Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun

Matvanor och livsmedel
Nationellt målområde 10
Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda
matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är
en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Goda
matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet,
kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis
hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar
i rörelseorganen, vissa cancerformer och även
psykisk ohälsa. Många av vår tids folkhälsoproblem
har samband med maten (FHI, 2010).
Redovisade indikatorer
Matvanor
Övervikt och fetma (BMI)
Matvanor
Kosten är av stor betydelse för välbefinnandet. En
välnärd kropp orkar prestera såväl fysiskt som mentalt
och hålla ut längre än en hungrig eller undernärd.
Både äldre och yngre människor kan bli deprimerade
om de äter för lite. Sjukdomar och bristsymtom kan
uppstå eller förvärras om kroppen saknar de byggstenar
och bränsle som behövs för underhåll och reparationer.
Man kan vara överviktig men ändå undernärd.
Regelbundna måltider spridda under dygnet ger jämnt
näringsupptag och då mår vi bättre med färre humörsvängningar
och sötsug, som ofta är hunger (Livsmedelsverket).
I Sverige har barns matvanor förbättrats,
fler äter frukt och grönsaker medan konsumtionen av
läsk och godis har sjunkit markant under senare år
(Socialstyrelsen, 2009).
I Östersund
En större andel kvinnor (11 %) än män (4 %) äter
%
25
20
15
10
5
0
6
11
Äter frukt och grönt 5 gånger/dag
3
12
16-29 30-44 45-64 65-84
frukt och grönt fem gånger per dag eller mer.
2
12
4
8
man
kvinna
Figur 37: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som uppger
att de äter frukt och grönsaker fem gånger per dag eller mer
(Hälsa på lika villkor, 2010).
Befolkningen i Lit (4 %) äter frukt och grönt fem
gånger per dag eller mer i något mindre utsträckning
än genomsnittet i kommunen (7 %).
60 % uppger att de vill öka sitt intag av frukt och
grönsaker.
Kommentarer
Det är få som äter frukt och grönsaker minst fem
gånger per dag, särskilt av männen där endast 4 %
äter så mycket frukt och grönt. Är kvinnor i allmänhet
mer hälsomedvetna än män? Samtidigt vill 60 % av
de tillfrågade öka sitt intag, vilket är mycket positivt.
En majoritet av befolkningen vill öka sitt frukt- och
gröntintag. Hur kan kommunen stimulera det?
Barn och unga i Östersund
Av 6- och 10-åringarna äter nära 100 % frukost,
lunch och middag minst tre till fyra skoldagar i veckan.
Av 14-åringarna och eleverna i åk 1 på gymnasiet äter
mellan 80–88 % frukost minst 3-4 skoldagar i veckan,
och mellan 92-97 % äter lunch minst tre till fyra skoldagar
i veckan, (Hälsosamtal i skolan, 2009)
Kommentarer
Mönstret för elevers matvanor har sett likadant ut de
senaste åren, där de yngre eleverna regelbundet äter
frukost, lunch och middag dagligen, medan en stor
andel av de äldre eleverna hoppar över frukosten och/
eller lunchen någon gång i veckan. De allra flesta äter
dock lunch minst tre till fyra skoldagar i veckan. För
43