDEN 

58 

Kulturnämndens uppdrag är att ge samhällsorientering, förmedla 

information, kunskap, kultur och upplevelser. Kulturnämnden 

ska skapa möjligheter för människor att mötas socialt 

och tvärkulturellt samt bidra till människors möjlighet att utveckla 

sin personlighet genom ord, konst och musik. 

Ordförande: Kurt Axelsson (s) 

Vice ordförande: Bo Nyhlén (fp) 

Förvaltningschef: Ulla Linton (fr.o.m aug.) 


2005 var det första hela år då Kungälvsborna 

har haft tillgång till ett rikt medie- och kulturutbud 

i inspirerande lokaler i Mimers Hus. Under 

året har vi försökt nå ännu fler medborgare. En 

avdelning för unga vuxna har skapats i stadsbiblioteket. 

Ett nätverk för brukarinflytande, 

Mimers Råd, har bildats i syfte att stärka det 

mångkulturella utbudet. Äldre medborgare och 

funktionshindrade har fått allt bättre möjligheter 

att ta del av böcker och musik. Läslusten och 

skaparförmågan hos barn har stimulerats i en 

rad aktiviteter, som sagostunder och skapande 

verkstäder. 

En särskild satsning har gjorts på att stärka 

gymnasieelevernas intresse för skönlitteratur. 

Musikskolans elevantal har ökat kraftigt. Vi 

har ett givande samarbete med grundskolor och 

gymnasium, med hemtjänst och barnavårdscentraler, 

med studieförbund, Teaterföreningen och 

andra delar av föreningslivet. 

Men: boklånen minskar, i Kungälv som i resten 

av landet. Samtidigt ökar utlåning och inköp 

av ljudböcker och musik. Vi fortsätter introducera 

nya distributionsformer för litteratur och 

musik. Det går numera att ta del av e-böcker, 

e-ljudböcker och klassisk musik via vår hemsida. 

Biblioteken stärker medborgarna 

Flytten till Mimers Hus har givit nya samarbetsmöjligheter. 

Bibliotekets samverkan med 

gymnasiet fungerar ännu bättre än tidigare. 

Under 2005 har vi börjat låna ut läromedel i 

kärnämnen till gymnasieelever. 

Musikskolan bidrar kraftfullt till det kreativa 

klimatet och har ett fruktbart samarbete 

med gymnasiets estetiska program. 

Biblioteken stärker medborgarnas möjligheter 

att skaffa sig väsentlig och trovärdig 

information med hänsyn till informationsteknologins 

krav på både verktyg och kunskap. 

Allmänheten har direkt tillgång till ett antal 

datorer för snabba besök på nätet och möjlighet 

att boka en dator för längre tid, också via 

hemsidan. Gymnasieeleverna får utbildning 

i källkritik och informationssökning. Introduktionsträffarna 

Internet för seniorer samlat 

mellan 300 och 400 deltagare. 


Mimers Hus har stimulerat nytänkandet 

kring tillgänglighet och publikarbete, men 

vi ser att vi behöver stärka exponeringen av 

utbudet. Kompetensutvecklingen under 2005 

har främst varit inriktad på vår förmåga att 

möta nya krav på kulturhusen som mötesplats 

och kunskapskälla: många medarbetare har 

deltagit i seminarier kring mångfald, tillgänglighet, 

biblioteksverksamhet, musik- och 

kulturskolornas framtid. 

I en rapport från Kvalitetsnätverk Västkust 

anges Mimers Hus som en möjlig förebild 

för landets bibliotek. I rapporten finns också 

uppgifter om förhållandevis höga kostnader 

för biblioteksverksamheten och låga för 

musikskolan, vilket analyseras vidare. En 

publikenkät ger tydligt besked: besökarna 

i Mimers Hus är mycket nöjda med huset, 

utbudet och personalen. 

Resultaträkning, kulturnämnden 


Intäkter 3 010 2 015 1 755 

Kostnader -24 245 -17 415 -16 147 


Nettokostnad -22 761 -16 400 -15 490 

Nettobudget 22 000 16 400 15 460 

Resultat -761 0 -30 

Nettoinvestering -750 -3 192 -600 

Personalkostnader -16 033 -10 352 - 10 092 

Medarbetarna 

Mimers Hus är en inspirerande arbetsmiljö. 

Samtidigt ställer de nya möjligheterna – de 

fantastiska lokalerna, de stora ytorna – nya 

och stora krav på medarbetarna. Vi har gjort 

en liten förändring i organisationen för att 

öka den direkta servicen till låntagarna ute på 

biblioteket. En särskild tjänst som bibliotekarie 

för målgruppen unga vuxna har också 

tillkommit, men det totala antalet anställda är 

i praktiken nästan oförändrat. 

Ekonomi 

Vårt underskott motsvarar beräkningarna av 

ökade kostnader för städning och hussevice 

i de nya lokalerna. Samtidigt har vi fått 

andra, obudgeterade, kostnadsökningar som 

ett resultat av snabbare avskrivning för gjorda 

investeringar. Förändringar i förvaltningsledningen 

medförde också en extra kostnad för 

överlappning i samband med chefsbytet. 

För att begränsa underskottet har vi varit 

mycket återhållsamma, framför allt när det 

gäller vikarieintag och vissa inköp. Vi har ändå 

kunnat undvika åtgärder som påtagligt skulle 

ha försämrat kvaliteten i kulturutbudet. Ambitionsnivån 

för kulturverksamheten har, som 

planerat, höjts något. 

Från Povel till Poetry Slam 

Kulturutbudet under 2005 visar upp en fantastisk 

bredd. Från Mimers Trumpetdagar, till 

videofilmfestivalen FRAME, från 

Povel Ramel till Poetry Slam, från ”Flottans 

Män” i Kärna till Street Dance. 

Framtid 

Omvärlden ställer krav på vår förmåga att 

anpassa oss till nya vanor, nya behov, ny teknik. 

Mångfaldsåret 2006 blir ett bra tillfälle att 

utveckla nya arbetssätt för ett kulturutbud, 

berikat av den mångfald som finns i Kungälv. 

Många ungdomar söker sig till Mimers Hus, där 

vi fortsätter att utveckla utbudet för de unga. Vi 

bevakar utvecklingen av distributionsteknik för 

att snabbt kunna introducera nya sätt att ta del 

av litteratur, film och musik. 

Kostnadsutvecklingen är oroande, men möjlig 

att hantera, förutsatt att eventuella hyreshöjningar 

kan kompenseras. Närmare samverkan 

med andra delar av kommunens förvaltning 

– som skola, hemtjänst, fritid – kan öka vår 

förmåga att erbjuda alla invånare möjlighet att ta 

del av kultur i många olika former.

Övriga nämnder 

Totalt visar övriga nämnder ett underskott mot budget med 

-0,6 mkr. Valnämnden har ett överskott med 331 tkr och Kommunrevisionens 

överskott slutade på 844 tkr. Båtellet visade 

ett underskott på 1 167 tkr och Överförmyndarnämndens resultat 

slutade också på minus, 618 tkr. 

Valnämnden 

Ordförande: Karin Andersson (s) 

Vice ordförande: Ingemar Larsson (m) 

Enligt vallagen skall det finnas en valnämnd i 

varje kommun. Valnänmden är en så kallad ”lokal 

valmyndighet”, vilket innebär att den planerar 

och genomför val till riksdagen, respektive 

region/landsting och kommunfullmäktige 

(vart fjärde år) och val till Europaparlamentet 

(vart femte år). Då och då genomförs också 

nationella eller kommunala folkomröstningar. 

Under 2005 genomfördes inga val i kommunen. 

Båtellet 

Ordförande: Bernt Olsson (s) 

Vice ordförande: Rose-Marie Stenman (c) 

Chef: Mats Lohmander 



Båtellet drivs av kommunen bland annat för 

att det ska vara möjligt att erbjuda medborgarna 

service i form av simbassäng, samlingslokaler, 

enkel logi. Turister och konferensgäster 

erbjuds också ett relativt prisvärt 

alternativ. Denna del finansierar till stor del 

servicen som medborgarna erbjuds. På ett 

experimentellt sätt har vi sökt anpassa vårt 

utbud av tjänster. 

Resultaträkning, övriga nämnder 


Intäkter 2 949 3 809 3 210 

Kostnader -7 136 -7 799 -6 503 


Nettokostnad -4 531 -4 374 -3 735 

Nettobudget 3 922 3 970 3 020 

Resultat -609 -404 -715 

Nettoinvestering - - - 


Process 

Inför 2005 fattades beslut om att gå över till så 

kallad rumsuthyrning istället för bädduthyrning 

att använda ett databaserat bokningssystem. Syftet 

med rumsuthyrning var att skapa en mera 

”familjär” atmosfär. Behovet av lokalvård skulle 

också minska. Rumsuthyrningen tycks ha lett 

till cirka 20 procent lägre intäkter. 

Bokningssystemet har haft stora ”inkörningssvårigheter”. 

Systemet är inte helt lämpligt för 

Båtellets verksamhet. 

Under året har ett mera flexibelt sätt att se 

på uppdraget och arbetstidsförläggning börjat 

tillämpas. Detta för att på bästa sätt kunna möta 

brukarnas önskemål. Vi erhåller också bättre 

arbetstillfredsställelse och personalekonomi. 

Utveckling/lärande- Medarbetarna 

Ökat eget ansvar för samtliga anställda. Var 

och en tar helhetsansvar för sin del av verksamheten. 

”Dubbelarbete” undviks. Arbetsledarrollen 

har renodlats. Vi går in i 2006 med 

nya förutsättningar för ett gott resultat. 

Ekonomi 

Ett år med stora personalförändringar, 

mycken osäkerhet inför framtiden, bristande 

rutiner i samarbetet med ny restaurangentreprenör. 

Det har funnits brister i effektiviteten, 

särskilt under första delen av året. Vi har 

mot slutet av året vänt utvecklingen och har 

en smidig, väl anpassad organisation. Ovan 

redovisade verksamhetsförändringar inför 

2005 verkar ha påverkat hela intäktssidan 

mycket negativt. På utgiftssidan har funnits 

släpande kostnader som uppsägningslön 

(sedan 2004) och Manpower samt stora 

kostnader för kompressorer till bergvärmeanläggningen. 

Budget för 2006 kommer att 

läggas utifrån de lägre intäkter vi haft 2005. 

Överförmyndarnämnden 

Ordförande: Ingegerd Axelsson (s) 

Vice ordförande: Laila Eriksson (fp) 

Överförmyndarnämnden är en av kommunens 

obligatoriska funktioner. Nämnden har tre ordinarie 

ledamöter och tre ersättare. Sammanträden 

sker en gång i månaden. Till sitt förfogande 

har överförmyndarnämnden en tjänstemannaorganisation, 

överförmyndarverksamheten. 

Ekonomi 

Överförmyndarnämndens budget består till 

allra största delen av kostnader för personal 

och kostnader för arvode till gode män och 

förvaltare. Arvode till gode män och förvaltare 

betalas av kommunen om den hjälpbehövandes 

inkomster eller tillgångar understiger 

vissa gränsvärden. Överförmyndarnämnden 

redovisar ett underskott för år 2005 delvis 

beroende på ökade personalkostnader men 

även som följd av att kostnaderna för arvode 

till gode män och förvaltare har ökat. 

Utveckling lärande - Medarbetarna 

Överförmyndarverksamheten har under året 

utökat sin användning av Wärna som datorstöd 

i handläggningen, vilket kommer att 

leda till en effektivare administration. Det 

sker även en kontinuerlig utveckling av nya 

förbättrande handläggningsrutiner. 

Process 

Överförmyndarnämnden har förbättrat utredningsrutinerna 

vid ansökningar och anmälan 

om behov av god man/förvaltare. Förändringen 

syftar till att minska arbetsbelastningen 

på överförmyndarverksamheten. 


Under året har överförmyndarnämnden 

genomfört en rad informationstillfällen dels 

inom den kommunala organisationen men 

även externt. Syftet är att skapa en enhetlig 

bild kring godmanskap/förvaltarskap. Visst 

samarbete har initierats med kommunerna 

inom Göteborgsregionen, GR, och samarbetet 

kommer att fortsätta under 2006. 

Kommunrevisionen 

Ordförande: Lennart Thorsson (m) 

Vice ordförande: Olle Björnström (s) 

Kommunrevisionens verksamhetsberättelse 

återfinns på sidan 66. 

ÖVRIGA NÄMNDER 

59

Verksamhetsöversikt 

Vad kostar egentligen en plats i gymnasieskolan? Eller en plats 

på ålderdomshem? Hur många böcker lånades ut och hur 

många bygglov utfärdades? Kommunens verksamheter spänner 

över ett brett register. Denna översikt är tänkt att tydliggöra 

spännvidden och ge en fingervisning om vart pengarna 

går, på ett annat sätt än en resultatredovisning gör. 

I följande avsnitt presenteras en kortare 

sammanställning av olika mått och tal inom 

kommunens verksamheter. Verksamhetsmåtten 

visar antalet eller mängd, exempelvis 

hur många besökare kommunen har haft 

på anordnade kulturarrangemang. Det kan 

också avse en procentsats, såsom hur stor 

andel av kommunens barn som har en plats i 

barnomsorgen. Nyckeltalen omfattas istället 

av finansiella tal vilka visar kostnader av olika 

slag. För att kunna få en överblick och följa 

utvecklingen över en tid visas talen och måttten 

tio år bakåt i tiden. Med anledning av att 

vissa av dem fortfarandet är relativt nyutvecklade 

kan inte denna tillbakablick göras i 

alla fall. Trots att verksamheterna idag styrs 

som enskilda nämnder med olika områden 

är det flera av dem som berör varandra med 

det de arbetar med. Därav frångår denna 

presentation den ordinarie nämndindelningen 

för att istället redovisas under större sammanfattande 

rubriker, fyra så kallade block. 

Detta kan också ses som en utveckling av den 

tidigare presenterade balanserade styrningen 

vilken kommunen håller på att införa och där 

ett mål är att se kommunens alla delar mer 

som i en helhet. Till varje tabell presenteras 

även en kortare text över innehållet och där 

förtydliganden av vissa mått och tal görs. 

Kommunsammandrag 

2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 

Antal invånare 38 695 38 257 38 154 37 912 37 576 37 191 36 767 36 615 36 560 36 356 

Utdebitering 21,97 21,97 21,89 20,89 20,89 20,89 20,89 20,46 20,46 20,46 

Antal årsarbetare 3 028 2 958 2 978 2 997 3 028 3 025 - - - - 

Verksamhetens bruttokostnad, mkr 1 783 1 709 1 638 1 528 1 488 1 363 1 281 1 212 1 205 1 172 

Verksamhetens nettokostnad, mkr 1 380 1 352 1 299 1 195 1 134 1 071 994 934 931 889 

Nettokostnad per invånare, kr 35 664 35 300 34 000 31 500 30 200 28 800 27 000 25 500 25 500 24 500 

Balansomslutning kommunen, mkr 1 911 1 722 1 670 1 553 1 472 1 392 1 296 1 284 1 189 1 131 

Balansomslutning koncernen, mkr 2 737 2 516 2 483 2 394 2 283 2 178 2 130 2 113 2 001 1 950 

Nettoinvesteringar kommunen, mkr 118 224 141 151 74 93 73 56 67 84 

Nettoinvesteringar koncernen, mkr 237 266 169 244 200 140 135 122 199 127 

Låneskuld kommunen, mkr 276 236 177 78 79 11 12 23 28 29 

Låneskuld koncernen, mkr 1 050 1 023 933 906 844 805 836 781 726 

Soliditet, kommunen % 49,2 53,5 55,7 59,0 60,8 60,8 65,4 65,6 71,2 75,8 

Soliditet, koncernen % 39,5 41,2 41,5 42,3 43,2 43,1 43,6 43,3 45,3 45,8 

Årets resultat kommunen, mkr 39 -10 28 20 49 -2 13 6 -46 -50 

Årets resultat koncernen, mkr 44 7 36 27 63 5 21 22 -26 -38 

I sammandraget presenteras mått och tal 

för kommunens helhet och det inleds med 

kommunens medborgarantal som har ökat 

under de senaste åren. Ökningen av antalet 

årsarbetare under 2005 beror på friårsanställningar 

(29 personer). Nästkommande 

tal, utdebiteringen, vilken är densamma som 

den kommunala skattesatsen, har en sammantagen 

höjning med cirka 1,50 kr under 

de senaste tio åren. En höjning som gjordes 

2004 representeras av 8 öre till musikskolans 

verksamhet. 

Efterföljande tal och mått visar både 

kommunens och koncernens ekonomiska 

utveckling i mkr. Först redovisas verksamhetens 

totala kostnader, dels när intäkter inte 

har dragits ifrån och dels när de har gjort det. 

Därefter visas även nettokostnaden uppdelad 

per kommuninvånare. 

Balansomslutningen visar tillgångarna i 

relation till det egna kapitalet och skulderna. 

Soliditeten visar i procent den långsiktiga 

betalningsförmågan och erhålls genom att 

det egna kapitalet divideras med de totala tillgångarna. 

Årets utfall är gott, men man ska 

komma ihåg att 22 mkr av de 39,0 är intäkter 

av engångskaraktär. 

VERKSAMHETSÖVERSIKT 

61

V/A och miljö samt infrastruktur och räddning 

V/A och miljö 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 

Såld vattenmängd, m 3 1 806 262 1 812 465 1 832 739 1 840 675 1 894 500 1 884 000 - - - - 

Vattenavgift rörlig del, kr/m 3 15,56 15,55 14,50 13,90 13,90 13,90 - - - - 

Nya ärenden, avlopp 75 118 128 310 534 272 - - - - 

Nya ärenden, värmepumpar 120 160 116 279 209 59 - - - - 

Total avfallsmängd, kg/invånare 364 394 406 366 361 356 - - - - 

- därav deponi 25 45 75 39 36 25 - - - - 

- därav återvinning av kretslopp, kg/inv. 128 137 129 128 127 129 - - - - 

Dessa mått tillhör, som tidigare nämnts, 

några av de mått där statistik ej kan redovisas 

mer än fem år tillbaka. Bland annat redovisas 

hur stor mängd vatten som kommunen säljer 

till invånarna men också till företag och andra 

kommuner. Här redovisas också priset på 

den rörliga avgiften, även kallad brukningsavgift, 

för vatten. 

Två andra mått är antalet inkomna ärenden 

avseende tillstånd för enskild avloppsanläggning 

och installation av egen värmepump. 

De tre avslutande måtten visar först den 

mängd avfall som slängs varje år, då beräknat 

efter hur mycket detta är per invånare. 

Den största delen av avfallet avser sopor 

vilka förbränns. När det gäller deponin, det 

vill säga avfall som går till soptipp, kan denna 

mängd ses minskas samtidigt som återvinningen 

av kretslopp har minskat. Denna 

ligger nu på samma siffror som 2002. 

Infrastruktur och räddning 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 

Räddningstjänst, antal larm 567 514 512 500 449 427 443 400 413 379 

-insatser brand 57 49 107 70 134 117 38 46 89 96 

Bygglov, delegationsbeslut 523 493 416 420 448 381 363 304 - - 

Antal kontrollplaner 428 446 431 - - - - - - - 

Förvaltad yta, m 2 229 419 222 336 222 690 218 339 214 930 214 619 206 132 201 952 198 440 - 

Antal resor m. inomkommunala linjer 1 132 908 1 115 000 1 107 600 1 156 900 1 123 500 705 000 626 000 623 000 - - 

Antal resor m. Grön Express 2 412 140 2 334 000 2 348 500 2 358 100 2 099 000 1 989 000 1 744 000 1 843 000 - - 


62 

Året inleddes intensivt för räddningstjänsten med ett omfattande arbete i samband med orkanen Gudrun. 

Över 100 räddningsinsatser genomfördes under ett och ett halvt dygn. 

De två första måtten visar antalet larm Räddningstjänsten 

erhållit under året och gjorda 

insatser vid brand. Den sammanlagda siffran 

gäller brand i byggnad samt utomhus. Stormen 

”Gudrun” påverkade antalet utryckningar. 

Därefter visas antal beslut tagna om 

bygglov, det vill säga för tillstånd till att 

bygga, riva eller göra vissa markåtgärder. 

Antal kontrollplaner avser planer med 

olika avstämningspunkter för granskning och 

kontroll vid bland annat bygg, enskild eldstad, 

enskilt avlopp och anläggning av ny vattentäkt. 

För antalet resor med inomkommunala 

linjer avses all lokaltrafik inklusive Marstrand, 

Älgön och Brattön. Även linje 622 ingår. 

Under 2005 ökade antalet resor något där 

expressbussarna Marstrands- och Grön Express 

står för den största delen. De regionala 

resorna ökar över lag inom Västtrafik. De 

redovisade siffrorna 1998-2000 avser endast 

lokaltrafiken.

Pedagogisk verksamhet samt kultur och fritid 

Pedagogisk verksamhet 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 

Barnomsorg & grundskola nettokost. tkr 546 673 523 501 514 437 476 612 466 828 445 963 314 829 294 920 290 415 - 

Barnomsorg, andel barn, % 82 82 80 79 79 77 74 75 71 - 

Förskola, antal inskrivna barn, genomsnitt 1 428 1 390 1 310 1 269 1 217 1 258 1 265 1 199 1 178 - 

Familjedaghem, antal inskrivna barn 286 291 284 260 277 335 372 540 606 - 

Grundskola, genomsnittligt elevantal 4 376 4 528 4 694 4 762 4 694 4 706 4 655 4 589 4 426 - 

Antal elever i fristående grundskola 542 555 543 489 443 353 253 208 190 - 

Antal elever i annan kommuns grundskola 27 21 25 20 23 12 - - - - 

Godkända elever i åk 9 i sv, eng, ma, % 89 93 94 94 94 91 94 96 - - 

Antal heltidstjänstgörande lärare/100 elever 7,3 7,1 6,8 6,9 6,7 6,7 6,8 6,7 - - 

Fritidshem, antal barn 975 987 1 043 1 070 1 118 1 148 1 138 1 140 1 066 931 

Gymnasieverksamhet, nettokostnad, tkr 162 386 151 056 143 232 126 207 114 278 107 567 95 403 85 362 85 420 - 

Genomsnittligt elevantal 1 656 1 467 1 284 1 243 1 323 1 371 1 375 1 320 1 300 1 588 

- därav från annan kommun 512 406 327 296 285 308 283 232 221 464 

Antal elever i fristående gymnasium 198 217 189 144 110 99 58 43 41 - 

Antal elever till annan kommuns gymn. 432 433 398 338 274 239 213 189 155 211 

Kostnad per elev i gymnasieskolan, kr 80 653 78 830 79 997 71 578 67 169 65 177 64 025 - - - 

Antal heltidstjänstgörande lärare/100 elever 8,5 8,8 8,6 8,1 7,2 7,7 8 8,3 - - 

Gymnasiesärskola, elevantal genomsnitt, 

exkl. integrerade 89 84 97 75 76 - - - - - 

Kostnad per elev i gymnsiesärskolan, kr 282 130 263 049 265 352 - - - - - - - 

En stor del av kommunens verksamhet utgörs 

av den pedagogiska, vilken omfattas av barnomsorgen, 

grundskola, särskola, gymnasiet 

och gymnasiesärskolan. 

Inledningsvis presenteras nettokostnadsutvecklingen 

för barnomsorgen och grundskolan. 

Detta mått ges även på gymnasiet och för 

båda kan ses en ökning i dess utveckling över 

tiden. Måttet för andelen barn i barnomsorgen 

är en procentuell siffra för hur många av 

kommunens invånare i åldern 1-5 som finns 

inskrivna i förskolor och fritidshem. Därefter 

följer antal inskrivna barn på förskola, ett mått 

som även visas för familjedaghem, grundskola, 

gymnasiet och gymnasiesärskolan. Avseende 

elevantalet i gymnasiet och gymnasiesärskolan 

är detta en genomsnittlig siffra. För grundskolan 

och gymnasiet redovisas även hur många 

elever som är registrerade i fristående skola, så 

kallad friskola samt hur många elever som går 

i annan kommuns skola. För gymnasiet visas 

även antalet elever som kommer från en annan 

kommun. För grundskolan och gymnasiet 

redovisas också antalet heltidstjänstgörande 

lärare per 100 elever, ett mått som haft en 

snarlik utveckling över tiden även när elevantalet 

samtidigt har ökat varje år. 

Turistbyråerna i Kungälv och 

Marstrand hade tillsammans 41 256 

besök under 2005. En tredjedel av 

dem stod turistbyrån i Marstrand 

för, där bland andra Kerstin Andersson 

och Sofia Nordenberg jobbade. 


63

Kultur, fritid, turism 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 

Antal föreningar 54 63 67 59 70 69 63 68 77 - 

Antal kulturarrangemang (inkl. krönikespel) 317 386 264 265 217 206 224 396 261 - 

- antal besökare 15 814 21 491 11 514 9 988 13 721 8 979 13 351 18 900 22 000 - 

Bibliotek, antal lån 273 873 274 838 310 984 325 309 375 024 390 530 369 029 408 739 402 483 370 191 

-nettokostnad/lån 58,61 48,89 44,35 38,00 31,47 29,40 32,14 29,41 29,34 27,69 

Simhallen, antal besök 121 600 121 500 116 500 119 500 122 895 120 146 113 700 106 500 115 000 115 000 

-nettokost. /öppethållandetimme 1 321 1 222 1 327 1 053 955 942 1 052 1 152 1 451 - 

Isbanan Skarpe Nord, antal öppettimmar 4 312 3 928 4 602 5 394 4 522 4 667 4 966 4 045 1 800 - 

Kungälvs idrottshall, antal öppettimmar 4 087 3 436 3 436 4 563 3 863 3 841 3 672 3 714 3 600 - 

Turistbyrån, antal besök 41 562 28 850 34 085 28 369 32 622 19 532 26 932 24 942 - - 

Vård och omsorg 

Kommunen har ett flertal registrerade föreningar 

och här presenteras de med deltagare 

i åldern 7-20 år som ansökt och erhållit 

aktivitetsstöd av kommunen. Föreningarna 

ansöker om bidrag två gånger per år. Under 

2005 har antalet föreningar som sökt bidrag 

minskat, medan de föreningar som ansökt har 

varit aktivare och erhållit ett större bidrag. 

Vidare presenteras antalet kulturarrangemang 

kommunen haft under året. Detta 

mått omfattas av allt från föreläsningar, 

teater- eller dansföreställningar, vernissager 

och konserter. Här redovisas även det totala 

antalet besökare. För bibliotekets visas antal 

lån, vilka sjunker sedan slutet av -90 talet. 

Efterföljande mått visar också vad ett lån har 

för nettokostnad. Överlag har antalet besök 

till simhallen under de tio åren minskat, men 

detta vände under 2004 och ökade ytterligare 

2005. För turistbyråns mått avses både turistbyrån 

i Kungälv och på Marstrand. Ungefär 

en tredjedel av det totala antalet besök står 

turistbyrån på Marstrand för. Man kan se 

en stor ökning under 2005, där ett ändrat 

läge på turistbyrån gjort att antalet besökare 

ökade. 

2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 

Äldreomsorg, nettokostnad 207 274 208 280 209 754 190 209 169 257 165 799 156 181 159 350 158 621 - 

Ålderdomshem (ny/omb), antal platser 155 152 184 2) 187 172 158 158 158 124 - 

- bruttokostnad/plats 386 600 391 600 375 000 354 100 360 000 341 500 324 900 317 400 298 800 - 

Gruppboende demens, antal platser 78 78 60 2) 50 50 49 - - - - 

-bruttokostnad/plats 559 300 552 300 500 400 445 800 433 000 450 200 - - - - 

Handikappomsorg nettokostnad 98 442 111 641 106 109 95 457 85 412 79 775 69 312 66 396 52 196 - 

Särskild omsorg, antal boende 66 65 1) 54 53 1) 48 47 42 42 42 - 

-bruttokostnad/plats 705 800 706 600 670 800 607 700 524 000 495 900 510 100 595 900 503 400 - 

Hemtjänst, antal vårdtagare 155 135 117 125 114 104 - - - - 

- kostnad/vårdtagare 45 600 70 700 64 278 50 900 64 100 68 200 - - - - 

Individ- och familjeoms. nettokostn. 72 494 73 198 72 973 72 365 65 651 67 083 - - - - 

Försörjningsstöd 

(exkl. flyktingar), antal hushåll 522 580 551 572 649 663 779 922 1 102 - 

Kostnad/bidragshushåll, genomsnitt 34 638 34 722 35 877 29 469 25 431 27 020 25 475 25 056 24 489 20 945 

Antal arbetslösa 505 491 496 452 434 542 685 707 1 026 1 209 

Antal personer i 

konjunkturberoende program 224 207 159 258 302 261 383 600 637 615 


Vid sidan av det pedagogiska blocket står 

vård och omsorg, som består av äldreomsorg, 

handikappomsorg, individ- och familjeomsorg 

samt hälso- och sjukvårdsverksamhet. 

Under detta block presenteras de tyngsta 

nettokostnadsposterna. 2005 har man sänkt 

den totala netto- och bruttokostnaden/plats 

för äldreomsorgen. Under individ- och 

familjeomsorgen finns ett mått för hur 

många hushåll som har försörjningsstöd/ 

socialbidrag. I relation till detta visas även den 

genomsnittliga kostnaden för varje hushåll. 

Denna har också under 2005 minskat från 

2004 års siffror. 

Avslutningsvis följer några kompletterande noter 

till ovanstående siffror. 

1) Antal platser per den 31/12-2002 

2) Totalt 39 somatiska platser konverterades fr.o.m. 

1/11 till 30 demensplatser. I nyckeltalet för 2003 

räknas dessa 39 platser och de 30 demensplatserna 

till 5 platser. 

64

Revisionsberättelse 

Redogörelse och noteringar i 2005 års revision 

Kungälvs kommunala revisorer lämnar 

följande redogörelse över genomförd granskning. 

Samtliga rapporter är kontinuerligt 

översända till berörda nämnder och kommunfullmäktige. 

En kort sammanfattning 

görs av genomförda granskningar. 

Sammanträffande med ledamöter från 

kommunstyrelsen och samtliga nämnder 

för att utröna hur kommunstyrelsens 

förändringsarbete och styrkortsarbete har 

förankrats bland nämndledamöterna. Det 

konstateras att ledamöter i flera nämnder 

inte har den information som kommunstyrelsens 

ledamöter och nämndpresidier har. 

Arbetsmiljö 

Under 2005 har kommunrevisionen genomfört 

en granskning av kommunens 

arbetsmiljöarbete.Vår samlade uppfattning 

efter en genomgång av arbetsmiljöarbetet 

är att kommunen ligger väl framme både 

avseende initiativ och genomförande kring 

arbetsmiljöfrågor. 

Delegering av beslutanderätten avseende 

inköp har genomförts 

Vi bedömer sammanfattningsvis att kommunens 

delegationsordningar är av olika kvalitet 

och bör för flertalet nämnder förtydligas/ 

utvecklas i enlighet med kommunallagens krav. 

Fortlöpande granskning av byggnation 

av Mimers Hus 

Kommunrevisionen har fortlöpande följt 

byggnationen av Mimers Hus. Under 2005 har 

revisionen slutfört en granskning av den ekonomiska 

redovisningen för den första etappen. 

Sammanställning av första etappen visar på ett 

förväntat resultat i förhållande till kommunfullmäktiges 

beslut med ett minus på 5 155 tkr. 

Konsulttjänster i Kungälvs kommun 

Under 2005 har vi genomfört en granskning 

av upphandling av administrativa konsulttjänster 

inom kommunstyrelsen samt vid tekniska 

nämnden och miljö- och byggnadsnämnden. 

Vi har inte funnit anledning till några direkta 

påpekanden, utan konstaterar att vad vi kan se 

så finns tydliga motiveringar till förvaltningarnas 

anlitande av konsulter. 

Sambandet mellan grundskolan och 

gymnasieskolans individuella program 

Kommunens revisorer har under 2005 påbörjat 

en granskning av gymnasieskolans individuella 

program. 

Revisorernas uppgift har varit att kontrollera 

att de mål som finns fastställda uppnås. 

Revisorerna har därför beslutat om att granska 

varför vissa elever inte lyckas uppnå behörighet 

på gymnasieskolans nationella program. 

Granskning av budgetprocessen 

Vid granskningen framkom behov av ett 

antal förbättringar, bland annat att tydliggöra 

kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens och 

nämndernas respektive roller samt tydliggöra 

vem som har det operativa driftsansvaret för 

arbetet med styrkortsprocessen. 

Granskning av redovisningsrutiner och 

den interna kontrollen i redovisningen 

I rapporten föreslås bland annat att kommunstyrelsen 

snarast bör fastställa vem som 

har ansvaret för kommunens tillgångar och 

skulder. Ansvarsfördelningen bör dokumenteras 

och göras känd i hela organisationen. 

Vidare föreslås rutiner för hur riktigheten i 

anläggningsregistret skall säkerställas. 

Granskningsrapport delårsrapport för 

januari – augusti 2005 

I rapporten konstateras att dokumentationen 

av delårsbokslutet förbättrats väsentligt 

jämfört med föregående år. Dessutom 

konstaterades att semester- och ferielöner 

periodiserats, vilket medförde att redovisade 

kostnader på ett betydligt bättre sätt än tidigare 

speglade de resurser som förbrukats. 

Årsredovisning 2005 

Kommunrevisionens bedömning är att årsredovisningen 

för räkenskapsåret 2005 i allt 

väsentligt är upprättad enligt god redovisningssed 

och därmed ger en rättvisande bild över 

kommunens ekonomiska resultat och ställning. 

Vi konstaterar att kommunen för år 2005 

redovisar ett överskott med 39,0 (koncernen 

44,6) mkr. Verksamhetens nettokostnader 

har ökat med 26 mkr jämfört med år 2004, 

ökningen motsvarar 1,9 procent. 

När det gäller innehållet i nämndernas 

verksamhetsberättelser efterlyser vi – i likhet 

med tidigare år – en tydligare koppling mellan 

det uppdrag som erhållits från kommunfullmäktige 

och vad som presterats. Dessutom 

anser vi att redovisad resursförbrukning 

tydligare bör kopplas till och jämföras med 

vad som presterats. 

Kommunens tolkning av balanskravet, som 

innebär att det från och med år 2000 skapades 

ett ”fritt kapital”, överensstämmer inte 

med vår tolkning av balanskravet. 

Revisionsberättelse för år 2005 

Vi har granskat kommunens verksamhet 

under år 2005. Vår granskning har utförts 

enligt kommunallagen, fastställt revisionsreglemente 

samt god revisionssed. Sakkunnigas 

Kungälv den 14 mars 2006 

Lennart Thorsson 

Ordförande 

Olle Björnström 

Vice ordförande 

rapporter har fortlöpande översänts till kommunfullmäktige. 

Vi tillstyrker att samtliga 

styrelser och nämnder samt enskilda förtroendemän 

i dessa organ beviljas ansvarsfrihet 

för 2005. Vi tillstyrker också att kommunens 

årsredovisning godkänns. Den är upprättad i 

enlighet med kommunala redovisningslagen. 

Annica Eliasson Ywonne Nordin Hans Lundell 

REVISIONSBERÄTTELSE 

65

Ordförklaringar 

ORDFÖRKLARINGAR 

Amortering. Avbetalning på lån. 

Anläggningstillgångar. Tillgångar som 

kommunen inte har för avsikt att omsätta 

inom det närmaste året till exempel inventarier, 

byggnader och anläggningar. 

Avskrivningar. Vid köp av anläggningstillgång 

som skall användas under längre tid 

sprids kostnaden på flera år. Om kommunen 

köper en bil som kan användas i fem år för 

100 000 kronor redovisar kommunen varje 

år 20 000 kronor som kostnad för bilen i 

resultaträkningen: bilen skrivs av på fem år. 

På detta sätt undviker man att dyra tillgångar 

som används i flera år bara belastar resultaträkningen 

ett år. 

Balansräkning. Visar kommunens ekonomiska 

ställning vid ett bestämt tillfälle. 

För den balansräkning som finns i årsredovisningen 

är detta tillfälle räkenskapsårets sista 

dag. Balansräkningen har två kolumner. I den 

övre finns kommunens tillgångar. I den nedre 

visas hur mycket av detta som är kommunens 

skulder och hur mycket som är eget kapital. 

Överkolumnens summa ska vara den samma 

som nederkolumnens. De ska balansera, 

därav namnet balansräkning. 

Bokslut. Sammanställning av kommunens 

ekonomiska resultat. Görs vid varje årsskifte. 

Budget. En ekonomisk och verksamhetsmässig 

plan för kommunens framtida 

verksamhet. 

Eget kapital. Skillnaden mellan tillgångar 

och skulder. Kommunens förmögenhet, den 

del av kommunens tillgångar som inte är 

lånefinansierade. 

Finansiella intäkter. De intäkter som 

uppkommer genom kommunens finansiering. 

Handlar nästan uteslutande om räntor som 

kommunen får in på sparade pengar. 

Finansiella kostnader. De kostnader 

som uppkommer genom kommunens finansiering. 

Nästan uteslutande handlar det om 

räntor som kommunen betalat på lån. 

Finansnetto. Skillnaden mellan finansiella 

kostnader och intäkter. 

Finansieringsanalys. Beskriver på vilket 

sätt kommunen genom sin verksamhet och 

genom upplåning fått in pengar och hur dessa 

använts under ett räkenskapsår. 

Intäkter. Kommunens periodiserade inkomster, 

det vill säga beloppen har fördelats 

på de tidsperioder (månad, kvartal, år etc) 

som inkomsterna avser. 

Kostnader. Kommunens periodiserade 

utgifter, det vill säga beloppen har fördelats 

på de tidsperioder (månad, kvartal, år etc) 

som utgifterna avser. 

Kortfristiga skulder. Skuld som ska 

betalas det närmaste året. 

Likvida medel. Pengar i kassa och bank 

samt placerade medel. 

Likviditet. Ett mått på kommunens förmåga 

att på kort sikt skaffa fram pengar och 

klara löpande betalningar. 

Långfristiga skulder. Lån som löper på 

längre tid än ett år. 

Omsättningstillgångar. Tillgångar som 

kommunen avser att omsätta inom det närmaste 

året, till exempel förråd, kortfristiga 

placeringar och banktillgodohavanden. 

Personalkostnader. Summan av löner 

och sociala avgifter. 

Resultat. Det som blir över när kommunens 

kostnader har betalats, alternativt det 

som saknas. 

Resultaträkning. Ett sammandrag av 

kommunens samtliga kostnader och intäkter 

under ett räkenskapsår. 

Räkenskapsår. Tiden mellan två årsbokslut. 

I kommunen är räkenskapsåret det 

samma som kalenderåret, det vill säga från 

1 januari till 31 december. 

Soliditet. Soliditeten visar kommunens 

ekonomiska styrka på lång sikt och anges i 

form av hur stor andel av kommunens totala 

resurser som utgörs av eget kapital. Om 

kommunen har stora skulder i förhållande 

till de tillgångar som finns i kommunen är 

soliditeten låg. 

Årsredovisning. En redogörelse som 

kommunen måste göra i slutet av varje år. De 

delar som måste ingå är: 

- Balansräkning 

- Resultaträkning 

- Finansieringsanalys 

- Förvaltningsberättelse 

- Revisionsberättelse 

66

Nämndhuset 

442 81 Kungälv 

e-post: uppdragskontoret@kungalv.se 

www.kungalv.se

Ã rsredovisning 2005 - KungÃ¤lv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2005 - KungÃ¤lv