ovarial- och tubarcancer - Karolinska Sjukhuset

• byt bandage ofta. Tvätta och fukta huden dagligen,
använd fuktighetsbevarande kräm
• massera huden. Därigenom stimuleras lymfkärlen
i huden att dra sig samman varvid det
ytliga lymfflödet ökas
• uppmuntra patienterna att använda muskelpumpen.
När patienten sitter bör benen vara
i högläge, d v s fötterna högre än höftlederna
Ascites, pleuravätska och lungmetastaser
Ascites och pleuravätska är vanligt vid gynekologisk
cancer, främst vid ovarialcancer och tubarcancer.
Ibland kan cytostatikabehandling eller hormonell
behandling minska produktion av ascites och pleuravätska,
men effekten är ofta kortvarig. För att lindra
patientens besvär kan vätskan tappas ut (laparocentes,
thorakocentes). Ibland krävs ultraljudsundersökning
för att lokalisera var vätskan är bäst tillgänglig.
Laparocentes görs skonsamt i lokalbedövning med
hjälp av venkanyl kopplad till en droppslang varur
ascitesvätskan långsamt får rinna ner i ett kärl.
Ingreppet sker polikliniskt på vårdenhet eller i hemmet
av t ex hemsjukvårdsläkare. Diuretika bör inte
användas annat än i undantagsfall, t ex vid Denvershunt.
Om ascitesproduktionen är excessiv och täta
laparocenteser måste utföras, bör peritoneovenös
shunt, s k Denver-shunt, övervägas i samråd med
kirurg.
Pleuravätska tappas på liknande sätt men ofta med
ett slutet system för thorakocentes. Vätskan ska rinna
ut långsamt och om patienten får hostretning
måste man avbryta. Pleurodes bör tidigt övervägas i
samråd med lungmedicinare. Detta ingrepp kräver
inläggning på lungmedicinsk klinik. Förutom antitumoral
behandling av lungmetastaser kan steroider
och morfininhalationer vara av värde.
Andnöd
Många patienter med långt framskriden cancersjukdom
lider av andnöd i det palliativa skedet. Symtomet
kan vara skrämmande och nära förknippat med
ångest och hot om kvävning. VAS-skala kan med fördel
användas för att skatta patientens upplevelse. Det
är viktigt att göra en analys av bakomliggande orsak,
vilken skall behandlas om det är möjligt. Går ej detta
behandlas symtomen.
Omvårdnadsråd vid andnöd
• lossa eventuellt åtsittande kläder, öppna fönstret,
tala lugnande
• god omvårdnad kräver tid. Informera patient
och närstående om att andnöd går att lindra
• en fläkt på rummet kan lindra
• konsultera sjukgymnast och arbetsterapeut,
som t ex kan hjälpa patienten med massage,
andningsgymnastik, avslappning, hitta bra
ligg- och sittställningar
Lämna aldrig någon med andnöd ensam. En hand
att hålla i kan ge bra lindring.
Obstruktion och passagesvårigheter i
mag-tarmkanalen
Symtomgivande adherensbildningar kan förekomma
som komplikation till kirurgiska ingrepp i bukhålan.
Även strålbehandling av buken kan förorsaka
sammanväxningar och påverka tarmepitelet, vilket
kan leda till malabsorption, proteinläckage och motilitetsstörningar.
Den vanligaste orsaken till tarmobstruktion
hos patienter med gynekologisk cancer
är tumörväxt på peritonealytor. Symtom uppträder,
alltifrån uppkördhetskänsla, gasbildning, diarré och
magknip till intervallsmärtor, kräkningar, och upphävd
gas-fecesavgång, som tecken på totalt tarmhinder
(ileus).
Dietist med särskild kompetens bör kopplas in tidigt
vid behandlingen av tarmbesvär. Vid svåra malabsorptionsstörningar
med grav näringsbrist och
avmagring som följd, kan gastroenterolog behöva konsulteras.
Parenteral nutrition kan i vissa fall vara
indicerad.
Ileustillstånd hos gyncancerpatient bör optimalt
handläggas av gynonkolog och tumörkirurg. Om
tarmhindret inte kan åtgärdas på kirurgisk väg riskerar
ileustillståndet att bli manifest.
Kräkningarna som följer av försvårad eller upphävd
tarmpassage är ett symtom där den medicinska
behandlingen med antiemetika, kortikosteroider och
butylskopolamin ofta ger otillräcklig lindring.
Avlastande gastrostomi (via perkutan endoskopisk
gastroskopi (PEG) eller via Witzel-fistel) kan vara
indicerad för att avleda de frätande kräkningarna.
45