ovarial- och tubarcancer - Karolinska Sjukhuset

More documents

Recommendations

Info

14. Psykosociala aspekter på gynekologisk cancer Gynekologisk cancer drabbar livgivande organ vilket gör denna cancerform speciell. Behandlingens konsekvenser kan förändra de kroppsliga uttrycken för kvinnlighet och ge påverkan på de sexuella och barnalstrande funktionerna. Därmed kan det påverka samliv och familjeliv och leda till stora psykosociala 14.1 BAKGRUND påfrestningar – från den primära behandlingen och under lång tid därefter, t ex i form av sexuella svårigheter, relationsproblem, ångest eller depression. Studier har emellertid visat att majoriteten av patienterna återfår en god livskvalitet. 14.2 MÅLSÄTTNING MED DE PSYKOSOCIALA ÅTGÄRDERNA Det psykosociala omhändertagandet syftar till förbättrad livskvalitet i sjukdomens alla faser. Under utredning och diagnos Att lämna besked om diagnos och rekommenderad behandling på ett sådant sätt att patienten känner sig väl informerad, respekterad och väl omhändertagen. Att erbjuda paret och/eller familjen medicinsk information och gemensamma samtal för att underlätta delaktighet och anpassning. Efter avslutad primärbehandling Att förebygga eller behandla de psykosociala, sexuella och familjerelaterade senkonsekvenserna av sjukdom och behandling som del i rehabilitering. Under den primära behandlingen Att minska påfrestningarna i sjukdomens och behandlingens akuta skeden och att minimera de långsiktiga skadeverkningarna av behandlingen. Att genom samtal och information ge möjligheter till bearbetning av konsekvenserna av sjukdomen. Under kronisk och terminal sjukdom Att erbjuda möjlighet att förstå och bearbeta det som sker. Att minska det psykiska lidandet, hjälpa patienter att hitta livskvalitet och finna mening även när döden är nära. Att bemöta närstående som resurser i stödet för patienten men också som människor i kris. Att på ett bra sätt informera sin patient om att hon drabbats av en cancersjukdom eller att hennes cancersjukdom recidiverat räknas till det svåraste inom läkarkonsten. Det finns inga detaljerade regler eftersom varje samtal mellan patient och vårdgivare är unikt. Däremot finns det allmänna råd för vad man bör tänka på och vad man skall undvika vid dessa samtal. Besked om diagnos och planerad behandling skall som regel ges vid ett personligt möte och inte per brev eller genom telefonsamtal. Även om samtalet präglas av att läkaren lämnar ett besked till sin patient så rör det sig om en dialog mellan individer. Samtalet styrs av • medicinska fakta • värderingar • krisreaktion • kroppsspråk 14.3 DIAGNOSBESKED Medicinska fakta Det kan vara klokt att förbereda sig genom att tänka igenom vad man skall ta upp och hur man skall framföra det. Det finns en risk att man blir så upptagen av att pricka av det man tänkt säga så att man inte ger patienten en chans att komma in i samtalet. Betydelsefulla fakta kan vara olika för läkare och patient. För läkaren kan cancerns utbredning, histologi och terapival vara viktigt medan patienten vill veta om behandlingen är besvärlig, smärtsam, om hon kan fortsätta sitt arbete eller fungera socialt. Detta gör att läkaren inte enbart skall lämna information utan ”vänta in” sin patient så hon får ta upp frågor som är viktiga för henne. Låt samtalet ta tid, berätta både om det som är friskt och det som inte är bra. Kom successivt fram till diagnosen och berätta att det är cancer, men kom också ihåg att nyansera och berätta att det finns behandling som syftar till sjukdomskontroll eller bot. I detta skede kan inte 32
detaljerad information ges om behandlingen, men däremot utförlig information om vad som skall ske härnäst - om ytterligare utredning/undersökning skall göras, vart remisser skickas, när patienten kan räkna med att få tid och vart hon kan vända sig om hon blir orolig. Erbjud gärna ytterligare ett samtal efter diagnosbeskedet tillsammans med partner/ annan närstående. Det kan vara inledningen till en stödkontakt, som patienten/paret kan ha stor nytta av även när behandlingen äger rum på ett annat sjukhus. Värderingar Vi människor har olika erfarenheter av och olika föreställningar om vad cancer innebär. Det är betydelsefullt att vara lyhörd för patientens uppfattning och lägga ned tid på att diskutera den, snarare än att lämna ut synpunkter i form av odiskutabla fakta. Krisreaktion Många patienter vittnar om att en akut krisreaktion är vanlig vid cancerbeskedet, då tankarna far runt i huvudet. Patienten uppträder adekvat vid samtalet och ger intryck av att ta in allt som sägs. I själva verket är det vanligt att hon inte alls kunnat ta emot den information som givits. Av denna anledning är det klokt att be patienten ha med någon person som hon har förtroende för, vid samtalet. En neutral person kan senare diskutera läkarens besked med patienten. Krisreaktioner kan orsaka beteenden som verkar obegripliga och provocerande. Med kunskaper om dessa reaktioner kan sjukvårdspersonalen slippa provoceras till motaggressioner. Kroppsspråk Läkarens ålder, kön, klädsel, ansiktsuttryck samt sätt att gestikulera och tala är av betydelse. Kroppsspråket är så viktigt att ett cancerbesked skall lämnas vid ett personligt möte där patient och läkare sitter emot varandra och kan avläsa varandras reaktioner. Ögonkontakt mellan patient och läkare är speciellt viktigt om samtalet förs via en tolk. Det är betydelsefullt att ett cancerbesked lämnas under goda yttre omständigheter. Man bör sitta i ett rum där man inte riskerar att bli störd. Alla parter skall kunna ha ögonkontakt och ungefär samma ögonhöjd. Tillräcklig tid skall vara avsatt så att det finns möjlighet för patienten att få sitta tyst och fundera över hur hon skall formulera nästa fråga. Tiden mellan diagnos och behandling är en tid fylld av oro för patienten och närstående. Av dessa skäl bör väntetiden vara så kort som möjligt. Oron kan minskas av: • att veta vart man kan vända sig, om man vill fråga om något • att få erbjudande om fler samtal med den läkare som givit diagnosbeskedet • information om den aktuella väntetiden och lugnande besked att väntetider på några veckor inte har någon medicinsk betydelse • diskussion om behandlingsalternativ om patienten så önskar 14.4 UNDER BEHANDLINGSTIDEN – RUTINER OCH INTERVENTIONER VID BEHOV Kontinuitet både på läkar- och sjuksköterskesidan är av stort värde. Kuratorn kan ge information om samhällets stödresurser och kan medverka till att patienten t ex hittar hjälp för sina barn under behandlingsperioderna samt kan vara fortlöpande samtalspartner under behandlingstiden. Teamsamtal med läkare och kontaktsjuksköterska eller kurator kan vara en önskvärd form av kontakt. Även närstående kan med fördel inbjudas till dessa samtal. Genom detta skapas en länk inom och mellan teamet och patienten/familjen. Patienter med hemmavarande barn kan inbjudas till samtal om hur man lämpligen informerar dem och barnen kan inbjudas till sjukhuset. Utifrån patientens behov och symtom kan paramedicinsk personal, t ex sjukgymnaster, arbetsterapeuter och dietister, erbjuda stöd och lindring. De kan med allmän information och specifika råd ge patienten en behövlig känsla av att det finns lösningar där hon själv kan få kontroll över sitt liv under behandlingen. Muntliga råd förstärks av kompletterande skriftlig information. Gruppaktiviteter, t ex skapande terapier och samtalsgrupper med andra patienter, kan vara mycket värdefulla, se kapitel 15.3. 33
Page 1 and 2: VÅRDPROGRAM 2004 OVARIAL- OCH TUBA
Page 3 and 4: INNEHÅLL VÅRDPROGRAM FÖR OVARIAL
Page 5 and 6: 1. Inledning Cancervården i Sverig
Page 7 and 8: 2. Epidemiologi Frekvensen av ovari
Page 9 and 10: 40 Åldersstandardiserad incidens p
Page 11 and 12: 1,0 Kumulativ överlevnad 0,9 0,8 0
Page 13 and 14: erna för ärftlig ovarialcancer oc
Page 15 and 16: hög grad utslag vid mätning av CA
Page 17 and 18: Under senare år har det skett en k
Page 19 and 20: 6. Patologi 6.1 PATOLOGI OVARIUM Ma
Page 21 and 22: Tubarcancerns histopatologiska type
Page 23 and 24: 8. Borderlinetumör (lågmalign ova
Page 25 and 26: tens allmäntillstånd vara påverk
Page 27 and 28: 9.4 HORMONTERAPI Vid recidiv kan ho
Page 29 and 30: 11. Speciella ovarialtumörer Denna
Page 31 and 32: Tubarcancer är en sällsynt och my
Page 33: Så gott som samtliga patienter som
Page 37 and 38: 15. Rehabilitering 15.1 MÅLSÄTTNI
Page 39 and 40: 16. Omvårdnad vid behandling En ca
Page 41 and 42: • undvika permanentning, blekning
Page 43 and 44: Extern strålbehandling är den van
Page 45 and 46: 17. Palliativ behandling och omvår
Page 47 and 48: • byt bandage ofta. Tvätta och f
Page 49 and 50: Blödningar Tumör kan växa igenom
Page 51 and 52: 18. Studier 1. TEC/TC-studien: En s
Page 53 and 54: SMÄRTKLINISK KONSULTVERKSAMHET BIL
Page 55 and 56: BILAGA IV CANCERPROFILERADE GERIATR
Page 57 and 58: ONKOLOGISK KONSULTVERKSAMHET BILAGA
Page 59 and 60: CANCERUPPLYSNINGEN BILAGA VIII Beho

ovarial- och tubarcancer - Karolinska Sjukhuset

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?