Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun

Kommentarer
Den äldsta åldersgruppen och personer med funktionsnedsättning
är mindre socialt delaktiga än i de
yngre åldersgrupperna. Det är också ett lägre socialt
deltagande i kommunens ytterområden, där runt
en fjärdedel inte har deltagit i två av de föreslagna
aktiviteterna under ett år. Det skulle till viss del kunna
handla om att tillgängligheten till exempelvis teater/
bio, offentliga tillställningar är mindre, samtidigt finns
det i byarna ofta ett stort föreningsliv med byalag och
lokala aktiviteter. Bland alternativen på aktiviteter
finns inte vardagsmötena med, när man exempelvis
träffas några stycken på fika.
Tillit
Det finns ett stort antal studier som ger belägg för
sociala relationers hälsofrämjande effekt, framförallt i
termer av sociala nätverk, socialt stöd, socialt deltagande,
tillit, socialt sammanhang, integrering och
socialt kapital (FHI, 2010).
%
100
80
60
40
20
0
71
65
Litar på de flesta människor
79
82
Figur 5: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som uppger
att de i allmänhet tycker att man kan lita på de flesta människor
(Hälsa på lika villkor, 2010).
En mindre andel i åldersgruppen 16-29 år (68 %)
litar på de flesta människor jämfört med de övriga
åldersgrupperna (81-88 %).
En något mindre andel av personer med funktionsnedsättning
(77 %) litar i allmänhet på de flesta människor,
jämfört med den övriga befolkningen (83 %).
I Torvalla (71 %) är det en mindre andel som i allmänhet
litar på de flesta människor än genomsnittet i
kommunen (81 %).
Det är något fler som i allmänhet litar på de flesta
människor 2010 (81 %) än det var 2006 (77 %).
89
87
88
85
16-29 30-44 45-64 65-84
man
kvinna
Kommentarer
Den yngre åldersgruppen har inte tillit i lika hög
utsträckning som de äldre, vilket också var fallet
2006. Anledningar som kan påverka detta kan vara
flera. Vilken relation har eleverna till sina jämnåriga
och vuxna som de möter i exempelvis skolvärlden? På
vilket sätt tas ungdomars synpunkter emot av vuxna i
allmänhet?
”Ungdomar träffar mest ungdomar
och de känns mer opålitliga än andra. Anledningar
till det kan vara att de är osäkra och söker sin identitet.
Det blir lätt rivalitet. ”
- Ungdomsrådet
Diskriminering
Alla människors rätt till likabehandling, det vill säga
icke-diskriminering, är en fundamental del av de
mänskliga rättigheterna. Detta innebär att ingen människa
ska behandlas annorlunda än någon annan på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder
(FHI, 2005b). Den självupplevda diskrimineringen
minskar generellt i befolkningen i Sverige. Ohälsan
är dock stor bland dem som upplever diskriminering
enligt diskrimineringsgrunderna (FHI, 2010).
I Östersund
%
50
40
30
20
10
0
14
39
Utsatt för kränkande bemötande
18
31
Figur 6: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som under
de senaste tre månaderna någon eller flera gånger svarat att de
blivit behandlade/bemötta på ett sätt så att de känt sig kränkta
(Hälsa på lika villkor, 2010).
En större andel kvinnor (23 %) svarar att de har blivit
utsatta för kränkande behandling än män (13 %).
En större andel i åldersgrupperna 16-44 år svarar att
de har blivit utsatta för kränkande behandling än de
äldre åldersgrupperna.
13
16
16-29 30-44 45-64 65-84
6
8
man
kvinna
16