Förebyggande hembesök - Regionförbundet Jämtlands län

FÖREBYGGANDE HEMBESÖK
utlandsfödda äldre och 4) äldre som nyligen mist sin partner (4-6 månader). Det
borde vara möjligt att identifiera dessa riskgrupper med hjälp av en enkät som besvaras
av senioren som ett underlag för den årliga planeringen av de förebyggande
hembesöken. Enkäten bör lämpligen administreras av kommunens biståndsenhet
med stöd från någon av länets FoU-miljöer. Alternativt genomförs kartläggningen
helt och hållet av aktuell FoU-miljö.
För att nå särskilt prioriterade grupper borde det vara rimligt att utveckla
en rutin för tidig kontakt för hälsosamtal i syfte att få kontakt med personer
som redan drabbats av sjukdom och vars liv kan underlättas med förebyggande
åtgärder. De grupper som bör prioriteras är 1) anhörigvårdare, 2) fallrisk, 3)
stroke. För detta syfte borde vårdplaneringen som sker i samband med hemgång
från specialistvården vara ett lämpligt forum att identifiera riskgrupper. I de fall
där inte vårdplanering är aktuell, till exempel inom strokeenheten, borde en rutin
utarbetas för tidig kontakt för hälsosamtal av primärvård alternativt kommunens
distriktssköterska. Utvecklingen av samordnat journalsystem enligt ICF borde
underlätta för kommun och primärvård att få kännedom om berörda personer.
Primär- och specialistvård inom landstinget är ett viktigt stöd till kommunerna
i arbetet med att identifiera riskgrupper, genom att till exempel i samband med
vårdplaneringen uppmärksamma, informera och begära samtycke att kommunens
ansvariga för förebyggande verksamhet får kännedom om vederbörande för att
kunna ta kontakt för ett hembesök. Riskgrupperna kan till exempel vara relaterade
till vissa diagnoser (tidig hjärtinfarkt, fraktur, benskörhet, demenssjukdom,
stroke, diabetes etc) eller sociala förhållande (ensamstående, förekomst av anhörigvårdare,
äldre som kontaktar akutmottagningen med oklara besvär etc).
Utbildning och handledning
Utbildning och handledning i arbetet med förebyggande hembesök har nämnts av deltagarna
i forskningscirkeln som ett viktigt område att tillgodose för de som genomför
hembesöken. Särskilt handlar det om utbildning i gerontologi, folkhälsovetenskap och
samtalsmetodik. Handledningen skulle med fördel kunna ske i någon form av verksamhetsöverskridande
verksamhetsnära lärande, yrkescirklar, kollegial granskning etc.
För att underlätta respektive kommuns utvecklingsarbete med att förebygga vårdoch
omsorgsbehov bland seniorer kan samordning av stöd och kompetensutveckling
vara en framgångsfaktor. Samordning av identifierade gemensamma angelägenheter
som kunskapsöversikter, informationsmaterial, kompetensutveckling, uppföljning
och utvärdering med mera. Det praktiska arbetet med hembesöken är ett utpräglat
ensamarbete, därför är det viktigt att de distriktssköterskor som genomför besöken
erbjuds stöd och kontinuerlig kompetensutveckling i till exempel samtalsmetodik,
tidiga tecken på kognitiva funktionsnedsättningar, samhällsinformation med mera.
48