Handledningen - Ãrebro universitet

Barnrättsspelet 

Handledning 

Barnrättsspelet är ett sätt för barn och unga att lära sig om sina rättigheter. Genom kunskap 

kan unga påverka sin situation, göra skillnad i sitt eget liv och sin omgivning. Barn och unga 

ska också veta att de har rätt till skydd och omsorg av vuxna. Materialet är framtaget av 

ungdomar för ungdomar – i dialog med vuxna. Barnrättsspelet angår alla barn och unga!

Innehållsförteckning 

1. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ......................................................3 

2. Om Barnrättsspelet .....................................................................................................................5 

3. Handledarens roll ........................................................................................................................6 

4. Bana 1 – Rätten att inte diskrimineras ....................................................................................... 10 

5. Bana 2 - Rätten till båda föräldrarna .......................................................................................... 14 

6. Bana 3 – Rätten att skyddas från skadliga saker ......................................................................... 16 

7. Bana 4 – Rätten att leva ett fullvärdigt liv för barn och unga med funktionsnedsättning ............ 19 

8. Bana 5 – Barn och unga har rätt att säga sin mening och påverka det som rör dem ................... 23 

9. Bana 6 - Tjejer och killars lika rätt till utveckling ......................................................................... 25 

10. Bana 7 - Rätten till privatliv........................................................................................................ 28 

11. Bana 8 – Alla barns rätt till utbildning ........................................................................................ 30 

12. Bana 9 – Barns rättigheter i världen ........................................................................................... 32 

13. Bana 10 – Barnets bästa samt rätten till respekt ........................................................................ 36 

14. Talet .......................................................................................................................................... 39 

15. Avslutning ................................................................................................................................. 40 

16. Bakgrund ................................................................................................................................... 40 

17. Bilagor ....................................................................................................................................... 43 

2

1. FN:s konvention om barnets rättigheter 

(barnkonventionen) 

Du som ska använda detta material är en viktig person för barns och ungas rättigheter. För att 

barn och unga ska kunna utöva sina rättigheter måste vuxna som finns i deras närhet ge dem 

ett aktivt stöd och se till att rättigheten förverkligas i praktiken. För att detta ska hända så 

måste både vuxna och barn känna till att barnkonventionen finns (artikel 42) samt att 

regeringen men ytterst men alla har ett ansvar att genomföra rättigheterna i konventionen 

(artikel 4). FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den 

ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. 

I dag har nästan alla länder ratificerat barnkonventionen. Att ett land har ratificerat en 

konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den. Sverige 

ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna. 

Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla 

barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra 

särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 

år räknas som barn. 

Barnkonventionens barnsyn och barnperspektiv handlar om attityder, kunskap och arbetssätt. 

Den speglar synen på barn som fullvärdiga medborgare och kompetenta individer som ska 

bemötas med respekt i alla sammanhang. 

41 sakartiklar 

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är ”sakartiklar” och slår fast vilka 

rättigheter varje barn ska ha. Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med 

konventionen. Sakartiklarna ska läsas som en helhet. Det går med andra ord inte att lyfta ut en 

sakartikel och läsa den helt skild från de andra. Man brukar tala om att konventionen är ”hel 

och odelbar”. 

Fyra grundprinciper 

Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 

3, 6 och 12 kallas för de fyra grundprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska 

grundprinciperna vara vägledande vid all tolkning. 

Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får 

diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som 

har ratificerat den. 

Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla 

åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och 

har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets 

bästa måste avgöras i varje enskilt fall. 

3

Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte 

bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala 

utvecklingen. 

Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla 

frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder 

och mognad. 

Del av folkrätten 

Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten, men handlingar som inte är 

förenliga med barnkonventionen förs inte upp i någon internationell domstol. Kritik och 

påtryckningar är egentligen de enda sanktioner som finns att tillgå när ett land inte lever upp 

till det som står i barnkonventionen. 

För att övervaka att de stater som har ratificerat konventionen också lever upp till den, finns 

det i Genève en FN-kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén). 

Vart femte år ska alla konventionsstater lämna en rapport till barnrättskommittén. Sverige har 

hittills lämnat fyra rapporter. I artiklarna 42-54 finns reglerat hur granskningen från 

barnrättskommittén ska gå till samt vad en ratificering av konventionen innebär. 

Regeringen har arbetat fram en strategi (prop.2009/10:232) för hur vi i Sverige ska arbeta med 

barnkonventionen. Den syftar till att stärka barnets rättigheter inom all statlig, kommunal och 

landstingsförvaltning. 

Läs mer om regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter på: 

http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/87/01/e6d5b9d9.pdf 

4

2. Om Barnrättsspelet 

2.1 Varför ska du spela Barnrättsspelet? 

Spelet är roligt och lärorikt! Övergripande syftet med Barnrättsspelet är att barn och unga ska 

lära sig om sina rättigheter. Genom mer kunskap kan unga påverka sin situation, göra skillnad 

i sitt eget liv och sin omgivning. Barn och unga ska också veta att de har rätt till skydd och 

omsorg av vuxna. Materialet är framtaget av ungdomar för ungdomar – i dialog med vuxna. 

Barnrättsspelet angår alla barn och unga! 

2.2 Vem vänder sig spelet till? 

Spelet vänder sig till barn och unga mellan 13-18 år. Lämpliga tillfällen att använda spelet 

med handledningen är i en förening, genom ett studieförbund, på en ungdomsgård eller i 

skolan. 

2.3 Hur spelar man Barnrättsspelet? 

Spelet är upplagt på 15-20 timmars utbildning om barnkonventionen och barnets rättigheter. 

Det finns 10 banor med stora utmaningar där man lär sig om olika rättigheter samt ett 

avslutningstal – då man får testa vad man lärt sig. När man har klarat en bana så finns det 

frågor diskutera med andra, göra övningar och lära mer genom ett faktapass. Räkna med att 

varje bana tar ungefär 1 ½ timme. 

För att kunna spela Barnrättspelet måste man ha tillgång till dator och vara uppkopplad på 

internet. Lösenordet för att kunna gå in på enstaka banor är Barnkonventionen. Observera att 

Barnkonventionen stavas med stort B. 

Alla 54 artiklarna i Barnkonventionen är inte med i spelet – av praktiska skäl. Ingen artikel är 

viktigare än någon annan men vissa artiklar har i spelet varit lämpligare att använda sig av än 

andra. 

Länkar finns till konventionen på olika språk. (Se sid.43). 

5

3. Handledarens roll 

3.1 Vem är handledaren? 

Eftersom Barnrättsspelet vänder sig till barn och unga mellan 13-18 år så lämpar sig 

handledningsmaterialet för personer som redan har en ledarfunktion t.ex. som cirkelledare i 

ett studieförbund, aktiv i någon förening eller är lärare, fritid- eller ungdomsledare. Det 

viktigaste är att du som handledaren har ett intresse för rättighetsfrågor och speciellt för barn 

och ungas rättigheter. 

3.2 Viktigt att tänka på för handledaren! 

Att vara handledare till Barnrättsspelet innebär att du ska leda diskussioner, låta alla deltagare 

komma till tals utifrån diskussionsfrågor och presentera övningar som finns i detta 

handledningsmaterial. Att blanda diskussioner med övningar är ett bra sätt för att alla ska 

delta. Som handledare måste du vara lyhörd, flexibel och anpassa innehållet utifrån gruppens 

behov. Barnkonventionen säger att alla barn ska respekteras så det är viktigt att visa det i 

praktisk handling i övningarna. Varje bana har ett syfte och ett budskap som ska tolkas enligt 

barnkonventionen. I faktapassen finns hänvisning till artiklar som är aktuella. 

Handledaren ska få deltagarna att fundera och reflektera, om påhittade och verkliga 

situationer i livet samt använda egna erfarenheter för att förstå hur man kan använda 

barnkonventionen. Det är bra om du som handledare testar övningarna på en grupp innan du 

använder dem i gruppen som du ska handleda. 

Om du får frågor som du inte kan svara på så kan alla deltagare hjälpas åt att försöka hitta ett 

svar. Det kan vara utvecklande och lärande att lyfta olika perspektiv i en fråga, dessutom blir 

ofta så när alla får komma till tals. Följ gärna upp med följdfrågor t.ex. Kan du berätta mer 

hur du tänker då? Förklara lite mer? I UNICEF:s Handbok om Barnkonventionen kan man 

hitta möjliga svar på många frågor. Här kommer länken; 

http://www.unicef.se/assets/barnkonv-internet.pdf 

3.3 Lära känna - övningar 

Om deltagarna inte känner varandra så är det viktigt att inleda med några ”lära kännaövningar”. 

Snöret 

För denna övning behövs ett snöre, hopknutet till en ring, som är stor nog för att du ska kunna 

krypa igenom den. Deltagarna ställer sig i en ring och håller varandra i händerna. Du som 

handledaren har tagit på dig snöret. Förklara för gruppen att man ska presentera sig under så 

lång tid som det tar att förflytta snöret till nästa person, utan att släppa taget om de andras 

händer. Målet är alltså att snöret ska förflyttas varvet runt medan alla fortfarande håller 

varandras händer, och utan att det blir tyst i gruppen. Börja med att presentera dig själv på 

detta vis, medan du trär av dig snöret så att det hamnar på nästa person. 

6

Intervjua en kompis 

Till denna övning behövs A4 papper och en tjock penna till varje person. Börja med att para 

ihop gruppen två och två, med någon dom inte känner sedan tidigare. Förklara att de kommer 

att få tio minuter på sig att rita av varandra samt ställa frågor om den andra personen. Svaren 

skriver de upp i form av stödord runt porträttet. Det är viktigt att båda hinner intervjua under 

de tio minuterna, så meddela gruppen när halva tiden gått. Efter detta steg ska alla presentera 

personen som man har intervjuat inför övriga deltagare. Gör redovisningsordningen 

oförutsägbar för att deltagarna ska lyssna på varandra istället för att vänta på sin tur. 

Oavslutade meningar 

Deltagarna ställer sig i en ring och du går fram till dem en i taget medsols och läser en 

oavslutad mening. Deltagaren du står framför ska avsluta meningen så snabbt som möjligt. 

Det ska helst inte vara någon betänketid alls! I värsta fall får man säga pass men försök att 

undvika det. Betona att det inte finns något som är rätt eller fel. 

Jag tycker om att... 

En tjej med bra självförtroende är … 

Många dricker alkohol för att… 

Jag mår bra när… 

Det bästa med skolan är … 

Frihet för mig är… 

Jämställdhet mellan kvinnor och män är när… 

Politik är… 

Det viktigaste för mig är… 

Jag är bra på … 

Jag säger ifrån när… 

Jag är trygg när… 

Det bästa med livet är… 

Killar som sminkar sig är… 

När jag blir vuxen ska jag… 

Husdjur är… 

Tjejer som sminkar sig är… 

Jag skulle vilja… 

3.4 Fyra hörn, Heta stolen och barnkonventionskorten 

Följande tre övningar förekommer vid flera tillfällen i handledningen. 

Fyra hörn 

Syftet är att deltagarna ska reflektera och komma fram till en ståndpunkt i det ämnet som 

banan handlar om. Deltagarna får möjlighet att diskutera olika frågor och fundera över 

konsekvenserna av de olika alternativen. 

Övningen tar 20-30 minuter. 

Förberedelse. Läs igenom de olika påståenden och fundera över om de är relevanta för den 

aktuella gruppen deltagare. Kom gärna på egna påståenden som passar den specifika gruppen 

och banans syfte. 

7

Så här gör du. Samla alla deltagare stående i en klunga mitt på golvet. Läs upp ett påstående 

med fyra alternativa svar. För varje svar pekar du mot ett hörn. Låt deltagarna gå till det hörn 

som de mest tycker stämmer med deras åsikt. I den här första övningen så kan exemplet vara 

neutralt, t.ex. 

Det bästa med sommaren är: 

1. Att träffa kompisar. 

2. Att bada 

3. Att sova länge på morgonen 

4. Öppet hörn – eget förslag. 

När deltagarna har gått till det hörn som de sympatiserar mest med så får de en kort stund 

prata vid sitt hörn varför de ställt sig just där. De som vill, berättar för hela gruppen om sin 

motivering. Observera att det handlar om motiveringar, ingen debatt mellan hörnen får 

förekomma, inget hörn är mer rätt eller fel än något annat! Det är också möjligt att byta hörn 

när man lyssnat på andras motivering. 

Heta stolen 

Syftet är att deltagarna ska reflektera och komma fram till en ståndpunkt i det ämnet som 

banan handlar om. Deltagarna får möjlighet att diskutera olika frågor och fundera över 

konsekvenserna av de olika alternativen. 

Övningen tar 20-30 minuter. 

Förberedelse. Läs igenom de olika påståenden och fundera över om de är relevanta för den 

aktuella gruppen deltagare. Kom gärna på egna påståenden men undvik att använda ordet inte, 

det kan bli förvirrande. 

Så här gör du. Liksom i Fyra hörn finns inget som är rätt eller fel. Det handlar om att 

motivera sin egen åsikt, inte debattera mot någon annans. Deltagarna sitter på sina stolar och 

du som handledare läser upp ett påstående. För att visa hur övningen går till så kan påståendet 

vara neutralt. 

T.ex.”Lakrits är det godaste godiset som finns!” 

Om man håller med om påståendet så sitter man kvar på sin stol men om man inte håller med 

så ställer man sig upp. Fråga om det är någon som vill motivera sitt ställningstagande, men 

tvinga inte fram ett svar. Kom ihåg att inget av påståendena är rätt eller fel. 

I de kommande Fyra hörn och Heta stolen övningarna så är det viktigt att du agerar om det 

kommer motiveringar som kan kränka någon annan. Tänk på artikel 2, ingen ska 

diskrimineras! 

8

Barnkonventionskorten 

Barnkonventionskorten består av kort med texten av konventionens samtliga 54 artiklar på. 

Texten är i kortfattat format. Korten kan kopieras i önskat antal och klippas ut till kortlekar. 

Syftet är att lära sig om konventionen, vilka artiklar som finns, om innebörden av dem samt 

att kunna relatera olika frågor till respektive artiklar. 

Övningen tar 30 minuter. 

Förberedelse. Korten finns som, längst bak i handledningen. Kopiera och klipp ut artiklarna 

på barnkonventionskorten. Det är lämpligt att använda en kortlek per grupp som består av 

högst fem personer. 

Så här gör du. Dela ut en kortlek per grupp. Deltagarna får en fråga t.ex. Vilka artiklar anser 

ni vara relevanta för att belysa barns och ungas rätt till utveckling? Lägg korten som en 

diamant utifrån prioriteringar. Högst upp det som ni anser vara mest relevant. Diskutera sedan 

i hela gruppen de olika artiklarna och varför ni lagt just de korten i den 

prioriteringsordningen. 

X 

X 

X 

X X X 

X 

X 

X 

Det går också att använda korten (utan att använda diamantformen), till att reflektera över 

olika situationer. T.ex. Vilka artiklar är relevanta för att skydda barn från kränkningar på 

internet? Ett annat exempel: vilka artiklar ska beslutsfattare tänka på inför nedläggning av en 

fritidsgård? 

9

4. Bana 1 – Rätten att inte diskrimineras 

Lars får ett samtal från Nicklas som känner sig mobbad och han ber Lars om hjälp. I spelet 

startar Lars en antimobbinggrupp på skolan. Du hjälper Lars och Nicklas genom att para ihop 

människor som frivilligt vill gå med i en sådan grupp. 

Banan visar på att barn och unga ofta har bra idéer om vad man kan göra för att stoppa 

mobbning. När du klarat bana ett så har du fått två artiklar. Läs mer om artiklarna 2 och 12 i 

faktapasset. 

4.1 Vad är syftet med banan? 

Syftet är att lära sig att alla barn är lika mycket värda – inte ett enda barn får bli diskriminerat. 

Inte ett enda barn i hela världen ska t.ex. behöva utstå mobbing, som är en form av 

diskriminering. Alla måste hjälpas åt för att se till att inget barn mobbas! 

4.2 Faktapass 

Artikel 2 handlar om att barnkonventionen gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. 

Inget enda barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det har ingen 

betydelse vilken färg barnet har på huden, om barnet är pojke eller flicka, vilket språk barnet 

talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har en funktionsnedsättning eller om barnet är rikt 

eller fattigt. Mobbning i skolan är en typ av diskriminering. Vuxna har huvudansvaret för att 

mobbning inte förekommer i skolan men barn och unga har ofta bra idéer om vad man kan 

göra för att stoppa mobbning. Artikel 12 handlar om att barnet har rätt att säga vad de tycker 

och då ska vuxna lyssna. (men vuxna måste inte göra som barnen säger) 

Vid all tolkning av artiklarna ska samtliga grundprinciper 2, 3, 6, 12 alltid finnas med. 

4.3 Förslag på övningar 

Muren 

Syftet är att skapa förståelse för att alla kanske inte har samma förutsättningar och 

slutresultatet blir bättre om man hjälps åt. 


Förberedelse. För den här övningen behövs mycket utrymme och rekvisita. Rummet 

möbleras om så att det är tömt, förutom en ”mur” som deltagarna bygger upp av bänkar, stolar 

och annat som finns att tillgå i rummet. Övningen går ut på att deltagarna är fångar som ska ta 

sig ut ur sitt fängelse dvs. över muren. 

Så här gör du. Gruppen ställer sig på ena sidan av muren. Välj ut en person till fångvaktare 

som får gå och ställa sig på andrasidan muren. Berätta sedan för två eller tre av deltagarna att 

de har en funktionsnedsättning, blind eller förlamad i benen. De kommer att vara beroende av 

hjälp från övriga gruppen. Deltagarnas uppgift är att genom samarbete få samtliga över till 

andra sidan av ”muren” utan att bli upptäckta upp fångvaktaren. 

10

Fångvaktaren har hela tiden ryggen vänd mot fångarna och får bara vända sig om när någon 

ger ifrån sig ett ljud. Då gäller det för fångarna att stå helt stilla annars blir alla tillfångatagna 

och tvingas börja om från början. Först när samtliga är över muren och i säkerhet på andra 

sidan har gruppen lyckats. 

Avsluta med att relatera övningen till verkliga situationer. Hjälper vi alltid varandra ”för att 

komma över muren” i verkliga livet? 

Att skapa mobbning 

Syftet är att deltagarna ska reflektera kring mobbning, dess orsaker och möjliga lösningar 

samt att kunna se sin egen roll för att motverka mobbning. 


Förberedelse. Se till att det finns papper, pennor, blädderblockspapper samt en tuschpenna 

var till tre eller fyra grupper. 

Så här gör du. Dela upp deltagarna i mindre grupper om tre-fyra i varje. Välj sedan en 

situation, det kan vara i skolan, på fritiden eller en idrottsförening. 

Grupperna ska nu lista så många mobbningsframkallande orsaker som de kan komma på i 

den valda situationen. Nästa steg är att låta grupperna vända på allt som de listat som 

mobbingframkallande så att förutsättningarna istället blir positiva. Det är viktigt att vara så 

konkret som möjligt. 

När samtliga grupper är klara så redovisar varje grupp sina negativa faktorer samt hur man där 

kan förebygga mobbning. Diskutera sedan; Vilka är de viktigaste orsakerna? Finns det några 

orsaker som alla grupper tar upp? Hur ska man kunna arbeta för att uppnå det positiva som 

grupperna föreslår? Hur viktigt är varje individs handlande när det kommer till att förebygga 

mobbning? 

Fyra hörn 

Se instruktioner i stycket 3.4. Förslag på påståenden: 

Vem bär ansvaret för att ett barn inte ska mobbas? 

1. Barnets kompisar 

2. Barnets självt 

3. Föräldrarna 

4. Öppet hörn 

11

Det bästa sättet att stoppa mobbning är… 

1. Flytta på den som mobbas 

2. Flytta på dem som mobbar 

3. Prata med föräldrarna till dem som mobbar 


Hur ska man ta emot en ny elev i en klass? 

1. Låta den berätta om sig själv 

2. Bara låta den sätta sig och smälta in 

3. Utse någon som tar hand om den nya tills den hunnit skaffa kompisar 


Vad ska en förälder göra om dess barn blir mobbat? 

1. Trösta det 

2. Själv ta kontakt med mobbarna 

3. Ta kontakt med skolan 


Du går in i skolans matsal för att äta lunch. På vägen in ser du hur tre tjejer står framför en 

ensam tjej. De tre stirrar på henne och skrattar högt, du ser att den ensamma tjejen blir 

ledsen. Vad gör du? 

1. Du går fram till den ensamma tjejen och frågar hur hon mår? 

2. Du konfronterar de tre som trakasserar 

3. Du går till någon annan på skolan och berättar/ber om hjälp 


Heta stolen 

Se instruktioner på i stycket 3.4 

Påståenden: 

Många elever i dagens skola är rädda för andra elever. 

Mobbning förekommer på min skola. 

Tjejer och killar mobbar på samma sätt. 

Psykisk mobbning är värre än fysisk. 

Föräldrar borde agera mer vid mobbning. 

Mobbare har hög status. 

Lärare är ofta rädda för mobbare. 

12

Det finns vuxna som mobbar barn. 

Mobbning ska polisanmälas. 

Låt mobbarna byta skola. 

Det är synd om mobbarna. 

Bästa sättet att undkomma mobbning är att ge tillbaka. 

4.4Förslag på diskussionsfrågor 

Diskutera deltagarnas egna erfarenheter från övningen till verkliga situationer. 

Vad är mobbning? 

Vad är kränkande behandling? 

Varför tror du att vissa barn och unga blir mobbare? 

Vad skulle du göra om du såg någon bli mobbad? 

Hur man förhindra så att mobbing aldrig uppstår? Går det? 

Hur tror du att vuxna mobbar varandra? 

Tror du att barn i fattiga länder mobbas mer än i rika länder? Varför eller varför inte? 

4.5 Läs och lär mer 

Friends, är en organisation som arbetar för att stoppa mobbning. 

http://www.friends.se/ 

Skolverkets handledning för arbetet med likabehandlingsplan. 

http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/09/90/handledninglikabehandling.pdf 

Barn- och elevombudets hemsida. 

http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO/ 

BRIS. Vad är mobbning? 

http://www.bris.se/upload/Articles/Faktablad_mobbning.pdf 

Barnombudsmannens hemsida. 

http://www.bo.se 

Lärarhandledning om Unga & Medier 

http://www.medieradet.se 

Surfa lugnt, ett initiativ för att höja vuxnas kunskaper om barns och ungas vardag på Internet, 

http://www.surfalugnt.se 

13

5. Bana 2 - Rätten till båda föräldrarna 

Lars får ett telefonsamtal från Erik. Han behöver hjälp för att få träffa sin pappa. Erik måste 

flyga helikopter över staden. Men se upp, molnen är farliga och måste till varje pris undvikas 

för att du inte ska kraschlanda! När Erik landat på pappans tak så har du klarat banan och du 

får artiklarna 5, 9 och 18. 


Syftet är att alla ska veta att det är föräldrarna som har gemensamt ansvar för barnet och 

alltid, när det går ska vara hos sina föräldrar. Om föräldrarna skiljer sig eller separerar har 

barnet rätt att umgås med både mamma och pappa – om de respekterar barnets bästa och 

övriga rättigheter. 

5.2 Fakta pass 

Det finns flera artiklar i barnkonventionen som är relevanta i den här situationen. 

Artikel 3 handlar om att man alltid ska tänka på barnets bästa vid beslut eller planering. Den 

kallas också portalparagrafen och är en av grundprinciperna. Barnets bästa ska komma i 

främsta rummet. Ibland blir det inte så av olika skäl men man måste diskutera och pröva 

barnets bästa i alla fall. 

I artikel 5 står det om föräldrars ledning för barnets utveckling. Artikel 9 handlar om de 

gånger det är barnets bästa t.ex. vid vanvård eller övergrepp så ska åtskiljande från föräldrar 

ske samt i artikel 18 står det om föräldrars gemensamma ansvar för barnets fostran och 

utveckling. När det gäller föräldrars gemensamma ansvar så kommer andra lagar in såsom 

Föräldrabalken och Socialtjänstlagen. Artiklarna 10, 20 och 21 kan också ha betydelse i det 

här fallet. Artikel 10 handlar om familjeåterförening, artikel 20 om alternativ omvårdnad och 

artikel 21 om adoption. 

Vid tolkning av artiklarna ska samtliga grundprinciper 2, 3, 6 och 12 alltid finnas med. 



Syftet är att reflektera över vilka artiklar som har med barns utveckling att göra. 


Förberedelse. Se instruktioner i stycket 3.4 

Så här gör du. Se anvisningar i stycket 3.4 

14

5.4 Förslag på diskussionsfrågor 

Är det alltid ett barns rättighet att få träffa båda sina föräldrar? 

Diskutera situationer när det är bra eller mindre bra att träffa en förälder? 

När vet ett barn sitt eget bästa? 

När ska man få bestämma själv vad som är bäst? 

Vad är barnets bästa och vem bestämmer det? 

Vem är det som bestämmer att ett barn eller ungdom ska träffa båda föräldrarna? 

Vad gör man som barn om en av föräldrarna inte vill träffa sitt barn? Vilket råd skulle du ge? 


Barnombudsmannen, om familjer och föräldrar. 

http://www.barnombudsmannen.se/Adfinity.aspx?pageid=3672 

BRIS för vuxna. Om vårdnad, boende & umgänge. 

http://www.barnperspektivet.se/barnets-rattigheter/vardnad 

Socialstyrelsen. Om barn och familj. 

http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj 

Riskbryggan arbetar med barn vars föräldrar är föremål för kriminalvården. 

http://www.riksbryggan.se 

Kriminalvården har Barnsidor. 

http://www.kriminalvarden.se 

Mötesplats för barn och unga med föräldrar som har psykisk sjukdom. 

http://www.kuling.nu 

15

6. Bana 3 – Rätten att skyddas från skadliga saker 

Hjälp Patrik, han mår inte så bra och hans mamma Christine är orolig för honom. Hon har 

skickat ett mail till Lars och berättar där att Patrik befinner sig i parken. I bana tre gäller det 

att ta sig fram genom att fånga bra saker, som i det här fallet är en fotboll, en not som ska 

symbolisera musik samt en frukt. De skadliga sakerna symboliseras av cigaretter, öl, hasch 

och en kniv. Du kan hoppa, gå framåt, gå bakåt och ducka genom att använda piltangenterna. 

När du tagit tillräckligt många bra saker så vinner du flera artiklar. 


Syftet är att barn och unga ska lära sig om rättigheterna som ska skydda dem från användning 

av narkotika och andra skadliga ämnen. Barnkonventionen betonar också att barn har rätt att 

utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. 

6.2 Faktapass 

Barn och ungas rätt till utveckling är en av grundprinciperna, artikel 6, men flera andra 

artiklar är aktuella. Barns rätt till utbildning (artikel 28-29), barns rätt till hälsa och sjukvård 

(artikel.24) samt rätten till lek och rekreation (artikel.31) samt artiklarna 17, 26, 27 och 33. 

Artikel 17 handlar om mediers roll och säkerställandet av information som främjar barns 

välfärd och hälsa. Artiklarna 26-27 handlar om social välfärd och levnadsstandard. Artikel 33 

är den artikel som direkt ska skydda barn från skadliga ämnen. 

Vid all tolkning av artiklarna ska samtliga grundprinciper 2, 3, 6 och 12 alltid finnas med. 


Heta stolen 

Se instruktioner i stycket 3.4. 

Påståenden 

Det är kul att dansa. 

Det är OK att vara kär i mer än en person samtidigt. 

Vackra personer får fler kompisar. 

Det är viktigare att vara omtyckt än att ha mycket pengar och saker. 

Pizza är godare än pannkakor. 

Man måste vara riktigt olycklig ibland för att kunna vara lycklig. 

Människor blir trevligare när de druckit alkohol. 

Det är lätt att se på en person om den mår dåligt. 

Man kan ha lika kul nykter som berusad. 

Det kan vara jobbigt att säga nej då kompisarna vill att man ska testa att röka. 

De som röker ser tuffa ut. 

Det är lätt att se på en person att han eller hon mår bra. 

16

Alla kan bli alkoholister. 

Vi har för mycket lagar och förbud mot alkohol i Sverige. 

Tonåringar (och vuxna) borde leka mer. 

Det vore bra om det inte fanns alkohol. 

Tjejer gillar inte killar som är fulla. 

Det är viktigare att ”rätt” personer är med på festen än vad man får att dricka. 

Man mår bra om man ser bra ut. 

Killar dricker ofta för att våga mer. 

Man mår alltid bättre om man är ihop med någon. 

Det är inte farligt att testa hasch. 

Killar är känsligare än tjejer för motgångar i livet. 

Ensam är stark. 

Charader med skyddsfaktor 

Syftet är att reflektera kring vad som får barn och unga att må bra och utvecklas. 


Förberedelse. Ta med många post-it lappar och pennor i många färger. 

Så här gör du. Dela in gruppen i lag om tre-fyra personer. Varje lag ska komma på så många 

skyddande faktorer som de kan. I det här fallet menas då saker som gör att barn mår bra och 

utvecklas på ett sätt som det har rätt till enligt barnkonventionen t.ex. trygghet, lek och 

respekt. Varje faktor skrivs på en post-it lapp, gruppen har fem minuter för denna uppgift. 

Samla in lapparna och blanda dem. Dela ut de blandade lapparna till lagen. Deltagarna ska 

utföra charader utifrån vad som står på lappen. De övriga lagen ska gissa vad charaden 

föreställer. 


Hur kan man se på ett barn att det mår dåligt? 

Vad kan vi göra för att förhindra psykisk ohälsa bland barn och unga? 

Mår barn och unga sämre idag än förr i tiden? 

Hur mycket påverkar media och kompisar hur man mår? 

Varför börjar vissa ungdomar med cigaretter, droger och alkohol? 

Ge exempel på vad man kan göra för att förhindra att ungdomar fortsätter att ta droger, 

alkohol och cigaretter? 

Barn och ungdomar har rätt till inflytande (artikel 12) så om en ungdom vill dricka sprit ska 

han/hon få göra det? 

17


Folkhälsoinstitutet. Om risk- och skyddsfaktorer. 

http://www.fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Risk--och-skyddsfaktorer-/ 

Drugsmart. Om förebyggande arbete. 

http://www.drugsmart.com/cms/artikel/att-arbeta-med-ant-i-skolan#risk 

Centralförbundet för alkohol- och narkotiskupplysning. 

http://www.can.se 

Tänk om. Att sätta gränser kring alkohol. 

http://tänkom.nu 

18

7. Bana 4 – Rätten att leva ett fullvärdigt liv för barn 

och unga med funktionsnedsättning 

På väg till affären går Lars förbi fritidsgården där Carla sitter och snickrar. Carla ska bygga en 

ramp för rullstolsburna. Hjälp henne genom att använda delarna och sätt dem på rätt plats i 

rampen. Du måste bli klar innan det blivit mörkt, då får du två nya artiklar. 


Syftet är att lära sig att alla barn (oavsett funktionsnedsättning eller ej) har rätt att leva ett 

fullvärdigt och anständigt liv. Det är viktigt att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhället för 

alla – även funktionshindrade. 

7.2 Faktapass 

Artikel 23 handlar om barn med funktionsnedsättning. 

Funktionsnedsättning beskriver en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell 

funktionsförmåga. Funktionshinder beskriver en begränsning som omgivningen gör på 

grund av funktionsnedsättningen. T.ex. en fritidsgård utan ramp gör att ett barn med 

funktionsnedsättning även har ett funktionshinder. 

Sedan 2008 finns FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och 

artikel 7 i den konventionen handlar om barn med funktionsnedsättningar. 

http://www.handisam.se/Tpl/NormalPage____75717.aspx 



Hela havet stormar – med mångfaldstema 

Syftet är att deltagarna ska börja reflektera över människors olika villkor. 


Förberedelse. Till den här övningen behöver du kunna spela musik. Det behövs även stolar 

till alla deltagare. Ställ stolarna i två rader med ryggarna mot varandra, i mitten av rummet. 

Det ska vara en stol mindre än antalet deltagare. 

Så här gör du. Instruera gruppen att de ska gå runt stolarna så länge musiken spelas. När 

musiken tystnar ska de hitta en stol att sätta sig på. Den som inte hittar en stol åker ut och får 

istället agera betraktare. Låt musiken spelas under ca 20 sekunder varje gång deltagarna går 

runt stolarna. 

Ta sedan bort en stol i taget för varje gång musiken tystnat och en deltagare försvunnit. 

19

Efter en provomgång berättar du att nästa omgång kommer att gå till på ett annat sätt och en 

ny regel tillkommer. Du väljer ut tre-fyra deltagare. Förklara nu att de utvalda kommer att få 

annorlunda regler. Ställ en stol en bit ifrån de andra stolarna (ca tre meter). De utvalda 

personerna måste förutom att gå runt de vanliga stolarna också gå runt den extra stolen, när 

musiken är igång. De utvalda får inte sätta sig på extrastolen. När musiken tystnar måste dem 

fullfölja varvet runt extrastolen innan dem får börja tävla om sittplatserna. 

Om det är många av de utvalda som åker ut, välj då fler som får gå runt den extra stolen. 

Fortsätt till det bara finns en deltagare kvar. 

Diskutera vad som hände i övningen: 

Hur kändes det att behöva gå rund den extra stolen? 

Hur kändes det att åka ut när ni hade så olika förutsättningar? 

Om man översätter leken i verkligheten, vilka behöver inte gå runt den extra stolen? 

Vilka har de bästa förutsättningarna att få bra betyg? Få jobb? Hitta bostad? Inte bli 

diskriminerade? Fortsätt gärna att prata om varför man inte säger ifrån om man får fördelar 

i samhället eller i skolan? 

Varför säger man ofta ingenting om man vet att det är orättvist även om man själv får 

fördelarna? 

I vilka situationer säger man ifrån och när gör man det inte? 

Vad hände med dig som fick gå runt den extra stolen? Alla reagerar olika när man får olika 

förutsättningar. 

Tänk på att frågorna är relevanta också för andra diskriminerade grupper än barn med 

funktionshinder. 

Vem följer normen? 

Syfte är att tydligöra normerna i samhället. 


Förberedelse. Kopiera upp lapparna som du hittar i Bilaga 1. Gruppen ska delas in i par och 

varje par ska få varsin uppsättning av lapparna. Rita också en stor cirkel på ett 

blädderblockspapper. 

Så här gör du. Låt deltagarna prata i en minut om vad normer är innan övningen börjar. 

Enligt Nationalencyklopedin så är en norm en ”handlingsregel, påbud om hur man bör handla 

eller hur något bör vara beskaffat eller organiserat”. 

Dela ut en uppsättning lappar till varje par och låt deltagarna diskutera vilka lappar som följer 

normen och vilka som inte gör det. Uppgiften är sedan att sortera ut alla lappar som de anser 

följer samhällets norm. De ska inte sorteras utifrån vilka de själva tycker borde vara normen 

utan hur de tycker att samhället ser på de olika lapparna idag. 

20

När alla har sorterat lapparna ska de som följer normen läggas innanför cirkeln på 

blädderblockspappret som du placerat på ett lämpligt ställe så alla ser. När alla gruppers 

lappar ligger i cirkeln så går du igenom hur många de är och vilka lappar det är. Endast de 

lappar som alla grupper är överens om ska stanna kvar. Räkna inför hela gruppen och berätta 

tydligt vilka lappar som får stanna kvar och vilka som plockas bort. 

Diskutera efteråt vilka grupper som accepteras i samhället och vilka som har normen och 

fördomarna emot sig: Vad får detta för konsekvenser för hur vårt samhälle ser ut och hur vi 

behandlar varandra? Hur har det historiskt sett ut? Är normerna på väg att förändras? Hur får 

man normerna att förändras, så att fler får plats inne i cirkeln? 


Varför säger man att alla har lika värde? Vad betyder det egentligen? 

Vad kan samhället göra för att underlätta för någon med funktionsnedsättning att leva ett 

anständigt liv? 

Hur mycket behöver samhället anpassas för att funktionsnedsättningar inte ska bli ett 

funktionshinder? Är det möjligt? Hur gör man annars? 

Finns det andra orsaker till diskriminering i samhället, än en funktionsnedsättning som kan 

vara ett hinder? Ge exempel! Hur kan man förhindra att barn och unga (även vuxna) blir 

diskriminerade? 

Ge exempel på olika funktionshinder och funktionsnedsättningar? 

Vad skulle du göra om du såg en person i rullstol som ville ta sig över gatan men 

trottoarkanten är för hög och ser farlig ut? 

Säg några funktionsnedsättningar som inte är synliga? 


Barnombudsmannen. 

http://www.bo.se 

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/22/06/8f10266e.pdf 

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst. 

http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/22/09/aa6928eb.pdf 

Föräldrakraft- en tidning om barn och unga i behov av särskilt stöd. 

http://www.foraldrakraft.se 

21

Handisam - arbetar för att öka människors möjligheter till delaktighet och självbestämmande 

– och för att minska diskrimineringen. 

http://www.handisam.se/Tpl/NormalPage____75717.aspx 

Handikappförbundens intresseorganisationer. 

http://www.hso.se 

Rädda Barnen. Barn med funktionsnedsättning får inte diskrimineras. 

http://www.rb.se/vartarbete/isverige/barnfunktionsnedsattning/Pages/default.aspx 

Riskförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. 

http://www.rbu.se 

22

8. Bana 5 – Barn och unga har rätt att säga sin mening 

och påverka det som rör dem 

Lekparken i staden ska läggas ner och därför har Malin startat en insamling för att förhindra 

nedläggningen. Malin och Gina har samlat in namnlistor på folk som vill ha kvar lekparken. 

Lars är på väg till kommunhuset med dem, men han råkar kasta upp dem i luften samtidigt 

som ett flygplan lastat med bowlingklot går sönder. (I Barnrättsspelet är allt möjligt!) 

Det är bråttom att få in alla lappar som trillar från skyn, men akta huvudet för klot. Lyckas du 

så får du flera artiklar! 


Bana fem syftar till att lära sig att barn och ungdomar har rätt att bli lyssnade till i alla frågor 

som rör barn och ungdomar. Liksom för vuxna har barn och ungdomar rätt till yttrandefrihet 

och rätt att start föreningar och ordna möten. 

8.2 Faktapass 

Artiklarna 12, 13-15, 4, 42 är relevanta i den här banan. Artikel 42 säger att alla barn och 

unga samt vuxna ska få kännedom om konventionen. Om man inte känner till konventionen 

så kan man inte heller kräva sina rättigheter. Regeringen ytterst har ett ansvar och skyldighet 

enligt artikel 4 att vidta alla lämpliga åtgärder för att till det yttersta för att genomföra de 

rättigheter som står i konventionen. Barn och unga ska ges möjlighet att fritt få uttrycka sig i 

frågor som rör dem. Barn och ungas åsikter ska ha betydelse men ålder och mognad kan spela 

in. 



Skapa en aktivistguide! 

Syftet är att låta deltagarna reflektera över vad de skulle vilja förändra i sin omgivning och 

hur det kan gå till, vilka verktyg som finns osv. 


Förberedelse. Till övningen behövs 3-4 A4 papper per deltagare, färgpennor och häftapparat. 

Så här gör du. Ge varje deltagare 3-4 A4 papper, och färgpennor så att det räcker till alla. 

Deltagarnas uppgift är nu att göra sin egen aktivistguide. De ska svara på två frågor, vad vill 

jag påverka i samhället och hur kan man göra sin röst hörd för att åstadkomma detta? 

Kravet är att minst tre ark papper ska fyllas, fram och baksida. Artiklarna 12-15 i 

barnkonventionen ska finnas nedskrivna i aktivistguiden. 

23

Deltagarna kan intervjua varandra, fundera själva, rita, måla eller googla. Låt kreativiteten 

flöda! De deltagare som vill får sedan berätta vad de kommit fram till. Låt guiderna ligga 

framme så alla kan läsa – ifall alla är bekväma med det. Det viktigaste är att alla tar med sig 

sin guide hem så att de kan använda sig av den i framtiden. 


Att bli lyssnade till är inte detsamma som att ha inflytande. Ge exempel. Vad är skillnaden? 

Att delta är inte detsamma som att ha inflytande. Ge exempel. Vad är skillnaden? 

Vad skulle ni vilja ha inflytande över i samhället? I politiken, planering av utemiljö, 

skolgårdar, vägar, hur skolan ska utformas? Annat? 

Vilka frågor berör inte barn och unga? 

Varför lyssnar inte vuxna mer på barn och unga? 

Kan barn och unga ha andra erfarenheter än vuxna? 


Barnombudsmannen. ”Jag vill säga något! Om dina rättigheter”. 

http://www.bo.se/files/publikationer,%20pdf/jvsn_tidning09.pdf 

Allmänna barnhuset. Olika rapporter. 

http://www.allmannabarnhuset.se 

Movium. Utvecklande miljöer för barn och unga. 

http://www.movium.slu.se 

Rädda Barnen. 

http://www.rb.se 

Ungdomsstyrelsen. 

http://www.ungdomsstyrelsen.se 

Folkhälsoguiden. 

http://www.folkhalsoguiden.se 

24

9. Bana 6 - Tjejer och killars lika rätt till utveckling 

Det har kommit nya leksaker till leksaksaffären och Lars ska hjälpa till att sortera dem. Det 

luriga är att det inte är säkert att barnet vill ha den leksak som du tror att det vill ha. Du måste 

hinna med att se vilken leksak pojken respektive flickan vill ha, gör du det så får du flera 

artiklar. 


Syftet med bana sex är att lära sig att varje enskilt barn oavsett om det är en flicka eller pojke 

utvecklas på sitt sätt men också att lek och fritid är en viktig del i barn och ungas utveckling. 

9.2 Faktapass 

Varje flicka eller pojke har rätt till utveckling. Du har rätt vara den du är! Du är en individ 

med en egen identitet och oavsett kön, ålder, etniskt ursprung, språk, religion, politisk 

åskådning så får du inte diskrimineras (artikel 2). 

I den här banan så ska leksaker delas ut – att få leksaker är inte en rättighet men rätten till lek, 

vila och rekreation är det, vilket det står om i artikel 31. Att leka är lika viktigt som att gå i 

skolan, genom leken utvecklas ett barn. 

Det finns flera artiklar som är relevanta i den här banan, förutom artikel 6 som belyser barn 

och ungas rätt till utveckling. Barns utveckling är (enligt förarbetet) till barnkonventionen 

kopplat till barns rätt till utbildning (artikel 28), hälso- och sjukvård (artikel 24) och lek, 

rekreation och kultur (artikel 31). 

Vid all tolkning av artiklarna ska samtliga grundprinciper (2, 3, 6, 12) alltid finnas med. 


Sliiide 

Syftet är att reflektera över kön och vilka förutfattade meningar vi har om människor, 

egenskaper och handlingar utifrån deras kön. 


Förberedelse. Ta med dig instruktionerna till övningen när den ska genomföras. 

Så här gör du. Alla ställer sig på ett led med näsan mot dig. Du förklarar att du kommer att 

läsa upp olika ord, ett i taget. Om deltagarna associerar ordet med manligt så ska de ta ett steg 

åt höger, om de associerar det med kvinnligt ska de ta ett steg åt vänster. Sen ställer de sig i 

mitten igen, och proceduren upprepas vid varje ord. Det är viktigt att detta går snabbt, 

betänketiden ska vara så kort som möjligt, så att man går på den första impulsen. 

25

Exempel på ord 

Fräsch Förbannad Passiv Aktiv 

Bestämd Tävlingsinriktad Hysterisk Stöddig 

Konflikträdd Utåtriktad Tråkig Självsäker 

Tjatig Velig Vimsig Nervös 

Barnslig Våldsam Sexig Rolig 

Gullig Babblig Nyfiken Udda 

Virrig Sprallig Töntig Stark 

Vacker Busig Ängslig Taktisk 

Känslig Kompetent Stilig Ordentlig 

Oskuldsfull Kärleksfull Pålitlig Glad 

Diskutera i gruppen: 

Varför ställde man sig åt det ena eller det andra hållet? Var vissa ord lättare än andra att ta 

ställning snabbt? Vad är det som avgör vilket kön vi associerar ett ord med? Är det bra eller 

dåligt att vi associerar så snabbt? Vilka konsekvenser kan detta leda till? 

Fint, fult farligt 

Syftet är att deltagarna ska reflektera över hur vi uppfostrar barn till individer. 


Förberedelse. Övningen fungerar bäst om könen är jämt representerade. Till övningen 

behövs penna och vanligt skrivpapper. 

Så här gör du. Dela in deltagarna i grupper om tre till fyra personer, tjejer och killar var för 

sig, om det går. Se till att varje grupp har papper och penna. På pappret ska grupperna skriva 

tre rubriker; fint, fult och farligt. Under fem minuter ska grupperna komma på så många saker 

som möjligt under de olika rubrikerna. Vad anser deltagarna inom sin grupp vara fint, fult 

eller farligt? Gå igenom resultatet i helgrupp och diskutera, utifrån diskussionsfrågorna 

nedan, om det är någon skillnad mellan förslagen som en grupp med tjejer eller killar har 

skrivit. 

26

9.4 Diskussionsfrågor 

Behandlas killar och tjejer lika i skolan? 

Är det skillnad på hur en kille och en tjej ska vara? Varför är det så? 

Förväntas killar kunna andra saker än tjejer? Förväntas tjejer kunna andra saker än killar? 

Hur stor roll spelar vårt kön när det gäller bemötande i samhället? Är det vanligt att en kille 

och en tjej behandlas olika i samma situation, utifrån sitt kön? 

Vad säger man till en kille som ramlar och slår sig? Vad säger man till en tjej? 

Hur tror du lärarna skulle reagera om en kille i klass 4 kom till skolan iklädd rosa klänning? 

Varför? 

Gör det något om killar och tjejer blir olika behandlade? 


Regeringsutredning om barns inflytande och tankar kring jämställdhet i skolan 

http://www.regeringen.se/sb/d/12466/a/153101 

Barnombudsmannen. Tjej eller kille – spelar roll? 

http://www.bo.se/files/utbildning/utbildning_2006/broschyr_tjej_kille06.pdf 

Riksidrottsförbundets jämställdhetsplan 

http://www.rf.se/templates/Pages/InformationPage____266.aspx 

Skolverket. 

http://www.skolverket.se 

27

10. Bana 7 - Rätten till privatliv 

Jessica ber Lars om hjälp. Hennes föräldrar har läst hennes dagbok och sen straffat henne för 

vad som stod i den. Eftersom alla barn och unga har rätt till privatliv så måste du hjälpa henne 

att hitta ett hänglås för att skydda dagboken. 


Syftet med bana sju är att lära sig att barn och unga har rätt till privatliv. Samtidigt ska barn 

och unga skyddas från alla former av fysiskt eller psykiskt våld. (art. 19) 

10.2 Faktapass 

I artikel 16 står om barnets rätt till privatliv men skydd mot insyn kan inte vara absolut. 

Inskränkningar måste accepteras för att vårdnadshavarna ska kunna fullgöra sitt ansvar enligt 

artikel 5 i barnkonventionen samt Föräldrabalken. Det kan då handla om att förhindra att 

barnet skadar sig självt, någon annan eller blir utsatt för fara. Framförallt är det artikel 3 om 

barnets bästa i främsta rummet som ska vara avgörande. Barnets rätt till privatliv handlar 

också om att kunna låsa dörren på skoltoaletten och få ha hemligheter med sina kompisar. 

Det är föräldrarnas uppgift att se till att barnet känner sig tryggt och att dess behov och 

rättigheter tillgodoses. Men eftersom det är föräldrarna som har ansvaret så har de också rätt 

att bestämma vissa saker. Till exempel hur länge man får vara ute på kvällarna och om man 

får tatuera eller pierca sig. Däremot har föräldrarna inte rätt att bestämma allt eller göra vad de 

vill med ett barn. Till exempel är det olagligt att slå eller låsa in sitt barn. 



Statyer 

Syftet är att reflektera över vad rätten till privatliv kan innebära. 


Förberedelse. Ingen förberedelse behövs. 

Så här gör du. Dela in deltagarna i grupper om tre till fyra personer. I gruppen får de sedan 

diskutera situationer då barnets privatliv kränks. Uppgiften är att enas om en situation som 

gruppen ska göra en staty av. Betona att en staty är någonting som står stilla, de ska 

konstruera en fryst bild av sin situation. Statyerna visar man sedan för resten av gruppen, som 

får tolka situationen. Därefter får en eller två personer från de andra grupperna gå in och göra 

två förändringar i statyn, till det bättre. Diskutera i gruppen, hur enkelt det är i verkligheten att 

förändra en negativ situation till det bättre. 

28

Negativa leken. 

Syftet är att reflektera över olika situationer där barnets privatliv kränks. 


Förberedelse. Till den här övningen behövs blädderblockspapper, tuschpennor och ev. tejp 

för att sätta upp arbetena på väggen. 

Så här gör du. Dela in deltagarna i grupper om tre till fyra personer. Låt dem tänka fritt om 

hur man kan skapa så lite privatliv som möjligt för barn och unga i hemmet. Efter 10 minuter 

låter du gruppen hitta lösningar till de problem de just skapat. Låt dem redovisa i helgrupp 

och diskutera sedan. Hur många av dessa problem tror de att barn upplever ofta i Sverige? Går 

lösningarna att använda för att förbättra någonting? 

10.4 Diskussionsfrågor 

Det finns barn som utsätts för både fysiskt och psykiskt våld i hemmet. Är det någonsin rätt 

att använda våld mot ett barn? 

Vad kan vi göra för att förhindra våld mot barn? 

Tycker du att det finns situationer när det är befogat att läsa ett barns mail till en kompis? 

Vilka situationer? 

Måste du berätta för dina föräldrar om du har besökt en ungdomsmottagning? 

Har deltagarna egna erfarenheter då de känt att deras privatliv har blivit kränkt? 


Ungdomsmottagningen på nätet. 

http://www.umo.se/ 

29

11. Bana 8 – Alla barns rätt till utbildning 

I bana åtta behöver Lisa hjälp av Lars för att komma till skolan. Hennes föräldrar hjälper 

henne inte med det så det måste du göra. Det finns många gator att leta på – pröva dig fram, 

snart hittar du nog, då får du två nya artiklar. 


Syftet med bana åtta är att lära sig att alla barn har rätt till utbildning. Utbildningens syfte är 

att barn och unga ska utveckla sin personlighet, sina anlag, sin fysiska och psykiska förmåga. 

I Sverige har vi en skollag som säger att alla barn ska gå i skolan. 


I artiklarna 28-29 står det om barnets rätt till utbildning och vad syftet skall vara. Det är enligt 

barnkonventionen ett mycket viktigt syfte att utveckla barnet när det gäller personlighet, 

anlag, fysisk och psykisk förmåga. Utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och 

respekt för föräldrar och deras kulturella identitet. Utveckla respekt för naturmiljön är 

ytterligare en viktig aspekt. 

Artikel 29 handlar om att förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle. Detta ger 

oss anledning att diskutera att barnkonventionen även uttrycker att i ett samhälle ska finnas 

förståelse, fred, tolerans, jamlikhet mellan könen och vänskap mellan folk, etniska, nationella 

och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar. 

Vid all tolkning av artiklarna ska samtliga grundprinciper 2, 3, 6 och 12, alltid finnas med. 



Syftet är att reflektera över vilka artiklar som har med barns utveckling att göra. 

Övningen tar ca 30 minuter. 

Förberedelse. Se stycke 3.4 

Så här gör du. Se anvisningar i stycke 3.4 

30


Barn och unga som skolkar går inte i skolan. Varför skolkar barn och unga? Hur stort ansvar 

har skolan för barn och ungas uppväxt och utveckling? 

Varför finns det barn i Sverige som inte går i skolan? 

Tycker du att skolan hjälper barn och unga att utvecklas? 

Vad får det för konsekvenser om ett barn inte går i skolan? 

Ska barn och unga utvärdera sin egen skola och sina lärare? 

Tycker du att det borde finnas flickskolor och pojkskolor? Reflektera i så fall varför eller 

varför inte? 

Reflektera över och diskutera vad ordet respekt betyder. 


Rädda Barnen. 

http://www.rb.se 

Skolverket. 

http://www.skolverket.se 

Skolverket. Rätten till utbildning – om elever som inte går i skolan. 

http://www.itis.gov.se/content/1/c6/01/09/57/RUT_webb.pdf 

UNICEF i Sverige. 

http://www.unicef.se 

31

12. Bana 9 – Barns rättigheter i världen 

Lars får ett mail från Mikael Elversson som arbetar på Stadsbladet. Mikael behöver hjälp med 

ett par rubriker i tidningen som har blandats ihop. Mikael har hört att Lars är bra på 

barnkonventionen och vill gärna ha hjälp med att reda ut det hela. Om du klarar att para ihop 

rubrikerna så får du fler artiklar ur bankonventionen! 

För att du ska kunna gå vidare i spelet behöver alla rubriker stämma. 

Svaren för rubrikerna är: 

103 Asylsökande barn "försvann" i Sverige 2007 

6,4 Barn dödas avsiktligt av vuxna varje år i Sverige 

143 Unga i åldersgruppen 15-24 begick självmord i Sverige 2004 

93 miljoner Barn i skolålder nekas utbildning 

200 000 Barn växer upp med våld i familjen varje år 


Syftet med banan är att lära sig att barnkonventionen gäller för alla barn i hela världen, den är 

universell. Däremot är förutsättningarna väldigt olika och barn behöver skyddas från bl.a. 

skadligt arbete och väpnade konflikter. 


Artiklarna 32 och 38 handlar om att barn ska skyddas från ekonomiskt utnyttjande och från 

väpnande konflikter. Det finns många fler artiklar som ska skydda barn från bl.a. sexuellt 

utnyttjande, handel med barn, narkotika och annat utnyttjande. 

Artikel 32 förbjuder inte barnarbete generellt, utan bara barnarbete som är skadligt för barnets 

utveckling och hälsa. Utgångspunkten är att barn skall gå i skola, inte arbeta. 

Länder i världen har olika ekonomiska förutsättningar och ska inte jämföras med varandra. 

Varje land ska förbättras utifrån sin egen utgångspunkt. Skadliga och riskfyllda arbeten för 

barn ska alltid förbjudas. 

Artikel 38 handlar om barn i väpnade konflikter. Förutom artiklarna 2, 3, 6, och 12 så finns 

det stora skyddsbehov. Det kan vara skydd från att skadas fysiskt i krig, skydd från att 

psykosocialt bli utsatt för stress, skydd från exploatering av olika slag, skydd från att 

rekryteras till väpnande styrkor, skydd från att skiljas från sin familj, skydd från övergrepp i 

flyktingsituationer samt skydd från att bli förhindrad att gå till skolan. 

En stark skyddande faktor är om vuxna i barnets närhet är trygga och även under svåra 

förhållanden fortfarande kan vara ett skydd för barn och unga både psykologiskt och fysiskt. 

Ytterligare en viktig faktor är skolan och möjlighet till daglig rutin med lek och rekreation. 

Barn behöver få vara barn även under extremt svåra förhållanden. 


32


Ett steg framåt 

Syftet är att få deltagarna att reflektera över hur människors olika livssituation påverkar hur 

de klarar sig i livet. 


Förberedelse. Kopiera personkorten som finns i bilaga 4. Klipp isär korten, längs med 

linjerna. Till den här övningen behövs en stor tom golvyta. 

Så här gör du. Var och en tilldelas ett kort med en roll på. Förklara för gruppen att det från 

och med nu är den karaktär som står på kortet. Ge deltagarna möjlighet att gå in i sin roll 

genom att läsa upp följande påståenden: 

Var bodde du när du växte upp? 

Var bor du i dag? 

Vad jobbar dina föräldrar med? 

Vad gör du på dagarna? 

Var gör du på din fritid? 

Vilka intressen har du? 

Vilka lekar lekte du när du var liten? 

Vilka umgås du med när du är ledig? 

Finns det någonting i ditt liv som du skulle vilja förändra? 

Vad är viktigast för dig i livet? 

Vad drömmer du om? 

Vad är du rädd för? 

Be sedan deltagarna att ställa sig i en rad längs väggen. Läs sedan påståendena nedan ett i 

taget. 

Du bor med din familj 

Du går i skolan 

Du har egna pengar som du kan använda som du vill 

Du behöver inte arbeta för att din familj ska kunna leva bra 

Du får äta flera mål mat om dagen 

Det finns rinnande vatten hemma hos dig 

Du åker på semesterresor då och då 

Du har möjlighet att välja vilken hobby du vill utöva 

Om du blir sjuk vet du att du får sjukhusvård 

33

Du har möjlighet att själv hitta information om saker som intresserar dig 

Du vet vart du ska vända dig om du behöver stöd eller råd 

Om någon behandlar dig orättvist vågar du försvara dig 

Du har möjlighet att träffa dina kompisar på fritiden 

Du lever ett intressant liv och ser ljust på framtiden 

Du är inte rädd för att möta en polis på gatan 

Du tror att dina drömmar kan bli sanna 

Varje påstående stämmer olika bra med karaktärerna. Varje gång ett påstående stämmer tar 

deltagaren ett steg framåt. Ganska snart kommer deltagarna ha tagit sig olika långt i rummet. 

Efter att alla påståenden lästs upp ber du deltagarna titta sig runt om i rummet för att se hur 

det gått för de övriga. Gå igenom de olika rollerna och diskutera varför man kommit olika 

långt. Diskutera efteråt. Hur kändes det att inte få gå framåt? Vad hade du för tankar om de 

andras roller utifrån hur många steg de tog. Hur mycket kan man påverka sitt eget liv? Hur 

stor roll spelar de omständigheterna vi inte kan påverka, för hur det går för oss i livet? Hur 

mycket ansvar har vi för andras livssituation? 

Tidningsurklipp 

Syftet är att reflektera över hur barn i olika delar av världen har det. 


Förberedelse. Skaffa ett 10-tal tidningar, limstift, blädderblockspapper, pennor och ev. tejp 

för att sätta upp blädderblockspappren när grupperna redovisar. 

Så här gör du. Dela in gruppen i mindre grupper om två-tre personer. Låt dem läsa igenom 

några tidningar var. Ge grupperna i uppgift att antingen klippa ut tidningsartiklar som handlar 

om barn i Sverige eller om barn ute i världen. Ge varje grupp ett limstift, blädderblockspapper 

samt en penna. Grupperna sätter sen upp tidningsartiklarna och gör kollage där de presenterar 

vilka artiklar i barnkonventionen som berörs i tidningsartiklarna. Redovisa sedan i storgrupp. 

Diskutera utifrån följande förslag på diskussionsfrågor. 

34


Diskutera vilka brott som begås mot barn i Sverige. 

Vilka brott begås mot barn i världen? 

Vilka likheter och skillnader finns mellan Sverige och övriga länder i världen? 

Vad kan vi göra för att länderna ska bli bättre på att följa barnkonventionen? 

Beskriv olika situationer som du tror att ett barn på flykt får vara med om. 

Vad gör att barn och unga kan bemästra svåra situationer? 

Beskriv olika situationer då barn behöver arbeta? Vad tror du att de tycker om det? Reflektera 

över arbeten som är skadliga för barn och som hindrar deras utveckling? 

Finns det arbeten som är utvecklande för barn och unga? 


Gapminder. Hans Rosling, statistik om barn i världen. 

http://www.gapminder.org/downloads/flash-presentations/har-varlden-blivit-battre/ 

UNICEF. Undervisningsmaterial för skolan. 

http://www.unicef.se/for-skolan/for-larare/bestall-material 

UNICEF. I stormens öga, en handledning. 

http://www.unicef.se/assets/handledningi-stormens-oga.pdf 

35

13. Bana 10 – Barnets bästa samt rätten till respekt 

Jenny och Kim är kära i varandra och vill gärna träffas. Jennys föräldrar vill inte att hon 

träffar Kim. I bana 10 måste du hjälpa Jenny att komma till Kim. Kolla noga på kartan så 

hittar du nog vägen. Men oj, kartan blåste iväg och det finns inte så mycket bensin- kolla 

bensinmätaren. Klarar du dig till Kims hus så får du några fler artiklar. 


Syftet med bana 10 är att lära sig att varje barn, utan undantag, har rätt att få del av sina 

rättigheter; barn har rätt att bli respekterade och lyssnade till. Vid varje beslut ska också 

barnets bästa beaktas samt att barn har rätt till utveckling. 

I den här banan belyses samtliga grundprinciper, artiklarna 2, 3, 6 och 12. 


Barn och ungas har rätt till egna åsikter och tankar. Artikel 12 handlar om barnets rätt till att 

fritt uttrycka sina åsikter, att bli lyssnad till och ha inflytande i alla frågor som rör honom eller 

henne. En förtroendefull relation uppstår när det finns en dialog och respektfullhet mellan 

barn och vuxna. Barnets ålder och mognad måste man ta hänsyn till vid tolkning av artikel 

12. I artikel 3 står om barnets bästa i främsta rummet. Det betyder att man i varje enskild 

situation och fall måste fråga sig om det är barnets bästa om man gör si eller så. Artikel 6 

säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om 

barnets fysiska utveckling utan också om den andliga, moraliska, psykologiska och sociala 

utveckling. För den sociala utvecklingen är vänner mycket viktiga. 

Hedersrelaterat förtryck och våld förknippar vi ofta med andra kulturer men i Sverige har barn 

och unga också olika typer av begränsningar. Barn och unga får inte alltid umgås med vem de 

vill. Föräldrar har huvudansvaret enligt artiklarna 5 och 18. Barn och unga har inte rätt till 

självbestämmande men han eller hon har rätt att bidra till ett beslut. 


36


Heta stolen 

Se instruktioner i stycket 3.4 

Påståenden 

När man är vänner ska man umgås varje dag. 

Det är OK att den jag är vän med är svartsjuk. 

Föräldrar vet alltid vad som är bäst för sina barn. 

Föräldrar lägger sig i för mycket. 

Man är vuxen när man fyllt 18 år. 

Alla föräldrar är inte bra föräldrar. 

Att vara förälder verkar lätt och roligt. 

Föräldrar vet oftast allt om sina barn. 

Det spelar roll vad ens föräldrar tycker om ens kompisar. 

Om mina föräldrar inte tycker om min vän så gör jag slut. 

Vänskap kan hålla livet ut. 

En god vän kan man prata med allt om. 

Killar och tjejer har olika sorts vänskap. 

Man kan vara kompis med någon av motsatta könet. 

Vänner bör ha samma intresse. 

En god vän betyder mer än ett kärleksförhållande. 

Vänskap kan vara destruktiv. 

Vänner delar på allt. 

I all vänskap finns alltid ett beroende. 

En vän ska alltid kunna ställa upp. 

Dilemmasaga 

Syftet är att deltagarna ska reflektera över sina värderingar, om heder och moral. 


Förberedelse. Kopiera bilaga 2. Dela in deltagarna i grupper om tre till fyra personer. Klipp 

isär de två sagorna för att dela ut till en i varje grupp. Papper och penna behövs till varje 

grupp. 

Så här gör du. Ge varje grupp en av dilemmasagorna och låt dem läsa. Diskutera i gruppen 

och enas om vem man tycker har handlat mest moraliskt. Gruppen ska sedan rangordna de 

olika personernas uppförande från två-fem, och motivera. När grupperna är klara bildar man 

tvärgrupper, där representanter från de båda sagorna finns med. Låt dem byta sagor med 

varandra och diskutera om svaren skiljer sig åt. Vilka slutsatser kan man dra från gruppernas 

svar, Diskutera! 

37


Varför tror du att en del föräldrar inte vill att deras barn ska umgås med vissa personer? 

Finns det någon situation som du tycker att det är bra att föräldrar förbjuder sitt barn att träffa 

någon? När och i så fall varför? 


Forskning och utveckling för socialtjänsten. En rapport om hedersrelaterade traditioner i 

Sverige. 

http://www.fou-nordvast.com/rapport.php?id=29 

Länsstyrelsen. Hedersrelaterat förtryck och våld. 

http://www.hedersfortryck.se/ 

Polisen. Utsatt för hedersrelaterade brott. Stöd till brottsoffer. 

http://www.polisen.se/sv/Andra-sprak/Victims-of-Crime/Stod-tillbrottsoffer/Hedersrelaterade-brott/ 

Skolverket. Hedervärt. Att arbeta med ungdomar om heder. 

http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/25/55/hedervart_final.pdf 

38

14. Talet 

Lars håller tal till stadens alla medborgare. Staden och dess invånare har länge kämpat för 

barnets rättigheter och äntligen respekteras barn. Det har skett stora förbättringar för barn i 

staden men det räcker inte med det. Alla länder och människor har ett ansvar att göra 

barnkonventionen känd i hela världen. 

Lars har råkat tappa sin fusklapp till talet i sin fruktmixer när han skulle göra juice på 

morgonen. Du måste hjälpa honom att hitta rätt fusklapp. Det kan vara fler än ett rätt av de tre 

alternativen på lapparna. 


I artikel 42 står det om att konventionsstaterna åtar sig att genom lämpliga och aktiva åtgärder 

göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn. 

Rättigheter är inte till stor nytta för människor om de inte är medvetna om dem. Det här 

Barnrättsspelet, framtaget av unga har haft som syfte att informera om barnkonventionen på 

ett anpassat sätt. 

39

15. Avslutning 

Nu har ni spelat Barnrättsspelet och diskuterat frågor som på sikt gör att alla barn respekteras 

och ni har förhoppningsvis lärt er mycket om barnkonventionen. Efter utbildningen är det bra 

att göra en utvärdering bland deltagarna. En anledning är dels att de som deltagit ska få sin 

röst hörd dels att reflektera över vad de lärt sig. Det är också bra för dig som handledare att få 

möjlighet att utveckla din handledning. 

Det är bra att göra både en muntlig och skriftlig utvärdering. Enklast är att använda rubriker 

som; mest intressant, tråkigt, svårt och roligt. 

16. Bakgrund 

Barnrättsspelet är ett resultat av ett treårigt projekt finansierat av Allmänna Arvsfonden. 

Projektet började hösten 2008 och har genomförts av Barnrättsakademin i samverkan med 

NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet) samt John Bauer gymnasiet i Örebro. 

Projektet startades med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som 

grund. Syftet var att den skulle utgöra en gemensam kunskapsgrund för både barn, unga och 

vuxna i invandrarföreningar. Kunskap genom utbildning gör att barn och ungas rättigheter 

stärks men är också ett verktyg för ökad integration. 

De första ungdomarna som Barnrättsakademin utbildade berättade om sin situation och sina 

prioriteringar. Utifrån det har ett utbildningsmaterial, Barnrättsspelet vuxit fram. Spelet är 

producerat av ungdomar för ungdomar oavsett vilken kulturell bakgrund man har. 

Barnkonventionen är universell, den gäller överallt och för alla barn. Barnrättsspelet är tänkt 

som ett utbildningsmaterial som bör användas i dialog med en handledare. 

40

16.1 Vilka har bidragit? 

Barnrättsakademin 

Barnrättsakademin (BRA) genomför universitetskurser om barnets rättigheter och utbildar om 

barnets rättigheter bland beslutsfattare och yrkesverksamma vars arbete rör barn, t ex jurister, 

lärare, socialarbetare och samhällsplanerare. Verksamheten finns på Örebro universitet och 

startade 2007. Projektledare Eva Segerström och utbildarna Elisabeth Börjesson och Caroline 

Stenfelt har arbetat med detta Allmänna arvsfondsprojekt från september 2008 till augusti 

2011. Camilla Marberg har hjälpt till med layout och korrekturläsning av 

handledningsmaterialet. 

NBV- Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet 

NBV har varit Barnrättsakademins samverkanspartner. Genom NBVs föreningsverksamhet 

har ungdomar och vuxna i olika invandrarföreningar fått utbildning i barnets rättigheter. Det 

är ungdomar som har beslutat om de olika temaområdena som utgör banor i spelet. Från NBV 

har konsulenterna Fatima Mahmutovic, Bisera Suhonjic samt verksamhetschef Stefan Lahall 

deltagit på olika sätt. 

John Bauer gymnasiet, Örebro 

Elever från John Bauer gymnasiets It-media program i Örebro har under hösten -09/våren -10 

fått utbildning av Barnrättsakademin samt på olika sätt arbetat med barnets rättigheter. Två av 

eleverna, Johannes Bahngoura och Petter Vernersson har utvecklat Barnrättsspelet med 

Barnrättsakademin som handledare för det innehållsliga. 

Referenspersoner 

Representant för Örebro kommun har varit Margareta Stenström och Monica Haglund för 

Rädda Barnen. Övriga som följt projektet och aktivt betytt mycket för tillkomsten av detta 

material är Christina Ljungquist, Niclas Persson, ett 30-tal ungdomar som under två somrar 

gjort sin feriepraktik i Örebro kommun. 

41

16.2 Länkar 

FN:s konvention för barnets rättigheter; på svenska. 

http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/09/98/b8de24c7.pdf 

FN:s konvention för barnets rättigheter; på svenska. Lättläst version. 

http://www.unicef.se/media/pdf/barnets_rttigheter._en_lttlst_skrift..pdf 

FN:s konvention för barnets rättigheter på 60 språk. 

http://www.unicef.org/voy/explore/rights/explore_2781.html 

UNICEFs Handbok om barnkonventionen. UNICEF i Sverige (2008) 

http://www.unicef.se/assets/barnkonv-internet.pdf 

42

17. Bilagor 

17:1 Bilaga 1; Vem följer normen? 

Heterosexuell 

Homosexuell 

Vit 

Mörkhyad 

Medelålders 

Ungdom 

Gammal 

Arbetslös 

Anställd 

Kvinna 

43

Man 

Icke funktionshindrad 

Funktionshindrad 

Kristen 

Muslim 

Ateist 

44

17.2 Bilaga 2 

Sagan om Johan och Erika 

Johan älskar Erika. Han befinner sig på andra sidan av en flod tillsammans med Martina och Filippa. 

Erika finns på den norra sidan tillsammans med Pernilla. 

Johan bestämmer sig för att fara över floden. Men för att klara det måste han ha hjälp av en person. 

Johan frågar Martina om hon vill hjälpa honom över. 

-Nej, säger Martina. Jag sköter mig själv och lägger mig inte i andras affärer. 

Filippa lovar att hjälpa honom om hon först får ligga med honom. Johan går med på det och så 

kommer han över floden till Erika. 

När Erika och Johan träffas berättar Johan vilket pris han fått betala för att de ska kunna vara 

tillsammans. Erika blir rasande och vill göra slut med Johan. En sådan kille kan hon inte vara 

tillsammans med! 

Johan blir förtvivlad och berättar vad som hänt för Pernilla. Pernilla blir förbannad och klår upp Erika 

för att hon varit så grym mot Johan. 

Sagan om Johanna och Erik 

Johanna älskar Erik. Hon befinner sig på andra sidan av en flod tillsammans med Martin och Filip. Erik 

finns på den norra sidan tillsammans med Per. 

Johanna bestämmer sig för att fara över floden. Men för att klara det måste hon ha hjälp av en 

person. 

Johanna frågar Martin om hon vill hjälpa henne över. 

-Nej, säger Martin. Jag sköter mig själv och lägger mig inte i andras affärer. 

Filip lovar att hjälpa henne om han först får ligga med henne. Johanna går med på det och så 

kommer hon över floden till Erik. 

När Johanna och Erik träffas berättar Johanna vilket pris han fått betala för att de ska kunna vara 

tillsammans. Erik blir rasande och vill göra slut med Johanna. En sådan tjej kan han inte vara 

tillsammans med! 

Johanna blir förtvivlad och berättar vad som hänt för Per. Per blir förbannad och klår upp Erik för att 

hon varit så grym mot Johanna. 

45

17.3 Bilaga 3. Barnkonventionskorten 

1. 

2. 

Definition av ”barn” 

Icke - diskriminering 

Artikel 1 

Ett barn - det är varje människa i 

världen under 18 år. 

Artikel 2 

Alla barn har samma rättigheter och 

lika värde. Ingen får diskrimineras 

3. 

4. 

Barnets bästa 

Genomförandet av barns rätt 

Artikel 3 

Barnets bästa ska alltid komma i 

främsta rummet 

Artikel 4 

Konventionsstaterna ska sträva efter 

att till det yttersta av sina tillgängliga 

resurser söka förverkliga barnets 

sociala, ekonomiska och kulturella 

rättigheter. När resurserna inte räcker 

bör man söka lösningar genom 

internationellt samarbete. 

46

5 

6. 

Vägledning från föräldrar 

Rätt till liv och överlevnad 

Artikel 5 

Konventionsstaterna ska 

Representera och stödja föräldrar 

och andra som har ansvaret för 

barnet och dess uppfostran. 

Artikel 6 

Varje barn har rätt att överleva och 

att utvecklas 

7. 

8. 

Rätt till namn och 

Nationalitet 

Rätt att behålla sin identitet 

Artikel 7 

Barnet har rätt till ett namn och en 

nationalitet. Barnet har rätt, så långt 

det är möjligt, att få veta vilka 

föräldrarna är. 

Artikel 8 

Rätt att behålla sin identitet. 

47

9. 

10. 

Separation från föräldrarna 

Familjeåterförenande 

Artikel 9 

Barnet ska inte hållas åtskilt från sina 

föräldrar, utom när det är för barnets 

bästa. Barn som inte bor med båda 

föräldrar ska ha rätt att träffa båda två 

regelbundet. 

Artikel 10 

Ansökningar från familjer som vill 

återförenas över stadsgränser ska 

behandlas på ett positivt, humant och 

snabbt sätt. 

11. 

12. 

Olovligt bortförande 

Åsiktsfrihet och rätt att bli 

hörd 

Artikel 11 

Olovligt bortförande 

Artikel 12-15 

Barnet har rätt att uttrycka sin mening 

i alla frågor som berör det. När 

domstolar och myndigheter behandlar 

fall som rör barnet ska barnets 

intresse komma i första rummet. 

Barnets rätt till tankefrihet, 

samvetsfrihet och religionsfrihet ska 

respekteras. 

48

13. 

14. 

Yttrande– och 

informationsfrihet 

Tanke-, samvets– och 

religionsfrihet 

Artikel 12-15 

Barnet har rätt att uttrycka sin 

mening i alla frågor som berör det. 

När domstolar och myndigheter 

behandlar fall som rör barnet ska 

barnet höras och barnets intresse 

komma i första rummet. Barnets rätt 

till tankefrihet, samvetsfrihet och 

religionsfrihet ska respekteras. 

Artikel 12-15 









15. 

16. 

Förenings– och 

församlingsfrihet 

Rätt till privat– och 

familjeliv 

Artikel 12-15 









Artikel 16 

Rätt till privat– och familjeliv 

49

17. 

18. 

Tillgång till relevant 

information 

Föräldrarnas ansvar 

Artikel 17 

Massmediers roll 

Artikel 18 

Båda föräldrarna har gemensamt det 

primära ansvaret för barnets uppfostran 

och utveckling. Barnets bästa ska för 

dem komma i främsta rummet. 

Föräldrarna ska också hjälpa barnet att 

förstå och använda sina rättigheter. 

Konventionsstaterna ska säkerställa att 

varje barn till förvärvsarbetande föräldrar 

får den barnomsorg som det har rätt till. 

19. 

20. 

Skydd mot övergrepp 

Skydd för barn utan familj 

Artikel 19 

Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt 

eller psykiskt våld och mot vanvård 

eller utnyttjande av föräldrar eller 

andra vårdnadshavare. 

Artikel 20-21 

Barnet, som berövats sin familjemiljö, 

ska ha rätt till alternativ omvårdnad. 

Vid adoption ska staterna säkerställa 

barnets bästa i enlighet med gällande 

lagar. 

50

21. 

22. 

Adoption 

Flyktingbarn 

Artikel 20-21 

Barnet, som berövats sin familjemiljö, 

ska ha rätt till alternativ omvårdnad. 

Vid adoption ska staterna säkerställa 

barnets bästa i enlighet med gällande 

lagar. 

Artikel 22 

Flyktingbarnet har rätt till skydd och 

hjälp om det kommer ensamt eller 

tillsammans med föräldrar eller en 

annan person. 

23. 

24. 

Handikappade barn 

Hälsa– och sjukvård 

Artikel 23 

Varje barn med fysiskt eller psykiskt 

handikapp har rätt till ett fullvärdigt 

och anständigt liv som möjliggör dess 

aktiva deltagande i samhället. 

Artikel 24 

Barnet har rätt till hälso– och 

sjukvård. Alla länder ska arbeta för 

att minska spädbarnsdödligheten och 

bekämpa sjukdomar och 

undernäring och avskaffa 

traditionella, hälsofarliga 

sedvänjor. 

Gravida och nyblivna mammor har 

rätt till hälsovård. 

51

25. 

26. 

Utvärdering av 

omhändertagande 

Social trygghet 

Artikel 25 

Översyn avseende omhändertagna 

barn. 

Artikel 26-27 

Barnet har rätt till social trygghet och 

dräglig levnadsstandard. 

Konventionsstaterna ska se till att de 

institutioner som är till för barnet 

fungerar på ett sätt som stämmer med 

konventionen. 

27. 

28. 

Levnadsstandard 

Rätt till utbildning 

Artikel 26-27 

Barnet har rätt till social trygghet och 

dräglig levnadsstandard. 

Konventionsstaterna ska se till att de 

institutioner som är till för barnet 

fungerar på ett sätt som stämmer med 

konventionen. 

Artikel 28-29 

Barnet har rätt till gratis 

grundskoleutbildning. Undervisning 

bör förbereda barnet för livet, 

utveckla respekt för mänskliga 

rättigheter och fostra i en anda av 

förståelse, fred, tolerans och vänskap 

mellan folken 

52

29. 

30. 

Syfte med utbildning 

Minoritets– och 

urbefolkningsbarn 

Artikel 28-29 

Barnet har rätt till gratis 

grundskoleutbildning. Undervisning 

bör förbereda barnet för livet, 

utveckla 

Artikel 30 

Barnet som tillhör minoritetsgrupper 

eller ursprungsbefolkningar, har rätt 

till sitt språk, sin kultur och sin 

religion. 

respekt för mänskliga rättigheter och 

fostra i en anda av förståelse, fred, 

tolerans och vänskap mellan folken 

31. 

32. 

Vila och fritid 

Skydd mot ekonomiskt 

utnyttjande 

Artikel 31 

Barnet har rätt till lek, vila och fritid 

Artikel 32 

Barnet har rätt att skyddas mot 

ekonomiskt utnyttjande samt hårt 

arbete som skadar eller hindrar 

barnets skolgång och äventyrar 

barnets hälsa. 

53

33. 

34. 

Skydd mot narkotika 

Skydd mot sexuellt 

Utnyttjande 

Artikel 33 

Barnet har rätt att skyddas från 

olaglig användning av narkotika 

Artikel 34 

Barnet har rätt att skyddas mot alla 

former av sexuella övergrepp och mot 

att utnyttjas i prostitution och 

pornografi. 

35. 

36. 

Förhindrande av handel med 

barn 

Skyddande mot annat 

utnyttjande 

Artikel 35 

Bortförande, försäljning eller handel 

med barn sak förhindras 

Artikel 36 

Skydd mot annat utnyttjande 

54

37. 

38. 

Skydd mot tortyr och 

dödsstraff 

Skydd i väpnade konflikter 

Artikel 37 

Inget barn får utsättas för tortyr eller 

annan grym, omänsklig eller 

förnedrande behandling eller 

bestraffning. Inget barn får olagligt eller 

godtyckligt berövas sin frihet. Barnet 

får inte bestraffas med livstids fängelse 

eller dödsstraff. Varje frihetsberövat 

barn ska behandlas humant och med 

respekt. Barnet har rätt till kontakt med 

och besök av sin familj. 

Artikel 38 

Inget barn under 15 år får användas 

för direkt deltagande i väpnande 

konflikter. 

Ingen får värva så unga barn som 

soldater till väpnade konflikter. 

39. 

40. 

Rehabilitering 

Straffprocess och 

kriminalvård 

Artikel 39 

Barnet som blivit offer för vanvård, 

utnyttjande, försummelse, tortyr, 

väpnande konflikter eller annan 

omänsklig behandling har rätt till 

rehabilitering och social 

återanpassning. 

Artikel 40 

Barnet, som är anklagat för brott eller 

blivit dömt för straffbara handlingar, 

har rätt till en behandling som främjar 

barnets känsla för värdighet oh för 

andras mänskliga rättigheter och 

grundläggande friheter. 

55

41. 

42. 

Annan relevant lagstiftning 

Skyldighet att informera om 

konventionen 

Artikel 41 

Rättigheterna i konventionen gäller 

inte om andra nationella lagar ger 

barnet större möjligheter att 

förverkliga rättigheterna. 

Artikel 42 

De stater som anslutit sig till 

konventionen åtar sig att göra 

konventionens bestämmelser och 

principer allmänt kända bland vuxna 

och barn. 

43. 

44. 

Kommittén för barnets 

rättigheter 

Rapportering 

Artikel 43-45 

Bestämmelser om hur alla länder som 

anslutit sig till konventionen ska 

arbeta för att förverkliga den. En 

övervakningskommitté inom FN 

granskar konventionsstaternas 

rapporter. FN-organ och 

frivilligorganisationer kan också delta 

med information till FN. 

Artikel 43-45 






rapporter. 

FN-organ och frivilligorganisationer 

kan också delta med information till 

FN. 

56

45. 

46. 

Kommitténs arbetsmetoder 

Undertecknande 

Artikel 43-45 






rapporter. 

FN-organ och 

frivilligorganisationer kan också delta 

med information till FN. 

Artikel 46-54 

Regler om hur stater kan ansluta sig 

till konventionen och när dessa börjar 

gälla. Konventionsstater kan inte 

reservera sig mot artiklar som strider 

mot konventionens ändamål och 

syfte. 

47. 

48. 

Ratificering 

Anslutning 

Artikel 46-54 






syfte. 

Artikel 46-54 






syfte. 

57

49. 

50. 

Ikraftträdande 

Ändringar 

Artikel 46-54 






syfte. 

Artikel 46-54 






syfte. 

51. 

52. 

Reservationer 

Uppsägning 

Artikel 46-54 






syfte. 

Artikel 46-54 






syfte. 

58

53. 

54. 

Depositarie 

Originaltexter 

Artikel 46-54 

Regler om hur stater kan ansluta 

sig till konventionen och när 

dessa börjar gälla. 

Konventionsstater kan inte 

reservera sig mot artiklar som 

strider mot konventionens 

ändamål och syfte. 

Artikel 46-54 

Regler om hur stater kan ansluta 

sig till konventionen och när 

dessa börjar gälla. 

Konventionsstater kan inte 

reservera sig mot artiklar som 

strider mot konventionens 

ändamål och syfte. 

59

17.4 Bilaga 4. Ett steg framåt 

Du bor i en förort till en stor stad med din mamma 

som jobbar som överläkare 

Du bor i en förort till en stor stad med din pappa som 

är arbetslös 

Du bor i en liten stad och är blyg då du ofta blir retad 

i skolan 

Du bor i en stuga i skogen med din katt och dina två 

pappor 

Du bor i ett fint hus med dina föräldrar som är chefer 

på stora företag 

Du flyttade hemifrån som 15 åring för att plugga i en 

annan stad 

Du hoppade av skolan förra året. Nu letar du efter 

jobb 

Du kom till Sverige för ett år sen och bor på en 

flyktingförläggning. Du vet inte om dina föräldrar 

lever 

Du lever som gömd flykting och flyttar därför väldigt 

ofta 

Du sitter i rullstol och är engagerad i en förening som 

jobbar med miljöfrågor 

Du är dotter till en invandrad kines som driver en 

framgångsrik restaurang 

Du är en lovande fotbollsspelare som tränar varje 

eftermiddag efter skolan 

60

Du är en starkt troende muslim som bor med dina 

föräldrar i en mindre by 

Du är hemligt homosexuell och har inga egentliga 

fritidsintressen 

Du är ordförande i en partipolitisk 

ungdomsorganisation 

Du är skolans populäraste kille och festar väldigt 

mycket 

61

Barnrättsspelet med handledning är ett resultat av ett treårigt projekt finansierat av Allmänna 

Arvsfonden. Projektet började hösten 2008 och har genomförts av Barnrättsakademin i 

samarbete med andra aktörer. 

Barnrättsakademins huvuduppgift är att stärka kunskapen om barnets rättigheter hos 

beslutsfattare och yrkesverksamma vars arbete rör barn, t ex jurister, lärare, 

sjukvårdsanställda, socialarbetare och samhällsplanerare. 

Detta sker genom att erbjuda akademiska kurser, seminarier, konferenser och distans- och 

uppdragsutbildningar för olika yrkesgrupper och arbetsplatser, samt genom att bidra till 

tvärvetenskaplig forskning kring barns rättigheter. 

Besök gärna Barnrättsakademins hemsida: www.barnrattsakademin.se 

62

Handledningen - Ãrebro universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Handledningen - Ãrebro universitet